Om förorenade områden
Föroreningar är en del av vår industrihistoria. Det är lämningar från till exempel kemisk industri, träimpregnering, massa- och pappersindustri, varv, glasbruk, gruvhantering och kemtvättar. Det finns många exempel på att föroreningarna är negativa för miljö och hälsa.
De flesta förorenade områdena i Sverige är från perioden då landet genomgick en stor industrialiseringsvåg, samtidigt som det varken fanns miljölagar eller så stor kunskap om kemikaliers och andra ämnens risker för människor och miljö.
De vanligaste föroreningarna är tungmetaller av olika slag (bly, zink, koppar, krom med mera), oljeföroreningar och polycykliska aromatiska kolväten som är restprodukter från till exempel processindustri och förbränning. PCB, kvicksilver och dioxin är andra välkända farliga ämnen. Många industrier som sågverk och pappersbruk har legat längs kusten vilket bidragit till föroreningar i Östersjön.
Föroreningar sprids till vattnet
I Sverige har vi ett relativt opåverkat yt- och grundvatten. Det är ovanligt i ett internationellt perspektiv, och en stor tillgång för landet. Men miljögifter från förorenade områden kan sprida sig. Att minska och förebygga den kemiska påverkan på vattnet är därför ett viktigt skäl för arbetet med efterbehandling av förorenade områden. Det som är en outnyttjad resurs idag kanske ska användas som dricksvatten i framtiden.
Att inte vattnet förorenas är viktigt även för alla arter som lever i sjöar, vattendrag och hav. När föroreningar har hamnat i vattendrag kan de spridas både snabbt och långt, och påverka ekosystem inom stora områden.
Förorenade områden är bara en av många källor till farliga ämnen
Människor utsätts för föroreningar på många sätt. Några exempel är via luften, maten, olika produkter och arbetsmiljön. Det finns gränsvärden för hur stor dos av olika ämnen en människa kan utsättas för utan att risken anses oacceptabel. När vi bedömer risken att människor påverkas negativt av förorenade områden är utgångspunkten att dessa inte ska bidra till exponering som motsvarar hela in hela den dosen.
Långsiktighet är viktigt när det gäller föroreningar
När man bedömer miljö- och hälsorisker vid förorenade områden är det viktigt att ha både ett kort och ett långt tidsperspektiv. Med ett långt tidsperspektiv menas i de här sammanhangen flera generationer.
Vad kan hända om vissa föroreningar lämnas kvar? Hur långsiktiga är de åtgärder man tänker göra? Hur kan markanvändningen tänkas förändras i framtiden? Det är viktigt att veta vad som finns i marken när man planerar för hur den ska användas. Det som är parkering i dag kanske ska bli en lekplats i morgon.
En ytterligare sak som kommer till är klimatförändringarna. Ändringar i klimatet kan medföra andra spridningsförutsättningar, vilket man behöver ha med sig vid riskbedömning och val av åtgärd.