Bidrag till pilotprojekt för åtgärder av förorenade områden
För att komma bort från dagens schakt och deponi behövs nya och mer innovativa åtgärdsmetoder för förorenade områden. Naturvårdsverket beviljar bidrag till pilotprojekt för att testa nya metoder i stor skala.
Syftet med pilotprojekt är att testa metoder för åtgärder av förorenade områden i stor skala. Det inkluderar spridningsminskande åtgärder kopplat till förorenade områden och metoder för hållbar masshantering när massor uppstår i samband med åtgärder i ett förorenat område. Det kan till exempel vara att testa befintliga åtgärdsmetoder, spridningsminskande åtgärder eller masshanteringsmetoder kopplat till förorenade områden som används i andra länder, men inte är etablerade i Sverige.
Pilotprojekten ska bidra till att främja teknikutveckling, att minska användandet av schakt och deponi, effektivare och mer hållbar masshantering, minskad spridning av föroreningar och att öka åtgärdstakten.
Målet är att metoderna ska testas och utvecklas så att de blir tillämpbara vid de förutsättningar som råder i Sverige. Pilotprojekten ska testa metoder som skulle kunna fungera även på andra platser i landet. Bidraget ska inte gå till att genomföra en fullständig efterbehandling av ett förorenat område.
Beviljade projekt 2024
Naturvårdsverket har beslutat att bevilja statsbidrag till följande pilotprojekt som inkom med ansökan hösten 2024:
Återställning av PFAS-förorenad åkermark RTÖG
Norrköpings kommun ska undersöka biokols/aktivt kols effektivitet avseende fastläggning på PFAS-förorening i olika jordtyper. Tillsättningen ska förhindra spridning av PFAS till grundvatten och upptag i växter. Det är stora områden som är lättförorenade av PFAS som kanske inte kan åtgärdas med urschaktning och omhändertagande, men där spridning kan vara ett problem och där pågående markanvändning inte kan fortsätta på grund av växtupptag.
Projektet kommer att pågå 2025–2028.
Termisk avdrivning av dioxin och DDT från förorenade massor
Sveriges geologiska undersökning, SGU, avser testa förbränning av POPs-förorenade massor (farligt avfall) på en närliggande avfallsanläggning. Av ansökan framkommer det att pilotprojektet syftar till att minska transporterna av högförorenade massor och minska mängden medelförorenade massor som läggs på deponi. Förbränningen av de förorenade massorna innebär att de kan återanvändas i en större utsträckning och projektet kommer undersöka vilka möjligheter som finns för återanvändning. Metoden har testats i andra länder, men aldrig provats under svenska förhållanden.
Projektet kommer att pågå 2025–2028.
CDS-metoden på fibersediment
Sundsvalls kommun ska tillsammans med SGI testa en obeprövad muddringsmetod i Sverige. Metoden används redan i andra länder med gott resultat och minskar risken för föroreningsspridning till omgivande vattenområden. Metoden går ut på att sugmuddra i en stor kammare som är placerad på botten. Allt vatten pumpas ut från kammaren, vilket gör att det kommer bli mindre vatten att hantera när massorna kommer upp på land. Metoden kommer testas på en fiberbank där det saknas lämpliga muddringsmetoder.
Projektet kommer att pågå 2025–2029.
Metoder för att hitta okända spridningsmekanismer från båtuppställningsplatser
SweBoat tillsammans med SGI och Envifix kommer att testa fem olika metoder med hög potential att minska spridningen av föroreningar från mark vid båtuppställningsplatser. Metoderna som ska testas är tänkta att användas in situ eller on site, och syftar till att
- minska användningen av schakt och deponi och därmed möjliggöra en effektivare och mer hållbar masshantering
- minska påverkan på yt- och grundvatten
- öka åtgärdstakten.
Projektet kommer att pågå 2025–2029
In situ-metod för att minska biotillgänglighet av metaller i förorenade jordar
Uppsala kommun kommer testa en in situ-metod att blanda in ett mineral, jarosit, i den förorenade jorden. Mineralet ska binda arsenik för att minska biotillgängligheten. I pilotförsöket kommer även andra mineral att utvärderas och mineralens påverkan på biotillgängligheten för fler föroreningar än arsenik kommer att undersökas. Metoden har en potential att minska behovet av att schakta bort förorenade massor till deponi och skulle därmed kunna minska behovet av transporter och deponi. Metoden skulle även kunna användas i känsliga miljöer så som kulturmärkta områden där schaktning kan vara svårt att genomföra. Metoden har testats i andra länder men aldrig provats under svenska förhållanden.
Projektet kommer att pågå 2025–2028.
Beviljade projekt 2025
Naturvårdsverket har beslutat att bevilja statsbidrag till följande pilotprojekt som inkom med ansökan hösten 2025:
Metoder för nyttiggörande av gruvavfall i fyllnadsmassor vid efterbehandling
Ljusnarsbergs kommun kommer genomföra ett pilotprojekt ska testa metoder för nyttiggörande av metaller från gruvavfall och samtidigt minska mängden farligt avfall som behöver omhändertas från sanering av gruvområden. Metoden innebär mer i detalj att avfall bestående av schaktmassor med inslag av föroreningar kopplat till historisk gruvverksamhet (metallföroreningar i form av gruvavfall (varp och vasksand) eller metallurgiska restprodukter) upparbetas och nyttiggörs med hjälp av gruvindustrins befintliga tekniker och metoder.
Projektet kommer att pågå 2026-2028
Pilotförsök precisionsapplicering av TST på lösa sediment i Viskan
Borås stad kommer testa tunnskiktsövertäckning (TST) med biokol som är en färdigutvecklad metod som har testats med goda resultat på labb. Den nyutvecklade metoden för att applicera biokol i sedimenten har verifierats i en småskalig pilotstudie i lakdammar. Inom ramen för ansökt pilotprojekt kommer utrustningen att anpassas för att även kunna applicera en bärare i form av Polonite tillsammans med det biokolet. Inga sediment tas upp genom muddring och behandling ex situ. Miljögifterna ligger kvar i sedimenten och binds till starkt sorberande material. Flera olika tester ska göras för att följa upp om metoden funkar och inte har någon negativa effekter på miljön.
Projektet kommer att pågå 2026-2030.
Stabilisering och återvinning av muddrat och avvattnat fibersediment (SÅMAF)
SGI och Sundsvall kommun ska testa olika stabiliseringsmetoder och återvinningsmetod för fibersediment som muddras upp från fiberbankar. Eftersom föroreningen befinner sig under vatten är det generellt svårt att åtgärda förorenade sediment. Fiberbankar är särskilt utmanande på grund av hög vattenhalt, låg stabilitet, gasutveckling mm. Det saknas idag systematiska studier i pilotskala av stabilisering och återvinning av fibersediment. Det saknas också jämförelser mellan olika förbehandlingsmetoder. Tester som återvinning som konstruktions- och växtetableringsmaterial med möjlighet till ytterligare fytostabilisering efter stabilisering i biokolstillverkning och kompostering kommer testas.
Projektet kommer att pågå 2026-2030.
In situ-behandling av DDT-förorenad jord genom stabilisering med biokol
SGU ska testa en in situ-teknik med biokol för att behandla stora arealer där ytlig jord förorenats av DDT-användning vid skogsplantskoleverksamhet. Biokol kan fastlägga föroreningar, minska riskerna och samtidigt förbättra markens bördighet. I detta pilotprojekt fokuserar vi på biokol som åtgärdsmetod för att minska biotillgängligheten av DDT i jord. Målet med det ansökta projektet är att i en skala som liknar full skala, i en del av ett f.d. odlingsfält för skogsplantskolor undersöka och jämföra två olika metoder för att applicera biokol i DDT-förorenad ytjord, med fokus på att maximera bindningen av DDT utan att negativt påverka markens övriga egenskaper.
Projektet kommer att pågå 2026-2030.
Test och utvärdering av två olika tekniker för in situ-stabilisering av PFAS med aktivt kol i ett högförorenat källområde
SGU ska testa stabilisering med aktivt kol för att minska spridning av PFAS. Resultat från SGU/SGI:s pågående regeringsuppdrag visar att stabilisering med pulveriserat aktivt kol (PAC) kan minska koncentrationerna i porvatten med över 99,9 %. Stabilisering av PFAS i områden med hög föroreningsgrad, såsom brandövningsplatser, utgör en potentiellt viktig åtgärdsteknik för att begränsa belastningen till grund- och ytvatten. I pilotprojektet vill SGU testa att tillsätta aktivt kol i de djupare jordlagren som en barriär som ska förhindra den friaspridningen av PFAS till grundvatten.
Projektet kommer pågå 2026-2030.
Nästa ansökningsperiod
Nästa ansökningsperiod för pilotprojekt öppnas upp i april 2026 och Naturvårdsverket tar emot ansökningar till och med 1 oktober 2026. Här hittar du instruktioner och mallar för ansökan om statsbidrag för pilotprojekt:
Frågor och svar
Kan man söka bidrag om det finns en ansvarig verksamhetsutövare för föroreningsskadan på platsen där pilotprojektet ska genomföras?
Bidraget ska gå till att testa och utvärdera olika åtgärdsmetoder, spridningsminskande åtgärder och masshanteringsmetoder metoder som skulle kunna fungera på flera platser med liknande problemställning. Bidraget ska inte gå till att utreda eller åtgärda en specifik plats. Det är möjligt att söka bidrag för ett pilotprojekt även om det på aktuell plats finns en ansvarig för föroreningsskadan, detta då pilotprojekten handlar om att testa en metod inte att efterbehandla en specifik plats.
Kan entreprenörer, konsulter eller forskare ingå i projektgruppen?
Bidragsmottagaren har huvudansvaret för projektet, men behöver inte nödvändigtvis vara projektledare. Entreprenörer, konsulter och forskare kan ingå i projektgruppen och deras direkta lönekostnader är då bidragsberättigade.
Är det enbart kostnader som direkt kopplar till själva metoden/testet som är bidragsberättigade eller går det att inkludera kostnader för uppföljning och utvärdering av metoden?
Den plats eller de platser där pilotprojekt föreslås ska vara tillräckligt undersökt avseende föroreningssituationen, platsspecifika förutsättningar, jord- eller sedimentegenskaper med mera för att metoden ska kunna genomföras. Däremot är provtagning inför projektets start, som är nödvändig för att utvärdera metodens resultat, bidragsberättigat.