De senaste hundra åren har jordens klimat slagit in på en ny bana. Under lång tid dessförinnan förändrades temperaturen ganska långsamt och måttligt, men i början av 1900-talet inleddes en kraftig uppvärmning med förändringar i klimatet som följd.
Klimatet förändras dock inte på samma sätt överallt på jorden. På en del håll har temperaturen stigit betydligt mer än den genomsnittliga ökning på en dryg grad som uppmätts sedan 1900-talets början. På andra håll har temperaturökningen varit mindre.
Synliga spår
Den temperaturökning som hittills ägt rum leder till en rad förändringar runt om på jorden, exempelvis:
Arktis havsis
Avsmältningen av Arktis havsis går snabbt och dess utbredning har minskat markant under de senaste decennierna. Mest tappar isen i utbredning på sommaren. Isens utbredning i september var under perioden 2010-2019 i snitt ca 40% mindre jämfört med i september under perioden 1979-1988.
Grönland
Inlandsisen på Grönland har förlorat massa i en ökande takt de senaste 20 åren. Ökad avsmältning på ytan är en av faktorerna bakom det.
Bergsglaciärer
Så gott som samtliga glaciärer i jordens bergstrakter är på tillbakagång. I många fall är tillbakagången dramatisk som i Alperna och på Kilimanjaro. På sina håll är glaciärerna mindre nu än vad de har varit på flera tusen år.
Snötäcket
Snötäcket på norra halvklotet har minskat. Minskningen syns främst genom att snön smälter tidigare på vår och försommar.
Extremväder
Värmeböljor har blivit mer frekventa och mer intensiva över större delen av världens landområden, och det har också blivit vanligare med kraftig nederbörd över större delen av världens landområden där observationsdata räcker till för att bedöma en förändring.
Nederbörd
Mängden nederbörd på norra halvklotet har ökat över land på de mellersta breddgraderna (30–60°).
Permafrost
En utbredd uppvärmning och upptining av permafrost har pågått i Arktis under de senaste decennierna.
Världshavens temperatur
Världshaven lagrar mycket av värmeenergin som tillförts klimatsystemet. Ökad temperatur har uppmätts i haven – framförallt i de övre vattenlagren ner till 700 meters djup.
Havsytans nivå
Mellan 1901 och 2018 steg havet med i genomsnitt 20 centimeter. Ökningstakten låg under 2006–2018 på 3,7 mm per år, vilket kan jämföras med ökningstakten under perioden 1901–1971 som var 1,3 mm per år. Ökningen orsakas framförallt av avsmältning från landbaserad is och av att vatten utvidgas när det blir varmare.
Antarktis
Antarktis inlandsis har förlorat massa de senaste tjugo åren. Här är det i princip inte fråga om avsmältning – temperaturen når mycket sällan över noll – men däremot har flera av glaciärtungorna i inlandsisens utkanter börjat röra sig snabbare än de gjorde tidigare.
Vad gäller utbredningen av havsisen runt Antarktis, så finns ingen tydlig trend under årtiondena sedan regelbundna satellitmätningar inleddes 1979, kopplat till motsatta regionala trender och stor mellanårsvariation.
Havsförsurning
Världshaven beräknas ha tagit upp ungefär en fjärdedel av de utsläpp av koldioxid som människan har tillfört atmosfären. Ett ökat innehåll av koldioxid sänker vattnets pH-värde och havsvattnet försuras. Världshaven är i dag 26 procent surare jämfört med förindustriell tid - detta är ytterligare en effekt av koldioxidutsläppen (alltså inte orsakad av uppvärmningen).