Landmollusker

Arternas bevarandestatus skiljer sig mellan olika regioner. I den alpina regionen är påverkan på deras livsmiljö liten, och bevarandestatusen för de två arter som finns där är gynnsam. Vid återbesök på kända lokaler i fjällen påträffas vanligtvis livskraftiga populationer, och en betydande andel av populationerna återfinns inom Natura 2000-områden.

I den boreala regionen förekommer fyra av de fem arterna. För den anspråkslösa vinbergssnäckan är bevarandestatusen gynnsam, men för de tre grynsnäckorna är situationen sämre. Främst beror detta på att deras livsmiljöer (ofta rikkärr) är utsatta för igenväxning orsakad av kvävenedfall, upphörd hävd, dränering och förlängd växtsäsong. Grynsnäckorna har 20–50 procent av sina kända populationer inom Natura 2000-områden. För populationerna utanför skyddade områden behövs mer kunskap och fler åtgärder.

I den kontinentala regionen är rikkärren påverkade av en omfattande igenväxning och dränering. Där är dock en betydande andel av rikkärren belägna inom Natura 2000-områden och därmed föremål för vissa naturvårdsåtgärder. Trots detta är bevarandestatusen fortsatt otillräcklig eller dålig för grynsnäckor i kontinental region. Vinbergssnäckan har även där gynnsam bevarandestatus.

Grynsnäckorna är främst knutna till rik- och strandkärr och återfinns i kalkrika delar av landet. Hoten mot dem är i stort sett de samma som för livsmiljötypen rikkärr, närmare bestämt igenväxning och torrläggning.

Förändringarna i bedömning mellan rapporteringsperioder beror i huvudsak på ny kunskap snarare än på reella förändringar. Trenderna är fortsatt negativa då igenväxningen av rikkärr fortgår. Det finns ett pågående naturvårdsarbete för att bevara de mest värdefulla områdena, men i de kärr som inte omfattas av naturvårdsarbete och som hyser grynsnäckor fortsätter igenväxningen.

Vid bedömningen av arternas bevarandestatus har en rad källor använts: data från biogeografisk uppföljning och basinventering, åtgärdsprogram för bevarande av rikkärr, samt äldre uppgifter från markfaunainventeringen. De återbesök på äldre lokaler som har gjorts inom olika projekt ledda av Göteborgs Naturhistoriska Museum har varit av mycket stor betydelse. Eftersom grynsnäckorna blir maximalt cirka tre millimeter höga är det få som känner till arterna och rapporterar fynd av dem. Därför är det endast experter som bidrar till kunskapen om dem. För vinbergssnäckan är allmänhetens spontanrapportering på Artportalen däremot av stor betydelse för kunskapsläget.

Bedömningsunderlaget är i princip detsamma som 2019. Bedömningarna bygger på experters kunskap om arterna, samt resultat från inventeringar och övervakning av arternas habitat. En fortsatt satsning på övervakning och uppföljning av såväl de enskilda arterna som av livsmiljötypen rikkärr är av stor betydelse.