Avfallsbrott dränerar samhället på resurser och skadar miljön

Granskad: ‎den ‎17‎ ‎juni‎ ‎2025

Avfallsbrott är en del av en kriminell ekonomi och ett utbrett problem i både Sverige och Europa. Avfallsmarknaden hanterar enorma mängder avfall årligen och den organiserade brottsligheten tjänar stora pengar på att hantera delar av detta avfall illegalt.

De främsta anledningarna till att avfallsbrott är ett utbrett problem är en olycklig kombination av hög vinstmöjlighet, låg risk för upptäckt och relativt låga straff. Enligt en rapport från EU-kommissionen tjänar organiserad brottslighet mellan två och sex miljarder årligen på dagens avfallshantering i Sverige. Visst avfall har ett marknadsvärde och kan säljas illegalt medan annat avfall kostar att ta om hand på ett lagenligt sätt. I det fallet kan kriminella aktörer ta betalt av en avfallsproducent för att hantera avfallet på ett billigt eller olagligt sätt, som att till exempel gräva ned, bränna eller tippa det direkt på marken. Att ta hand om avfallet och kanske sanera mark från gifter och utsläpp innebär enorma kostnader för skattebetalare. Dessutom snedvrider avfallsbrotten marknaden och bidrar till en osund konkurrens för alla seriösa aktörer. Brotten dränerar därmed samhället på resurser och skadar miljön.

Mellan september 2024 och maj 2025 har en rättegång pågått mot flera personer som står åtalade för olika typer av miljöbrott och ekobrott kopplade till återvinningsföretaget Think Pink. 

Naturvårdsverket har haft två roller i rättegången:

  1. som expertvittnen för åklagarens sida där vi har bedömt risk för miljöpåverkan utifrån åklagarens sammanställningar samt bidragit med att förklara hur ett företag bör agera för att följa lagstiftningen,
  2. som företrädare för staten med ett skadeståndsanspråk riktat mot företrädarna för det åtalade bolaget. Enligt lagstiftningen ska den som förorenat betala för att återställa skadan. I det här fallet är det Think Pink och markägaren. Naturvårdsverket har en viss möjlighet att ge medel till länsstyrelser och kommuner för att minska en akut miljöskada som exempelvis påverkar en vattentäkt. Möjligheten finns genom en bidragsförordning.

Naturvårdsverket hänvisar frågor om brunnar och sjöar i närheten av dumpningsplatser till kommunens miljö- och hälsokontor. De kan svara på vilka prover som tagits för att undersöka om avfallet har påverkat omkringliggande vatten och om avfallet är en risk för boendes hälsa eller miljön.

Frågor om statlig finansiering till marksanering hänvisar vi till länsstyrelsen. Det är länsstyrelsen som skickar en ansökan till oss innan vi kan bevilja eller uttala oss.

Brotten påverkar mark, luft, vatten och klimat

Avfall som inte hanteras korrekt medför en stor risk för att miljöfarliga ämnen sprids och förorenar mark-, vatten- och luftmiljö. Det har också en negativ påverkan på klimatet. Vår miljö och hälsa riskerar att påverkas negativt under en lång tid. Bland annat genom att: 

  • farliga ämnen sprids till grund- och dricksvatten,
  • mark förorenas,
  • avfall börjar brinna med följd att spridningen av farliga ämnen ökar,
  • skräp sprids i miljön vilket exempelvis bidrar till spridning av mikroplaster etcetera.

I utredningen av ett omfattande miljöbrott kopplat till hantering av batteriavfall, det så kallade Black mass-ärendet, visade prover att lakvattnet från avfallet hade så höga pH-värden att det var frätande.

Brotten innebär enorma samhällskostnader

Att sanera mark från gifter och utsläpp kan innebära enorma kostnader för skattebetalare. Exempelvis har hanteringen av de olagliga avfallshögarna i Kassmyra utanför Stockholm hittills kostat cirka 42 miljoner kronor och beräknas uppgå till cirka 200 miljoner kronor. Om det inte är möjligt att få verksamhetsutövare eller markägare att bekosta hanteringen kommer den mest troligt att bekostas med kommunala eller statliga medel. 

Förutom själva kostnaderna för saneringen innebär avfallsbrott också en förlust av de resurser som finns i avfallet i form av bland annat mineraler, metaller, plast med mera och som ska cirkulera för att minska samhällets behov av ändliga råmaterial.

Myndigheter gör gemensamma tillsynsinsatser

Naturvårdsverket och länsstyrelsen har tagit fram en vägledning till tillsynsmyndigheterna om hur man kan bedriva tillsyn mot illegal avfallshantering. Ett fokusområde i vägledningen är samverkan och myndighetsgemensamma insatser. Tillsynsmyndigheterna gör sådana insatser i allt större utsträckning. Detta för att myndigheterna på ett mer effektivt sätt ska kunna begränsa den organiserade brottslighetens möjligheter att agera ostört. Vi gör också en mängd kunskapshöjande åtgärder i form av seminarier, och deltar på seminarier anordnade av andra. 

Att tillsyna illegal avfallshantering

Sedan juni 2024 finns en ny vägledning för hur tillsynsmyndigheter kan agera mot misstänkt illegal avfallshantering.

Illegal avfallshantering

Naturvårdsverkets roll mot avfallsbrott

Naturvårdsverket arbetar i ett pågående regeringsuppdrag tillsammans med Kustbevakningen, Polismyndigheten, Tullverket, Åklagarmyndigheten samt länsstyrelserna i Gävleborg, Norrbotten, Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Uppdraget är att utveckla det myndighetsgemensamma arbetet mot avfallsbrott. 

Läs uppdragets senaste delredovisningar: 

Utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot avfallsbrottslighet

Vi är även sammankallande i Miljöbrottsrådet. Där finns representation från Åklagarmyndigheten, Länsstyrelserna, Brottsförebyggande rådet och Polismyndigheten. Rådet har bland annat tagit fram en utbildning om miljöbrottsarbete som är riktad till alla myndigheter som arbetar mot miljöbrott.

Lärdomar från tidigare regeringsuppdrag

Mellan 2022 och 2024 pågick tidigare regeringsuppdrag mot avfallsbrott:

2022
2024