Sanering av förorenade områden skapar nya möjligheter

Granskad: 22 april 2026

Naturvårdsverkets anslag för sanering och efterbehandling av förorenade områden hjälper att finansiera åtgärder på de mest förorenade områdena i landet där det saknas ansvarig. Under 2025 pågick 118 saneringar på de mest förorenade och prioriterade platserna.

Det är alltid den som förorenat ett område som ska ansvara för att det saneras. Men ibland kan ingen ansvarig ställas till svars, exempelvis när föroreningar uppstått innan den svenska miljöskyddslagstiftningen trädde i kraft. Då kan Naturvårdsverket, med hjälp av statlig finansiering, bidra till sanering av områden som bedöms vara en mycket stor risk för miljön och människors hälsa.

infografik_sanering_fororenadeomraden_2026.png

Ett problem med föroreningar i mark, vatten och sediment är att dessa sällan syns men ändå riskerar att skada miljön eller människors hälsa. Om dessa områden inte saneras riskerar föroreningarna dessutom att sprida sig och ge upphov till nya förorenade områden. Förekomsten av förorenade områden riskerar även att hämma samhällsutvecklingen. Tack vare sanering kan vi använda marken till mycket annat, som bostäder, förskolor, badplatser eller parker. 

Nya bostadsområden där marken tidigare varit förorenad

Norrköpings Gasverk i Norrköping intill Motala ström och Källstorps industriområde i Trollhättan intill Göta älv är två exempel på kraftigt förorenade industriområden klassade till riskklass 1, och som varit bland de mest förorenade områdena i sina respektive län. Båda var belägna alldeles intill vattendrag, som är känsliga lägen utifrån risken för att föroreningar kan spridas ut till vattnet i ett förändrat klimat på grund av till exempel ökad nederbördsmängd. Idag är båda områdena sanerade med statlig finansiering från Naturvårdsverket, och omvandlas nu till bostadsmark i attraktiva centrala lägen.

På Norrköpings Gasverk framställdes gas från 1852 fram till 1988. Förutom kolgasverket med sina gasklockor, tillverkades även bensol här, och det har funnits stenkolslager, diverse verkstäder samt ett varv och en skeppsdocka. Marken blev förorenad av bland annat arsenik, bly, cyanid, bensen samt PAH. Här finns nu den nya stadsdelen Kolkajen med 300 bostäder, parkmark och kanaler. Barn och vuxna kan nu bo och vistas i området utan risk för negativa hälsoeffekter, och man har också stoppat spridningen av föroreningar via både yt- och grundvatten till den grad att vattenkvaliteten i Motala ström inte riskerar att försämras ytterligare. Unikt är att det i projektet använts ny åtgärdsteknik då man genomfört en termisk in situ-behandling av PAH och bensen, vilket är den första i Sverige och en av få globalt. Man har även blandat in biokol i återfyllnadsmaterialet i syfte att bidra till ökad fastläggning av föroreningar och även nedbrytning av eventuellt kvarvarande föroreningar.

På Källstorps industriområde i centrala Trollhättan intill Göta älv bedrevs sedan förra sekelskiftet och under hela 1900-talet tung verkstadsindustri med tillverkning av bland annat verktyg av härdat stål, sågar, sågklingor och hyveljärn. På området har det även funnits trä- och pappersindustri. I början av 2000-talet visade miljöundersökningar att området var kraftigt förorenat av krom, bly, barium, molybden, PAH, gjuterisand och slagg från metallsmältning. Marken i anslutning till Göta älv hade även geotekniska stabilitetsproblem med branta slänter ned mot älven, och det fanns risk för spridning av föroreningar ut i älven genom erosion, ras eller skred. Området är nu åtgärdat och sanerat, och ingår som en del i det nya större planområdet Vårvik, där minst 100 bostäder planeras på den sanerade marken. I området finns även den sällsynta och skyddsvärda dammfladdermusen, vilket innebar att särskild hänsyn behövde tas till den under de åtgärdsarbeten som gjorts.

Riskområden ska saneras

Målet är att sanera alla riskområden i Sverige. Naturvårdsverket har tagit fram en nationell plan för att se till att detta görs på de mest prioriterade och förorenade områdena i landet. Det är viktigt att säkerställa att ingen risk finns för människa, djur och natur från alla dessa områden så att de platserna kan användas till annat. För att ta tillvara våra begränsade naturresurser så måste vi tänka på det cirkulära kretsloppet och ge nytt liv till områden som tidigare betraktats som farliga platser.

Naturvårdsverkets anslag för sanering och efterbehandling finns till för att förorenade områden ska kunna saneras så att de inte längre riskerar att skada miljön eller människors hälsa. Under 2025 pågick 118 saneringar av förorenad mark bekostade av Naturvårdsverkets anslag. Utöver de pågående saneringsåtgärderna så pågick även utredningar utredningar och verifierande fältprovtagningar under 2025. 

Hittills har Naturvårdsverket bidragit till att 233 av Sveriges mest förorenade områden, i riskklass 1 och 2 och även enstaka riskklass 3, har sanerats. 

Fram till och med 2025 har även 4 130 områden sanerats utan statlig finansiering genom tillsyn. Detta handlar om samtliga typer av förorenade områden, oavsett riskklass, och har bekostats av ansvariga, exempelvis av den som förorenat eller den som köpt förorenad mark i syfte att använda den för andra ändamål efter saneringen. Saneringarna har skett med hjälp av tillsyn från bland annat kommuner och länsstyrelser. 

Förorenade områden (sverigesmiljomal.se)

Några exempel på tidigare förorenade områden som sanerats med hjälp av medel från Naturvårdsverket är: 

  1. Fredriksskans i Kalmar kommun: Deponi i centralt område som utvecklats till bostadsområde. 
  2. Skyttemossen i Vetlanda kommun: Deponi i centralt område som som utvecklats bostadsområde. 
  3. Norrköpings gasverk i Norrköpings kommun: Gammalt gasverk som utvecklats till bostadsområde.
  4. Gävle gasverk/Stenborgskanalen i Gävle kommun: Gammalt gasverk som blev strövområde och kulturcenter. 
  5. Källstorps industriområde i Trollhättans kommun: Tung verkstadsindustri belägen precis intill Göta älv, som nu utvecklas till bostadsområde.
  6. Pukebergs glasbruk i Nybro kommun: Fortsatt glasbruk, skola, skydd av äldre bruksmiljö med kulturhistoria och restaurang. 
  7. Köpmanholmen i Örnsköldsviks kommun: Före detta pappersbruk som idag används för hamnverksamhet. 
  8. Vinterviken i Stockholms stad: Tidigare dynamittillverkning (Alfred Nobel) som blivit strövområde med mera. 

För att avgöra vilka områden i Sverige som ska prioriteras för sanering delas de in i olika riskklasser. I riskanalysen görs en översiktlig bedömning av de risker för människors hälsa och miljön som det förorenade området kan innebära idag och i framtiden. Riskklasserna, och antal förorenade områden utifrån dem, ser ut som nedan: 

  • Riskklass 1: Mycket stor risk för människors hälsa och miljön (cirka 1 300). 
  • Riskklass 2: Stor risk för människors hälsa och miljön (cirka 8 800). 
  • Riskklass 3: Måttlig risk för människors hälsa och miljön (cirka 12 100). 
  • Riskklass 4: Liten risk för människors hälsa och miljön (cirka 6 100). 

Hitta vidare