Ny metod mäter viltskador med drönare och AI

Vildsvin orsakar stora skador på lantbruket. Samtidigt är vildsvin uppskattade av många för jakten och köttet de ger. Det är därför viktigt att få en objektiv bild av de skador vildsvin orsakar, för att effektivt kunna minska förlusterna för lantbruket. I Sverige har det saknats en standardiserad och kvalitetssäkrad metod för att mäta vildsvinsskador på grödor.

- Det här är ett steg mot en ännu mer kunskapsbaserad viltförvaltning. En objektiv och mätbar metod kan ge bättre beslutsunderlag och bidra till ökad livsmedelsproduktion, minskade konflikter och en fortsatt hållbar användning av viltet som resurs i samhället, säger Anders Broby, handläggare på viltanalysenheten på Naturvårdsverket.

2022 fick Naturvårdsverket i uppdrag  av regeringen att ta fram en standardiserad metod för att mäta viltskador på grödor. En överenskommelse träffades med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Grimsö forskningsstation), som nu presenterar resultaten av de mätningar som gjordes när den nya metoden togs fram. Rapporten presenterar även den nya tekniken där drönare samlar in bilddata från fälten, som sedan analyseras med AI för att identifiera, särskilja och kvantifiera skador av olika ursprung.

Fältinventeringen genomfördes i fyra viltrika älgförvaltningsområden i Blekinge, Jönköping, Södermanland och Örebro län.  Resultaten visar att metoden har god träffsäkerhet, upp till 89 procent i vissa områden, och att den kan användas för att mäta skador över stora arealer.

- De AI-skattade skadorna från vildsvin uppgick till 2 procent av arealen i betes- och slåttervall och 5 procent i vete, vilket är lägre än tidigare uppskattningar. Det tyder på att objektiv teknik kan komplettera eller i vissa fall ersätta manuella metoder som självskattningar och enkäter, säger Anders Broby.

Med viss ytterligare utveckling kan metoden bli ett kostnadseffektivt sätt att mäta skador på gröda på lokal, regional och nationell skala. 

- Vi ser metoden som ett viktigt verktyg för att uppnå en viltförvaltning i balans där bevarande av viltarter, brukande av viltet som resurs och begränsning av skador orsakade av vilt är centrala perspektiv, säger Mona HansErs, chef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket.