Hur kan samverkan med friluftsorganisationer stärka friluftslivet i din kommun?
Naturvårdsverket, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening har utsett Sundsvalls kommun till Sveriges friluftskommun 2026. Sundsvalls kommun utmärker sig genom att ha skapat en dynamisk miljö där idéer föds, samverkan stärks och såväl friluftslivet som friluftsorganisationer kan utvecklas långsiktigt.
Sundsvalls kommun, har en stark tradition som friluftsstad, vilket lagt grunden för ett brett engagemang och förankring av friluftsfrågorna. Här berättar Anders Erlandsson, friluftsstrateg på Sundsvalls kommun, om framgångsfaktorer och svårigheter med friluftslivsuppdraget och delar med sig av sina bästa råd till andra kommuner som vill utveckla sitt friluftslivsarbete.
Anders Erlandsson
Anders Erlandsson är friluftsstrateg i Sundsvalls kommun
Vad har varit de viktigaste framgångsfaktorerna i ert arbete med friluftsliv?
– Lång historik och identitet som en friluftsstad. Det ger en bra grund för en bred förankring av friluftslivsarbetet från allmänheten, men också internt inom kommunförvaltningarna vilket ger möjlighet till ett gott samarbete.
Vad har varit svårast i ert arbete?
– Friluftslivet blir allt mer nischat och profilerat. Det är lätt att man lockas in i nischerna, men det blir också lätt kostsamt om man ska utveckla anläggningar eller aktiviteter för alla nischer. Det kan också skapa större avstånd mellan de som utövar friluftsliv och de som inte gör det. Men å andra sidan riskerar vi att tappa attraktion om vi inte fördjupar och nischar oss.
Hur samverkar ni med olika förvaltningar på kommunen?
– Sveriges friluftskommun är en perfekt samarbetsplattform. I samband med att vi varje år besvarar enkäten så träffas förvaltningarna. Där får var och en chansen att beskriva hur de arbetar med friluftsfrågorna. Det blir ett långt informellt samtal där vi hittar likheter och samarbetsområden. Det skapar också en djup förankring för friluftsfrågorna i den kommunala förvaltningen.
– Sedan 2018 har vi en politiskt beslutad Natur- och friluftsplangrupp som träffas varje månad. Där medverkar i dagsläget miljökontor, stadsbyggandskontor, kultur- och fritid, fastighetskontor, barn- och utbildning och kommunstyrelsekontor. Där samverkar vi om såväl stora övergripande frågor som små detaljer.
Hur får ni mandat att arbeta med friluftsliv?
– Tack vare vår historia och identitet som friluftskommun så finns en bred förankring om att friluftsliv är viktigt för Sundsvalls kommun. Det återspeglas i politiska beslut som till exempel natur- och friluftsplanen. Det finns också ett beslut om att politikerna ska utbildas i planen varje mandatperiod. Det skapar en bra förståelse för friluftslivets värden och hur det kan involveras i verksamheten.
Vilka effekter ser ni av ert arbete – för invånarnas hälsa, trivsel eller kommunens attraktivitet?
– Friluftslivets attraktionskraft är stark. Jag har träffat många Sundsvallsbor som valt just Sundsvall som plats att bo på tack vare tillgången till bra natur för friluftsliv, och för de anläggningar och den friluftshistoria som finns här.
– Vi vet att platsvarumärket Södra Berget är Sundsvalls viktigaste plats enligt turismföretagarna, och att det lockar ett stort antal externa besökare årligen. Södra Berget är en friluftsdestination, som förstärker Sundsvalls identitet som en friluftskommun. Enligt Johan Olsson som är Sundsvallsbo och världsmästaren i längdskidåkning är Södra Berget topp fem i världen när det gäller längdskidåkning.
Hur har kommunen stöttat friluftslivsorganisationer verksamma i kommunen? Finns det något samarbete ni är särskilt stolta över?
– Sundsvall har föreningsbidrag med budget på drygt 30 mnkr där friluftsföreningarna söker på samma villkor som andra föreningar. Ungdomar, funktionsvarierade och anläggningar som är öppna för allmänheten prioriteras vid bidragsgivning. Alla de prioriteringsgrunderna uppfylls oftast av friluftsföreningarna, vilket gör att de ofta prioriteras.
– Ett exempel på ett samarbete vi är särskilt stolt över är sommaröppna friluftsstugor. Det är en idé från vår granne Örnsköldsvik som vi skruvat lite på. Det innebär att feriearbetande ungdomar håller våra friluftsstugor öppna under sommaren. Ett 20-tal ungdomar får årligen möjlighet att testa ett första sommarjobb, mitt ute i skogen. Man ska ta sig till stugan, göra den klar för dagen och sedan servera fika under fyra timmar, för att därefter städa och stänga. Ungdomarna får ta ansvar och växer som individer tack vare ett självständigt arbete, med lagom stöttning. Föreningarna står för stugorna, kultur- och fritid för handledningen, och individ- och arbetsmarknadsförvaltningen för anställningen och lönen.
Vilket är ert bästa råd till en kommun som vill utveckla sitt friluftsarbete?
– Vinn priset :-)
– Börja med grunden. Vad är ni bra på? Hur har friluftslivet format er kommun? Berätta för beslutsfattarna, kollegorna och allmänheten om er friluftshistoria, hur bra ni är på friluftsliv och vilka möjligheter som finns.
– Lyft också fram effekterna som friluftsliv kan ge. Till exempel Mittuniversitetets beräkning av friluftslivets värde på 2,7% av BNP årligen. Mer än skogsnäringen. Eller de effekter som Häng med oss ut skapar för psykisk hälsa.
Vilka trender ser ni inom friluftsliv som andra kommuner bör vara uppmärksamma på?
- Satsa på det breda friluftslivet. Enkelt, avdramatiserat. Välj någon nisch att djupdyka i.
- Frånkoppling – ge möjlighet till frånkopplade aktiviteter och möten.
- Friluftsliv för civil beredskap.
- Skogen värderas annorlunda – Sundsvalls skogspolicy.
Vad är nästa steg för er som friluftskommun?
– När jag började så hade vi först en målsättning att bli Sveriges friluftskommun, efter vinsten 2018 skruvades den upp till att bli Skandinaviens främsta friluftskommun, och kort där efter till en friluftskommun i världsklass. Vad skulle komma sen?
– Nu blickar vi i alla fall ut mot ett europeiskt perspektiv. Välkommen till EuroMeet på Södra Berget i Sundsvall där friluftsexpertis från hela Europa möts den 8–10 september!