Liksom Kyotoprotokollet är Parisavtalet kopplat till klimatkonventionen, UNFCCC, som är ett internationellt avtal under FN. Av de 197 länderna som är parter till konventionen har 194 skrivit under Parisavtalet. Hittills (april 2017) har 141 av dessa ratificerat avtalet och därmed blivit parter till det.
Några av de viktigaste punkterna i avtalet är:
- Hålla den globala uppvärmningen under två grader, men helst under 1,5 grader
- Öka ambitionerna efter hand, avstämning var femte år
- Stöd från industrialiserade länder till utvecklingsländer
Avtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Avtalet innebär också att länder successivt ska skärpa sina åtaganden och förnya eller uppdatera dessa vart femte år. En global översyn av de samlade åtagandena kommer också att ske vart femte år med start 2023. Principer för uppföljning och rapportering etablerades.
Därtill beslutades att eventuell användning av utsläppshandelssystem och internationellt överförbara enheter under Parisavtalet ska ske under ett robust regelverk som säkerställer miljöintegriteten och undviker dubbelräkning. En ny mekanism som ska bidra till utsläppsminskningar och främja hållbar utveckling etableras.
Fortsatt stöd genom klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad till utvecklingsländernas arbete med både utsläppsbegränsningar och klimatanpassning säkerställs och samtidigt uppmuntras fler länder att bidra till klimatfinansiering framöver.
Avtalet erkänner även vikten både av anpassning och av att undvika och hantera de skador och förluster som klimatförändringarna ger upphov till.
Parisavtalet är 32 sidor långt inklusive tillhörande beslutspunkter. Du hittar hela avtalet inklusive svensk översättning i regeringens proposition om godkännande av klimatavtalet från Paris.
Sverige ratificerade Parisavtalet den 13 oktober 2016.