Avfall – både resursslöseri och negativ miljöpåverkan

Det finns två problemsidor på avfallsmyntet. Den ena sidan handlar om slöseri med resurser som många gånger är ändliga. Den andra sidan handlar om utsläpp av farliga ämnen och växthusgaser till miljön i Sverige, Europa och globalt.

Att minska mängden avfall är bra för miljön, framförallt för att det minskar behovet av energi och naturresurser för att producera produkter som sedan blir avfall.  

En del av arbetet med att förebygga avfall handlar om att minska användningen av farliga ämnen. Farliga ämnen kan finnas i små mängder i olika produkter men de kan göra stor skada om de hamnar fel. Det är därför viktigt att farligt avfall sorteras ut och lämnas på rätt sätt och på rätt plats.  

Avfallshanteringen fungerar i stort sett bra i Sverige men fortfarande kan mer göras för att begränsa avfallets mängd och för att hindra spridningen av farliga ämnen. Både resursförbrukning och utsläpp går att minska genom hållbar konsumtion och produktion, cirkulära flöden samt åtgärder för att förebygga avfall. 

Stor potential att öka materialåtervinningen 

Avfallsmängderna ökar för varje år och resurserna som finns i avfallet tas inte tillvara på ett optimalt sätt. Bara i Sverige uppkom 35,2 miljoner ton avfall under år 2018, om gruvavfallet räknas bort. Det motsvarar samma mängd som över 200 000 fullvuxna blåvalar. Mängden icke-farligt avfall ökade med nio procent jämfört med mätningen 2016. Mängden farligt avfall ökade med 22 procent under samma period.  

Enligt avfallshierarkin ska avfall först och främst förebyggas, till exempel genom återanvändning av olika produkter. I andra hand ska avfallet materialåtervinnas. Med ännu bättre utsorterade fraktioner skulle materialåtervinningen kunna öka. I dag går cirka hälften av hushållsavfallet till förbränning för att bli energi. En stor del av avfallet skulle istället kunna sorteras ut till materialåtervinning, kompostering eller rötning. 

Det finns potential att öka utsorteringen av avfall, från hushållens restavfall och verksamheters blandade avfall, framförallt av papper, plast och textil. Plockanalyser visar att mer än 60 procent av hushållens restavfall, som idag går till avfallsförbränning, skulle kunna materialåtervinnas. Drygt 30 procent av innehållet i restavfallet består idag av förpackningar och tidningar, en något större mängd är matavfall medan cirka tre procent är textilavfall. 

Den största mängden blandat avfall från verksamheter är bygg- och rivningsavfall. Allt lämpar sig dock inte för materialåtervinning. Till exempel är det viktigt att material som innehåller särskilt farliga ämnen inte återvinns utan fasas ut från kretsloppet, till exempel genom förbränning. 

Miljön påverkas av avfallshanteringen 

Trots reningsåtgärder sker utsläpp och spridning av farliga ämnen till luft, vatten och mark vid avfallshanteringen. Det sker till exempel via rökgaser från förbränning, via lakvatten från deponier (upplag där avfall slutligt lagras) eller vid bränder i avfallslager. 

Förr uppstod relativt stora utsläpp från avfallsdeponier, men senare års regler och krav har minskat utsläppen. Sedan 1990 har utsläppen av metan från avfallsdeponier minskat med 71 procent. Trots det är avfallsdeponier den näst största källan till metanutsläpp efter jordbrukssektorn. Deponierna samlar även stora mängder föroreningar och miljögifter på en begränsad yta. 

Omställningen från fossila bränslen till att använda olika avfalls- eller biobränslen samt en ökad materialåtervinning har bland annat lett till att större mängder avfall behöver hanteras och lagras på avfalls- och förbränningsanläggningar. Stora lager med avfall som lagras under längre perioder ökar risken för självantändning och bränder på avfallsupplaget.  

Utsläpp av växthusgaser från avfall

Klicka här för mer detaljer

      Vidare läsning

      Bränder i avfallsupplag är ofta svårsläckta och kan i vissa fall pågå i flera veckor. Vid bränder i avfallsupplag sker omfattande utsläpp av farliga ämnen som dioxiner, PAH och PCB. Utöver utsläpp till luft finns även risk för spridning av farliga ämnen från släckvatten till omgivningen. Dessutom finns det risk att personer i omgivningen utsätts för toxiska brandgaser.