Högfluorerade ämnen i miljön, PFAS

PFAS (perfluorerade och polyfluorerade ämnen), eller högfluorerade ämnen som de också kallas, har sedan 1950-talet använts i ett stort antal produkter. Impregneringsmedel för kläder och textilier, rengöringsmedel, skidvallor och andra vaxer, bekämpningsmedel mot insekter och brandsläckningsskum är några exempel.

Inom industrin används de vid ytbehandling av livsmedelsförpackningar och vid tillverkning av fluorpolymerer som bland annat används i vattenavvisande kläder och i stekpannor och kastruller.

Perfluorerade ämnen blir kvar i miljön

• Perfluorerade ämnen är en grupp av organiska ämnen, som kännetecknas av att de är fullständigt fluorerade, dvs. de innehåller en kolkedja där varje väteatom har ersatts med en fluoratom. Den kemiska bindningen mellan kol och fluor är en av de starkaste som finns.
• Faktum är att de perfluorerade ämnena troligen inte bryts ned alls i miljön.
• Polyfluorerade ämnen är mycket lika de perfluorerade ämnena, men är inte lika stabila och kan brytas ned. I miljön kan de brytas ned och övergå till att bli perfluorerade. De används ofta som ersättning för perfluorerade ämnen.

Screening av perfluorerade ämnen i miljön

Naturvårdsverkets har under 2015 analyserat PFAS i 500 nya prover i yt- och grundvatten som tagits under 2015, samt samlat in data för 5 600 äldre prover. Undersökningen bekräftar att PFAS-ämnena har fått en stor spridning i miljön. Höga halter finns framför allt i närheten av punktkällor som till exempel brandövningsplatser. Över 2 000 potentiella lokala utsläppskällor har identifierats i denna sammanställning. Användning av brandsläckningsskum är den största direkta punktkällan medan avloppsreningsverk och avfallshantering sannolikt är betydande sekundära punktkällor. Andra potentiella utsläppskällor är industriell verksamhet. 

• Rapporten: Högfluorerade ämnen (PFAS) och bekämpningsmede (ladda ner eller beställ)

Naturvårdsverket fick i regleringsbrevet för 2017 uppdraget att fortsätta arbetet med inventering, riskbedömning och analyser av samtliga platser där brandskum med innehåll av PFAS hanterats. Projektet väntas bli klart under våren 2020.

Allvarliga risker med PFAS

• I takt med utvecklingen av bättre analysmetoder för PFAS ämnen, har dess vida spridning i miljön och till människan blivit alltmer uppmärksammad. De perfluorerade ämnen som hittills nämnts mest är PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra).
• PFOS (perfluoroktansulfonat) har allvarliga effekter på hälsa och miljö. Det är sedan 2008, med vissa undantag, förbjudna i kemiska produkter och varor inom EU. Dessvärre har flera av de ämnen som använts för att ersätta PFOS visat sig ha liknande negativa effekter för hälsa och miljö.
• PFOA (perfluoroktansyra) är reproduktionsstörande och misstänks vara cancerframkallande för människa. PFOA blir förbjudet inom EU år under 2020.

Stor spridning av PFAS till miljön

• Den stora användningen gör att utsläppen till miljön blir stora. PFAS-ämnenas stabila egenskaper och långa livslängd är en viktig faktor eftersom läckage och spridning kan ske under ämnenas hela livstid – från produktion, under användning och efter användning från exempelvis deponier.
• PFAS kan spridas över mycket stora avstånd. Det finns bland annat tecken som tyder på att halterna stiger i däggdjur som lever i Arktis.
• Olika PFAS har olika spridningsvägar. Många perfluorerade ämnen sprids via vatten och i vattenmiljöer, medan de polyfluorerade ämnena är flyktigare och oftare sprids via luften.
• Vissa sjöar och vattendrag i Sverige är mycket förorenade av PFOS. Det gäller framförallt där det finns brandövningsplatser där brandskum har använts. Mer information om detta finns hos respektive kommuner och länsstyrelser.

Risk för allvarliga problem

• PFOS och PFOA har identifierats som farliga för både hälsa och miljö. För andra ämnen saknas kunskap, både när det gäller varje ämne för sig och den samlade effekten av olika kombinationer av ämnen.
• Om fler perfluorerade ämnen skulle visa sig ha farliga egenskaper finns en risk för allvarliga och långsiktiga problem. Detta gäller i synnerhet om användningen ökar.
• De högsta halterna av PFAS finns bland organismer högst upp i näringskedjan som minkar, uttrar och sälar. Man har även funnit höga halter hos isbjörnar i Arktis.
• I Sverige har ett tjugotal olika PFAS mätts i människor och vilda djur. Mätningarna visar att halterna av vissa PFAS i människa minskar medan andra ämnen ökar.

Osäkerhet kring hälsoeffekter

• PFAS ger skadliga effekter i djurstudier, men det är osäkert om de halter som människor utsätts för ger några risker. En hälsoriskbedömning som Naturvårdsverket genomfört 2012 pekar på att risken för att människors hälsa påverkas negativt av de halter som hittills mätts upp är liten. Kunskaperna om hur PFAS påverkar vår hälsa är dock inte tillräcklig.
• PFAS tas lätt upp i kroppen. Till skillnad från andra miljögifter som dioxiner och PCB:er så lagras inte PFAS i fett. Istället binder de till proteiner i kroppen och ansamlas framförallt i levern och i blodet men även i lungorna och njurarna. Halveringstiden varierar från några dagar till flera år för olika PFAS.
• Både PFOS och PFOA kan överföras till foster via moderkakan och till spädbarn via modersmjölk.

Hur får vi i oss PFAS?

• Den vanligaste källan för människor att få i sig PFAS går genom dricksvatten och livsmedel, antingen direkt via maten eller indirekt via förpackningen. Fisk som exponeringskälla har ökat sedan 1990-talet.
• Vi utsätts också för PFAS genom användning av kemiska produkter eller varor som behandlats med PFAS och genom att andas in hushållsdamm. En viss exponering kan också ske på arbetsplatser där produkter med PFAS tillverkas eller används.
• Livsmedelsverket har råd om mat och dricksvatten. För dricksvattenproducenter och de med egen brunn finns även rekommendationer om vilka nivåer av PFAS som kräver åtgärder på kort och lång sikt.

• Perfluorerade alkylsyror i dricksvatten – Livsmedelsverket

Pågående miljöarbete

• Inom EU är PFOS och ämnen som kan brytas ned till PFOS förbjudna, med vissa undantag. Likaså blir PFOA förbjudet under år 2020. PFOS ingår även i Stockholmskonventionen för persistenta organiska miljögifter samt i FNs luftvårdskonvention (LRTAP). Detta har medfört att användningen av PFOS minskat, även om det fortfarande tillverkas.
• Privatpersoner kan bidra till minskad användning genom att fråga om produkter innehåller högfluorerade ämnen och efterfråga mindre farliga alternativ.
• Det är också viktigt att se att kläder och andra produkter som innehåller PFAS, tas om hand på ett riktigt sätt den dag de slutar användas.