Parisavtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Detta framförallt genom att minska utsläppen av växthusgaser. En annan del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter, och att hantera de skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna.
Alla världens länder har förbundit sig att genomföra åtgärder som bidrar till att målen i Parisavtalet uppnås. USA gjorde ett undantag när landet formellt lämnade avtalet den 4 november 2020. Den nya administrationen som tillträdde den 20 januari 2021 lämnade samma dag in en begäran om återinträde i Parisavtalet. Idag är USA är formellt med Parisavtalet igen sedan den 19 februari 2021.
Åtagandena som länderna gör ska skärpas successivt och stämmas av globalt var femte år genom en global översyn. Den globala översynen utvärderar ländernas gemensamma insatser i förhållande till Parisavtalets långsiktiga mål.
En grundtanke är att de länder som har bäst förutsättningar ska gå före, och att industrialiserade länder ska ge stöd till utvecklingsländer. Stödet till utvecklingsländerna ska ske genom klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad och användas både för utsläppsbegränsningar och klimatanpassning. Fler länder uppmuntras att bidra till klimatfinansiering framöver.
Parisavtalet är kopplat till FN:s klimatkonvention UNFCCC, en global konvention om åtgärder för att förhindra klimatförändringar. Avtalet beslutades i samband med klimatkonferensen (COP21) i Paris i december 2015, därav namnet. Avtalet trädde formellt i kraft i november 2016.
Koppat till Parisavtalet finns även den så kallade regelboken, ett gemensamt regelverk för hur länderna ska planera, kommunicera, genomföra, rapportera och följa upp sina åtagande under Parisavtalet. Det återstår dock en del detaljer att få på plats. Parterna förhandlar just nu om detaljerna kring utformandet av tabeller och rapporteringsformat som rör rapportering om utsläpp och upptag, uppföljning av de nationellt fasställda klimatplanerna samt information om genomförandestöd.