Ny studie visar potential för drönare i älgförvaltningen
2026-08-24 NYHET Drönare kan bli ett viktigt verktyg för framtidens älgförvaltning. Det visar en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), genomförd på uppdrag av Naturvårdsverket. Studien har undersökt hur drönare kan användas för att uppskatta älgtäthet och fördelning mellan tjurar, kor och kalvar.
Studien visar även vilka krav som behöver ställas på metodiken för att resultaten ska vara tillförlitliga.
– Det här är den första utvärderingen av metoden i Sverige och vi ser att drönare som används på rätt sätt och under rätt förhållanden kan vara väldigt effektiva som inventeringsverktyg för älg, säger Tim Hofmeester, forskare vid SLU och en av författarna till rapporten.
Anders Broby som är handläggare på Naturvårdsverket håller med:
– Studien visar att drönare har stor potential att bidra med värdefull kunskap om älgstammen. Samtidigt behöver inventeringarna genomföras på ett standardiserat sätt för att resultaten ska bli jämförbara och användbara i förvaltningen.
Resultat i studien
Att få bra skattningar är väderberoende.
– Att metoden fungerar bäst vid perfekta förhållanden begränsar den. Vår slutsats är att vissa provytor måste kontrolleras flera gånger för att mäta hur sannolikt det är att faktiskt hitta de älgar som finns om väderförhållandena inte är perfekta, säger Tim Hofmeester.
Under gynnsamma vinterförhållanden upptäcktes nästan alla älgar med drönarna som hade både värmekamera och vanlig kamera. Studien visade att manuella och automatiserade inventeringar kan ge jämförbara resultat.
Det går att använda drönare för att inventera könsfördelning och antal kalvar per ko. Men det kräver mer tid, kompletterande bildmaterial och erfaren personal för att resultatet ska bli tillförlitligt.
Ersätter inte dagens metoder att inventera älgar
– Drönare ersätter inte befintliga inventeringsmetoder, men rapporten är ett viktigt steg i utvecklingen av framtidens metoder. Rapporten ger oss ett bättre underlag för det fortsatta arbetet med vägledningar och kvalitetssäkring. Samtidigt pekar den ut områden där mer kunskap behövs, till exempel om hur väder, årstid och olika typer av skog påverkar resultaten, säger Anders Broby.
Kontakt
Anders Broby, vilthandläggare, viltanalysenheten, 010-698 17 57, anders.broby@naturvardsverket.se
Tim Hofmeester, forskare vid Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU i Umeå. 076-144 87 57, tim.hofmeester@slu.se