Kartläggning av elavfallsströmmar enligt EU:s WEEE-direktiv
Naturvårdsverket har haft i uppdrag att redovisa en kartläggning och bedömning av storleken på flödena av elavfall som idag inte fångas in i uppföljningen av insamlingsnivån enligt direktivet om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE-direktivet).
Uppdraget
Bakgrund till uppdraget är att statistiken de senaste tio åren visar en nedåtgående trend i Sverige för insamling av avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning
I uppdraget har Naturvårdsverket kartlagt och analyserat flöden av elutrustning och elavfall i Sverige samt gjort en uppskattning av storleken på flödena. Det har inte ingått i uppdraget att föreslå åtgärder/lösningar för att få in uppgifter om de elavfallsflöden som idag inte fångas in.
I uppdraget görs en beskrivning av dagens rapporteringskrav och en analys av nuvarande datakällor som används för uppföljning av insamlingsmålet samt möjliga kompletterande datakällor.
Kartläggningen visar att en stor del av elavfallet som inte rapporteras som insamlat elavfall i stället hamnar i andra avfallsströmmar som till exempel metallavfall (3–14 procent), blandade avfallsfraktioner (10 procent) och plastavfall (0,3 procent) medan ca 1–5 procent går på export för återanvändning och den illegal exporten uppskattas till 3–15 procent.
De data och uppskattningar som presenteras täcker inte in alla strömmar, som till exempel produkter som fortfarande används, upplagring av icke fungerande utrustning samt elavfall som samlats in men utan att uppgifter om mängderna rapporteras in till Naturvårdsverket.
Andra orsakerna till att insamlingsmålet är svårt att nå är beräkningsmodellen för målet. Beräkningsmodellen förutsätter att mängden elutrustning satt på marknaden är direkt kopplat till mängden elavfall som uppstår baserat på en treårig livslängd. Modellen tar inte hänsyn till att till exempel nya typer av produkter sätts på marknaden som inte ersätter någon gammal produkt och att många av dessa produkter har en betydligt längre livslängd än tre år (till exempel solcellspaneler).
Naturvårdsverket har inom uppdraget haft dialog med berörda aktörer.
Redovisning
Uppdraget har redovisats till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) den 19 februari 2026.
Mer information
Kontakt
Christina Jonsson, projektledare, resurseffektivitetsenheten