Avfall i ett cirkulärt samhälle

Både avfall och avfallshantering ger upphov till påverkan på både miljön och på människors hälsa i form av utsläpp till luft, mark och vatten. Dessutom orsakar utvinning av råvaror, produktion och konsumtion av material, produkter, bränsle och livsmedel stora utsläpp av växthusgaser, förlust av biologisk mångfald, utsläpp av föroreningar och ohållbart nyttjande av vatten. Vi behöver därför nyttja cirkulära flöden och hushålla med energi, jungfruliga material, mark och vatten.

Valen som görs i samband med designfasen är grundläggande för att produkter ska hålla längre och för att de i slutändan ska kunna materialåtervinnas när de blir avfall. Materialval, färg, tillsatser och hur produkterna kan demonteras påverkar hur återvinningsbara de är. För att nå giftfria kretslopp behöver särskilt farliga ämnen fasas ut och farliga ämnen ersättas med mindre farliga alternativ när så är möjligt. Sådana ämnen som i ett senare skede försvårar eller omöjliggör återanvändning och materialåtervinning bör undvikas.

I planen finns en sammanställning över vad olika aktörer kan göra för att bidra till det avfallsförebyggande arbetet samt arbetet med att minimera avfallsmängderna och hantera avfallet högre upp i avfallshierarkin.

I arbetet med den nationella avfallsplanen har ett antal avfallsströmmar identifierats som extra aktuella att fokusera på; bygg- och rivningsavfall, förpackningsavfall, bioavfall, textilavfall, möbelavfall, elektronikavfall, batteriavfall, avfall som innehåller kritiska råmaterial, plastavfall, uttjänta fordon och kommunalt avfall.

Områdena har valts ut för att de antingen genererar stora mängder avfall eller har en stor miljö- och hälsopåverkan räknat ifrån det att varan produceras tills att den blir avfall och behandlas. De flesta av områden är utpekade i den nationella strategin som viktiga i omställningen till en cirkulär ekonomi.

Möbler är ett område som uppmärksammats de senaste åren både nationellt och inom EU, bland annat i ESPR-arbetet.

I Sverige finns etappmål för avfall och avfallsförebyggande arbete som identifierar en önskad samhällsomställning. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och flera miljökvalitetsmål. Flera av etappmålen överensstämmer med mål i EU-lagstiftningen. Etappmålen finns under rubrikerna avfall, cirkulär ekonomi och minskat matsvinn.

Etappmålen (sverigesmiljomal.se)

Sverige och alla andra medlemsländer ska enligt EU:s avfallsdirektiv ha nationella avfallsplaner och avfallsförebyggande program. I Sverige är Naturvårdsverket ansvarig för att ta fram dessa dokument. Att gå från avfall till resurs var en målsättning när Europeiska unionens råd 2018 beslutade om revideringar i EU gemensamma avfallslagstiftning, genom det så kallade avfallspaketet. Målen är minskade avfallsmängder, ökad återanvändning av produkter, ökad materialåtervinning samt en förbättrad avfallshantering.

Arbetet med att ta fram den nationella avfallsplanen och det avfallsförebyggande programmet påbörjades 2023 efter att den tidigare planen utvärderats.

Utvärdering: Möjligheter och utmaningar med avfallsplan och avfallsförebyggande program

Under 2024 arbetade Naturvårdsverket fram nya förslag till nationell avfallsplan ”Avfall i ett cirkulärt samhälle”, och avfallsförebyggande program ”Ett cirkulärt Sverige tänker efter – före!”.

Under arbetet hölls workshopar och samråd med representanter från olika myndigheter, intresse- och branschorganisationer.

Förslagen var, tillsammans med en gemensam miljökonsekvensbeskrivning (MKB), på remiss 4 juni–31 augusti 2024 och alla som ville erbjöds möjligheten att lämna synpunkter. Det inkom nästan 1 500 kommentarer från 79 olika aktörer vilket har gett värdefulla bidrag och förbättrat planen respektive programmet ytterligare. Många förslag har arbetats in i den slutliga versionen av planen och programmet, andra förslag har tagits vidare i olika processer.

Sammanställning av remissvar (pdf)