Tillsyn enligt miljöbalken
Utredning av tillsynsbehovet
Tillsynsmyndigheten ska utreda tillsynsbehovet för myndighetens hela ansvarsområde enligt miljöbalken. Behovsutredningen ska omfatta en treårsperiod och ska ses över minst en gång varje år samt vid behov.
Tillsynen ska säkerställa syftet med miljöbalken. För att kunna göra detta behöver myndigheten planera sin tillsyn där är en viktig del är att utreda vilka behov av tillsyn som finns inom myndighetens tillsynsuppdrag.
Detta kapitel ger stöd i tillvägagångssätt för att utreda tillsynsbehovet.
Den här sidan vänder sig till
Den här sidan vänder sig till dig på tillsynsmyndigheten som ansvarar för att utreda och ta fram behov för tillsyn.
Bra att veta
Den här sidan är en del av vägledningen Tillsyn enligt miljöbalken.
Miljöbalken, 26 kap, 8 §, ger länsstyrelsen möjlighet att förelägga en kommun om den inte lever upp till kraven i miljötillsyns-förordningen på att ta fram och besluta om en behovsutredning och plan för tillsynen. Se förarbetena till miljöbalken prop. 2019/20:137 s. 51
Lagstiftning: Miljötillsynsförordningen
SFS 2011:13
1 kap, 6-7 §§ Behovsutredning och register.
1 kap, 8-10 §§ Tillsynsplan och resurser.
1 kap, 10 a till c-11 §§ Tillsynsprogram och tillsynsbesök.
Varför utreda tillsynsbehovet
Tillsynen ska säkerställa syftet med miljöbalken vilket är att främja en hållbar utveckling. För att kunna göra detta behöver utreda vilka behov av tillsyn som finns inom myndighetens tillsynsuppdrag.
Utredningen av tillsynsbehovet bör vara en diarieförd handling som är beslutad av myndigheten. Behovsutredningen ska avse en tid om tre år och ska vid behov ses över minst en gång varje år. Utredningen behöver omfatta de verksamheter tillsynsmyndigheten har i sitt verksamhetsregister samt övriga tillsynsuppgifter som inkommer myndigheten som anmälningsärenden. Även arbetsuppgifter som är en förutsättning för tillsynen, såsom inventeringar/kartläggningar av nya verksamheter, planering av tillsyn, kompetensutveckling och administration kopplat till tillsyn bör ingå i behovsutredningen.
Bra att tänka på är att inte ha med sådan information som kan omfattas av sekretess.
Beslut om behovsutredning
Det är av vikt att besluta och informera om behovsutredning på den nivå hos tillsynsmyndigheten som beslutar om myndighetens resurser. Detta för att utredningen inte bara är grunden för tillsynsplanen utan även för att behovet av insatser kan få påverkan på kommande budget för tillsynen. Det kan i en kommun vara den politiska nämnden som ansvarar för tillsynen enligt miljöbalken eller hos länsstyrelsen länsöverdirektören.
Vad en behovsutredning behöver innehålla
En behovsutredning behöver innehålla tillsynsmyndighetens samlade tillsynsbehov, alla branscher, verksamheter och åtgärder och bedömda resurser för respektive område, anmälningsärenden, handläggning av klagomål, tillsynskampanjer, inventeringar och samverkan med myndigheter och andra aktörer samt myndighetens bedömda behov av insatser inom information och rådgivning kopplat till tillsynen.
Avsatta resurser för att lämna uppgifter till tillsynsvägledande myndigheter behöver också finnas med likaså avsatt tid i planeringen för ledning och samordning av tillsynsfrågor, för att besvara remisser och enkäter om tillsynen samt administration och personalens kompetensutveckling. Men det är viktigt att i behovsutredningen särskilja dessa arbetsuppgifter från direkt tillsyn.
Med fördel kan behovsutredningen även inbegripa bedömda kostnader och intäkter för det arbete som ska göras, för att på så sätt se hur finansieringen kommer se ut. Länsstyrelsen ska redovisa avgiftsintäkter och beräkna tillsynsåtgärder som inte kan avgiftsfinansieras enligt 10 kap, 3-4 §§ Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Kommuner får enligt 27 kap, 1 § miljöbalken meddela föreskrifter om avgift för myndighetens kostnader.
För Länsstyrelser
Miljösamverkan Sverige har för länsstyrelserna tagit fram en modell och mall för framtagande av behovsutredning. Syftet med modellen är att den ska möjliggöra jämförelser mellan länsstyrelserna, vara enkel och innebära så få individuella bedömningar som möjligt samt vara så lika som möjligt för alla verksamhetsområden. Syftet är även att den ska kunna svara upp mot redovisning enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (FAPT) 10 kap 4 §.
Modell för framtagande av behovsutredning (Miljösamverkan Sverige)
Underlag för att bedöma tillsynsbehovet
För att ta reda på och bedöma tillsynsbehovet behöver tillsynsmyndigheten årligen göra en inventering och omvärldsbevakning vilka förändringar i omvärlden den ser som får/kan få inverkan på kommande tillsyn. Att inventera och hålla uppgifter och kunskap om tillsynsobjekten aktuella ingår i den löpande tillsynen.
I vissa sammanhang kan en inventering av vissa grundläggande fakta om verksamheten och dess miljöpåverkan behöva ske för att tillsynsbehovet ska kunna bedömas. En viktig källa till bedömningen är den utvärdering av föregående års tillsynsplanering, se nedan om Uppföljning och utvärdering.
De utfällbara blocken nedan visar faktorer, frågor att ställa er samt exempel på underlag för inventering av behovet.
Faktor 1. Syftet med miljöbalken
När tillsynsmyndigheten bedömer tillsynsbehovet ska den alltid utgå från att syftet med miljöbalken ska uppnås, dvs hur ska tillsynen främja en hållbar utveckling. Myndigheten bör bedöma hur stor tillsynsinsats som behövs och är tillräcklig för att tillsynen ska bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås samt till att eventuella miljökvalitetsnormer och åtgärdsplaner uppfylls.
Frågor att ställa er
Bedriver myndigheten sådan tillsyn idag i tillräcklig grad som möjliggör att ni uppnår syftet med miljöbalken? Om inte, vad behöver myndigheten utveckla och vilken tidsåtgång kräver det?
Underlag
- Nationella, regionala och lokala miljömål
- Miljökvalitetsnormer
- Utvärdering av föregående års planering
- Egna erfarenheter
Faktor 2. Ny eller förändrad lagstiftning
Har eller kommer det ske några förändringar inom lagstiftningsområdet som innebär förändringar inom tillsynen? Har det kommit några skärpta krav eller rikt-/gränsvärden att ta hänsyn till?
Frågor att ställa er
Har det skett eller kommer det ske några förändringar inom lagstiftningsområdet som kan få konsekvenser för tillsynen? Om det skett förändring, vad behöver myndigheten göra och vilken tidsåtgång kräver det?
Underlag
- Miljöbalken
- Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
- Miljökvalitetsnormer
- Industriutsläppsförordningen
- Lokala föreskrifter
- Praxis
Faktor 3. Tillsynsområden och tillsynsintervall
Finns det verksamheter inom tillsynsområdena som tillsynsmyndigheten idag inte bedriver någon tillsyn på? Känner vi till alla verksamheter? De verksamheter vi bedriver tillsyn på har de rätt tillsynsintervall, rätt tillsynsintervall utifrån vad ni konstaterar och bedömer vid inspektionerna. Behöver några tätare intervall och andra mer sällan? Se Riskanalys och prioritering.
I utredningen av tillsynsbehovet är det viktigt att myndigheten tar med alla olika typer av tillsyn. Exempel på det kan vara regelbunden återkommande tillsyn, behovsstyrd tillsyn, händelsestyrd tillsyn samt skattefinansierad tillsyn. Men det finns också andra definitioner av begreppen, det viktiga är att behovet täcker in all tillsyn som ingår i tillsynsuppdraget.
- Regelbunden återkommande tillsyn – tillsyn som omfattas av tillstånd- eller anmälningsplikt, exempel A, B och C verksamheter.
- Behovsstyrd tillsyn - Sådan tillsyn som inte omfattas av tillstånd- eller anmälningsplikt, exempel U verksamheter.
- Händelsestyrd tillsyn – Sådan tillsyn som kommer in till myndigheten, exempelvis anmälningsärenden, klagomål, incidenter/händelser med påverkan på luft, mark eller vatten.
- Skattefinansierad tillsyn - Sådan tillsyn som inte omfattas av någon taxa, exempelvis handläggning av åtalsanmälan och sanktionsavgifter. Här kan även ingå information och rådgivning i tillsynen.
Som komplement till inventering i fält kan olika uppgiftskällor användas.
Uppgifter som kan vara aktuella att ta in vid inventering av nya verksamheter
- Verksamhetens juridiska namn, organisationsnummer och kontaktuppgifter
- Verksamhetens art och översiktlig information
- Något mått på verksamhetens storlek, exempelvis antal anställda och ekonomisk omsättning
- Finns miljöledningssystem och översiktlig information om egenkontrollens kvalitet
- Finns tillståndsbeslut och andra myndighetsbeslut av betydelse
- Gäller tillstånds- eller anmälningsplikt
Uppgiftskällor till hjälp vid inventeringsarbete:
- SCB företagsregister
- Länsstyrelsens naturvårdsregister
- Kommunernas näringslivsenheter
- Branschföreningar, lokala och regionala företagarföreningar
- Miljöstyrningsrådets webbsida, www.miljostyrning.se
- Arbetsmiljöinspektionens arbetsställeregister
- Regionala skyddsombud
- Kemikalieinspektionens produktregister
- SMHI, Damm och sjöregister
- Länsstyrelsens VISS-databas
- Länsstyrelsernas flerårsplaner för förorenad mark
Fråga att ställa er
Bedriver vi idag tillsyn i tillräcklig grad eller omfattning så syftet med miljöbalken uppnås? Om inte, vad behöver myndigheten göra för att öka graden av tillsyn och vilken tidsåtgång kräver det?
Underlag
- Verksamhetsregister
- SCB
- Taxor
- SKR
- Nationella tillsynsstrategin*
- Utvärdering av föregående års tillsyn
*) I den nationella tillsynstrategin finns underlag och beskrivningar gällande framtagandet av fokusområden.
Faktor 4. Information och rådgivning
Att arbeta med information och rådgivning till verksamheter är en del av tillsynsmyndighetens tillsyn. Vid utredning av tillsynsbehovet behöver en bedömning göras av behovet för informations- och rådgivningsinsatser. Som underlag för bedömningen kan exempelvis var att myndigheten vid inspektion av verksamheter uppmärksammar att verksamhetsutövarna behöver mer stöd och rådgivning än de får idag.
Frågor att ställa er
Har vi behov av att utveckla vår information och stöd till verksamheterna, om ja, vilken tidsåtgång kräver det
Underlag
- Hemsida
- Fysiskt material
- Utvärdering av föregående års tillsyn
Faktor 5. Resurser
När tillsynsmyndigheten utrett behovet av tillsyn behöver ni bedöma om de resurser som behövs för att utöva denna tillsyn finns. Resurserna bör vara både ekonomiskt som tidsmässigt tilltagna så att tillsyn och informerande/rådgivande insatser kan göras i tillräcklig utsträckning.
Myndigheten behöver även avsätta tillräckliga ekonomiska och tidsmässiga resurser för kompetensutveckling, så att personalen kan upprätthålla och utveckla kompetensen inom tillsynsområdena för att klara myndighetens tillsynsuppdrag. En kartläggning av behovet av kompetensutveckling behöver återkommande göras.
Samutnyttja resurser
Kommunala myndigheter kan se över möjligheterna att samnyttja resurser med andra kommuners tillsynsmyndigheter. Det kan gälla uppgifter som inspektioner, mätningar eller andra utredningar av betydelse för tillsynen. Kommuner kan ingå så kallad avtalssamverkan om tillsynsuppgifter som ingås mellan kommuner behöver vara noggrant preciserade gällande innehåll och omfattning av vad som ingår i tillsynen.
Frågor att ställa er
- Har vi tillräckliga resurser för att klara tillsynsbehovet?
- Har vi tillräckliga resurser för kompetensutveckling?
- Vilka kan vi samverka med?
Underlag
- Antal årsarbetskraft
- Taxor
- Kompetensinventering
- Utvärdering av föregående års planering
- Sveriges Kommuner och Regioner har tagit fram information om avtalssamverkan:
Beräkning av tillsynsbehovet
För tillsyn som är knuten till en verksamhet kan beräkning av tillsynsbehovet göras genom summering av tillsynsbehoven för varje verksamhet eller grupp av verksamheter. För de verksamheter som fordrar mer tillsyn än tillfälligt och kortvarigt kan det vara lämpligt att bedöma tillsynsbehovet för varje verksamhet för sig.
För tillsyn som inte är knuten till någon verksamhet, till exempel inom områdesskydd eller rådgivning och information till en viss grupp av verksamhetsutövare, bedömer ni tillsynsbehovet för respektive tillsynsuppgift eller grupp av tillsynsuppgifter.
På Sveriges Kommuner och Regioner webbplats finns mer information:
Taxor inom miljökontorens områden (skr.se)
På Miljösamverkan Sveriges webbplats finns mer information:
Modell för behovsutredning (miljosamverkansverige.se)