Verksamhetsavfall till förbränning i Sverige
I en ny rapport presenteras data över sammansättningen av verksamhetsavfall som går till förbränning. En upptäckt är att mycket går till förbränning som borde tas om hand på annat sätt.
Det är första gången som innehållet i avfall från verksamheter som går till förbränning undersöks i stor skala. Det kan handla om avfall från butiker, skolor eller sjukhus. Studien visar att mycket går till förbränning som hade kunnat materialåtervinnas om det hanterats separerat från andra avfallsströmmar.
Total sammansättning
Översikt
Resultaten visar att ungefär en tredjedel av verksamhetsavfallet som går till förbränning består av avfallsströmmar med egna insamlingssystem. Det mesta av detta, ungefär en fjärdedel, är förpackningar. Plast- och pappersförpackningar hittades till exempel i alla analyserade prover.
En annan typ av avfall som ska sorteras ut är livsmedelsavfall. Det hittades i 123 av 166 prover. Returpapper, elektronik och annat farligt avfall är exempel på avfall som fanns i många av proverna även om mängden farligt avfall var liten. Det visar att de flesta förstår att färg, kemikalier, batterier och annat farligt avfall ska sorteras ut och tas om hand separat.
En typ av farligt avfall är elavfall. 0,4 procent av det undersökta verksamhetsavfallet var elavfall. Även om andelen är jämförelsevis låg är det viktigt att elektronik skiljs från övrigt avfall. Batterier och elektronik som innehåller batterier utgör en brandrisk vid avfallshantering. Äldre elektronik och en del direktimporterad elektronik kan innehålla giftiga och långlivade kemikalier som riskerar att läcka ut i naturen.
| Fördelning inom plastfraktionen | Andel |
| Övrig plast | 48% |
| Plastförpackningar i mjukplast | 16% |
| Plastförpackningar i flera material | 14% |
| Plast från bygg- och rivningsavfall | 12% |
| Plastförpackningar i hårdplast | 8% |
| Pantflaskor | 0% |
| Plastflaskor utan pant | 1% |
| Frigolit | 1% |
Den största andelen plast i verksamhetsavfallet som går till förbränning är så kallad övrig plast. Här ingår allt från kundkorgar, plastmappar och presenningar. Den andra hälften av plasten utgjordes huvudsakligen av plastförpackningar i mjukplast, i hårdplast, i flera material samt plast från bygg- och rivningsavfall.
Pantflaskor och plastflaskor utan pant hittades endast i liten utsträckning. Bland plastflaskorna utan pant återfanns exempelvis flaskor för drickyoghurt och smoothies samt utländska dryckesflaskor.
Plast från bygg- och rivningsavfall omfattas av krav på separat utsortering. Ändå fanns det en hel del sådan plast i verksamhetsavfallet. Mer plast kom från rivning än från nybyggnation. Här finns en hel del som hade kunnat materialåtervinnas.
| Fördelning inom pappersfraktionen | Andel |
| Förpackningar av papper och papp | 54% |
| Övrigt papper | 25% |
| Tidningar och returpapper | 15% |
| Pappersförpackningar med synliga plastinslag | 6% |
Ungefär hälften av fraktionen papper och papp bestod av pappersförpackningar. Den andra hälften bestod av övrigt papper, tidningar och returpapper och pappersförpackningar med synliga plastinslag, i den storleksordningen. Pappersförpackningarna bestod mestadels av kartong och wellpapp.
Bland pappersförpackningarna med synliga plastinslag fanns framför allt dryckesförpackningar och engångsmuggar, men även vadderade kuvert och matförpackningar med ett skyddande plastlager.
| Fördelning inom textilfraktionen | Andel |
| Hemtextil | 31% |
| Kläder | 26% |
| Stoppade möbler/resårmöbler | 17% |
| Stoppad textil | 12% |
| Övriga textilier | 11% |
| Accessoarer | 2% |
| Skor | 1% |
| Textilförpackningar | 0% |
De två största underfraktionerna inom textil var hemtextil och kläder, vilka tillsammans utgjorde lite drygt hälften av textilavfallet. Resterande textilavfall utgjordes huvudsakligen av stoppade möbler/resårmöbler, stoppad textil och övriga textilier. Andelarna förpackningar, skor och accessoarer av textil var låga. Fraktionerna inkluderar dock inte kläder, skor, accessoarer och liknande av annat material än textil (exempelvis läder) då de har kategoriserats under huvudfraktionen övrigt brännbart i stället.
Potential för ökad utsortering
Även om det finns en del osäkerhet med plockanalyser, ger de ändå ett bra mått på vad verksamhetsavfallet som går till förbränning innehåller. Analysen visar på en betydande potential för förbättrad källsortering hos verksamheter, särskilt av förpackningar. I en del fall syntes det tydligt att till exempel förpackningarna var utsorterade men ändå kommit med avfallet som gick till förbränning. Andra gånger var de uppblandade bland annat avfall.
Om data
Mellan juli 2024 och februari 2025 genomfördes 166 plockanalyser på avfall som kom till elva svenska avfallsförbränningsanläggningar. Under 2023 hanterade de elva undersökta anläggningarna 57 procent av det totala verksamhetsavfallet som förbrändes i Sverige. Avfallet kom från verksamheter som butiker, skolor och sjukhus. Vid en plockanalys sorteras avfallet för hand och delas upp i olika fraktioner som vägs.
Rapport - Sammansättning av verksamhetsavfall som går till förbränning (pdf)
Om rapporten
Rapporten presenterar data över sammansättningen av verksamhetsavfall som går till förbränning. Det är första gången som denna avfallsström undersöks i stor skala. Verksamhetsavfall kan handla om avfall från butiker, skolor eller sjukhus. Studien visar att mycket går till förbränning som hade kunnat materialåtervinnas om det hanterats separerat från andra avfallsströmmar. Eftersom avfallsanalyser och dess resultat till sin natur är osäkra ska denna rapport ses som en uppskattning av avfallstyperna och mängderna som går till förbränning.