Ny vägledning till föreskrifterna NFS 2016:6 om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse
Vägledningen syftar till att klargöra väsentliga tillämpningsfrågor som följer av föreskrifterna och därmed även vilka EU-rättsliga krav som ställs på de svenska avloppsreningsanläggningarna. Målgruppen för vägledningen är framförallt länsstyrelser, kommuner i egenskap av både va-huvudmän och tillsynsmyndigheter.
Föreskrifterna är en del av implementeringen av avloppsdirektivet. Kraven i föreskrifterna och villkor som fastställts i tillstånd gäller parallellt, där det är det strängare kravet som är styrande för anläggningens utformning och drift.
Exempel på viktiga delar i vägledningen:
- Utsläppskraven styrs framförallt av tätbebyggelsens storlek.
- Kontrollkraven styrs av avloppsreningsanläggningens (ARV) storlek, dvs. tillståndsgiven eller anmäld anslutning.
- Vikten av att vid utformning och drift av ARV ta hänsyn till klimat- och säsongsvariationer.
- Krav på att avloppsreningsanläggningarna ska vara utformade så att representativa prover kan tas på bräddat vatten, inkommande vatten och på det renade vattnet före utsläpp i recipienten.
Information med anledning av coronaviruset
Frågan har uppkommit hur tillsynsmyndigheterna ska hantera en situation där kontroll av avloppsreningsverk riskerar att utebli på grund av pågående coronautbrott.
Naturvårdsverket svarar i första hand utifrån tillämpning av föreskrifterna (NFS 2016:6) om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse.
I 24 § NFS 2016:6 finns en bestämmelse om undantag från föreskriftens kontrollkrav. Den är inte anpassad för den typ av akuta situation som nu råder i samhället, men den bedöms ändå kunna tillämpas i viss omfattning. Bestämmelsen är utformad för att undantag ska sökas i förväg i ett enskilt fall. I en akut sjukdomssituation i det enskilda fallet är detta inte alltid praktiskt möjligt. Kontakta din tillsynsmyndighet i så fall om hur ni kan hantera en sådan situation.
Vad gäller bedömningen av om det är möjligt att bevilja en ansökan om undantag med anledning av coronautbrott vill Naturvårdsverket ange följande. Undantag får medges i enskilda fall om det finns särskilda skäl.
Om det i det enskilda fallet inträffar omständigheter som är direkt kopplade till effekter av coronautbrottet, skulle det kunna utgöra särskilda skäl för att bevilja undantag. Sådana omständigheter måste dock prövas i varje enskilt fall.
Verksamhetsutövaren måste ha gjort rimliga ansträngningar för att förebygga att det är omöjligt att genomföra kontrollen. Det bör redan av andra orsaker finnas en beredskapsplan som inkluderar till exempel hantering av en situation med längre sjukfrånvaro eller bortfall av laboratoriekapacitet.
Ett beslut om undantag kan inte medges i större utsträckning än att kontrollen fortfarande är förenlig med avloppsdirektivet (91/271/EEG), som för de flesta avloppsreningsverk ställer lägre krav på kontroll än vad som följer av NFS 2016:6. Här behöver särskilt uppmärksammas att direktivet inte endast ställer krav på ett visst antal prover, utan också att provtagningen ska ske jämnt över året. Det finns alltså en viss, men begränsad möjlighet att förskjuta provtagningen i tiden. Det är viktigt att VA-huvudmannen tydligt dokumenterar orsaken till varför kontrollen inte har kunnat genomföras och vilka åtgärder som har vidtagits för att minimera konsekvenserna. De potentiella konsekvenser som är aktuella är knutna till EU-kommissionens uppföljning av tillämpningen av avloppsdirektivet. I normalfallet gäller att otillräcklig kontroll innebär en överträdelse av avloppsdirektivet. EU-kommissionen granskar medlemsländernas rapporteringar och har möjlighet att inleda formella överträdelseärenden när det finns grund för detta. Hur EU-kommissionen skulle bedöma en överträdelse med anledning av utebliven kontroll av de nämnda skälen kan inte förutses.
En tänkbar möjlighet är att utebliven kontroll på grund av pandemin skulle kunna betraktas som force majeure. Force majeure är en princip som fått tillämplighet även inom EU-rätten och principen skulle eventuellt kunna tillämpas på avloppsdirektivet om sådana omständigheter föreligger. EU-domstolen har särskilt på jordbruksområdet i vissa mål hänvisat till denna princip som en grund för att det är ursäktligt att inte ha följt vissa bestämmelser. Force majeure-principen får bara tillämpas vid extrema händelser i ett enskilt fall där det är visat att det är omöjligt för den enskilde att fullgöra skyldigheten på grund av en oförutsedd händelse bortom dennes kontroll. Verksamhetsutövaren måste också sannolikt kunna visa att rimliga ansträngningar gjorts för att förebygga situationen, exempelvis genom att försöka kalla in annan personal.
Enbart coronautbrottet i sig gör alltså inte att det föreligger force majeure-grunder eller att särskilda skäl för undantag finns, utan det måste föreligga faktiska omständigheter i ett konkret fall som gör att det inte går att fullgöra kontrollen.
Tillsynsmyndigheten har i och för sig en skyldighet att anmäla misstänkta miljöbrott till miljöåklagare (26 kap. 2 § miljöbalken) även under en pandemi. Dock finns ingen miljöbrottsbestämmelse knuten till överträdelse av NFS 2016:6.
I övrigt, om det är fråga om en misstänkt lagöverträdelse i någon av bestämmelserna i 29 kap. miljöbalken (misstänkt miljöbrott) bör tillsynsmyndigheten ha en dialog med åklagaren i det enskilda fallet om lagöverträdelsen har ett direkt samband med effekter av coronaviruset.
Planerade föreskriftsändringar
Naturvårdsverket ser behov av att uppdatera föreskrifterna på nytt inom en relativt snar framtid. På några ställen förekommer fel eller oklarheter i föreskrifterna. Dessa kommer att justeras, men till dess att föreskriften har ändrats ska inte de felaktiga bestämmelserna tillämpas. Av vägledningen framgår när detta gäller, nedan följer en kort översikt.
- Kontroll av bräddningar, se sidan 19 i vägledningen till 12 §.
- Regleringen av vattentemperatur vid transport av prover har sannolikt blivit onödigt snäv, se sidan 20 i vägledningen till 15 §.
- Generellt krav på homogenisering av avloppsvattnet, se sidan 21 i vägledningen till 17 §.
- EU-fördragskonform tolkning av avloppsdirektivet gällande särskilda förhållanden och extrema värden för vattenkvaliteten, se sidan 22 i vägledningen till 18 §.
Miljörapporteringen
Miljörapporten för ett verksamhetsår ska enligt föreskrifterna (NFS 2016:8) om miljörapport ges in till tillsynsmyndigheten senast 31 mars året därefter.
Föreskrifterna om miljörapportering och vägledningen till den har anpassats för att bättre tillgodose behovet av redovisning av parametrar som är obligatoriska i den EU-rapportering av avloppsdirektivet som genomförs vartannat år. Data för Sveriges EU-rapportering hämtas till stor del från emissionsdeklarationerna i SMP. Alternativet vore att hämta in sådana uppgifter separat.
Miljörapporteringsvägledningen innehåller mallar och checklistor som används för att underlätta efterlevnaden av föreskrifterna och granskning av inrapporterade data.
Vägledning till föreskrifterna om miljörapport finns via nedanstående länk.
En kompletterande vägledning om miljörapport för avloppsledningsnät, avloppsreningsverk och slam har publicerats i januari 2019.
Mallar som används som stöd vid rapportering och redovisning av underlagsdata finns att tillgå på SMP-Hjälp.
Tidigare vägledning om max gvb för tätbebyggelser
Sedan tidigare finns en vägledning om beräkning av maximal genomsnittlig veckobelastning (max gvb) för tätbebyggelser, den parameter som främst styr utsläppskraven enligt NFS 2016:6. Denna vägledning kompletterar den nya vägledningen till NFS 2016:6 samt miljörapporteringsvägledningen avseende avloppsreningsanläggningar, avloppsledningsnät och slam.
Ny vägledning om tillämpning av max gvb i prövning på gång
I nya tillstånd bör tillståndsgiven anslutning, i vart fall till en del, uttryckas i tidsbasen maximal genomsnittlig veckobelastning, max gvb. För att komplettera informationen i nu publicerade vägledningar (se ovan), avser Naturvårdsverket under 2019 att ta fram vägledning till 28 kap 1 § Miljöprövningsförordningen. Vägledningen syftar till att klargöra tillämpningen av begreppet maximal genomsnittlig veckobelastning vid prövning.
De nuvarande föreskrifterna NFS 2016:6 började gälla 1 januari 2017
Information med anledning av föreskrifter om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse som började gälla den 1 januari 2017.
Naturvårdsverkets har sett över sina avloppsföreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS 1994:7 med syftet att reglerna ska bli mer överskådliga och enklare att tillämpa.
Nya föreskrifter, NFS 2016:6, om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse trädde i kraft 1 januari 2017, då SNFS 1990:14 och SNFS 1994:7 upphörde att gälla.
Föreskrifterna innebar vissa förändringar då det gäller krav på provtagning och kontroll. Dessa ändringar har lyfts in i de nu gällande föreskrifterna om miljörapport, NFS 2016:8 som även de trädde i kraft 1 januari 2017 (ersätter NFS 2006:9 som upphörde att gälla, inklusive dess ändringsföreskrifter, bl.a. 2016:7).
De förändringar som gäller från och med 1 januari 2017 berör bland annat:
- Generellt krav på inkommande provtagning för alla avloppsreningsanläggningar med anslutning ≥ 2000 pe.
- Utökad provtagning för avloppsreningsanläggningar med anslutning från 10 000 pe till 20 000 pe (pga. att storleksgränsen 20 000 pe tas bort för att förenkla föreskrifterna). Den utökade provtagningen omfattar fler prover på utgående CODCr, BOD7, totalfosfor, totalkväve och ammoniumkväve samt tillkommande provtagning av metaller.
- Krav på flödesviktad beräkning av utsläpp.
- Kontroll av bräddat avloppsvatten vid eller i avloppsreningsanläggning.
- Krav på kontroll av bräddat avloppsvatten på ledningsnät:
- Skyldighet till kontroll samt att lämna miljörapport för utövare av verksamhet gällande avloppsledningsnät som är allmänna enligt Lagen om allmänna vattentjänster och som är anslutna till en avloppsreningsanläggning som är tillståndspliktig enligt miljöprövningsförordningen.
- För bräddning på ledningsnät ska kontroll omfatta bestämning av bräddad volym med hjälp av mätning eller beräkning. För rapporteringen av bräddningar på ledningsnät ska följande rapporteras: Antal bräddningar, plats och totalflöde (1 000 m3).
Naturvårdsverkets roll
Naturvårdsverket hanterar frågor som rör stora reningsverk (> 200 personekvivalenter).
Frågor som rör enskilda avlopp hittar du hos Havs- och vattenmyndigheten.