Ridning
Att rida i naturen är ett fantastiskt sätt att uppleva landskapet, och allemansrätten ger dig möjlighet att göra det. Välj din väg med omsorg, eftersom ridning lätt kan orsaka skador på skog och mark.
Du gör allemansrätt när du rider på stigar och vägar med fast underlag och väljer omvägar runt åkrar, ängar, hagar och skogsplanteringar. Undvik särskilt mjuk, sank eller blöt mark, där risken för skador är större.
Så gör vi allemansrätt
- Rid på stigar och vägar med fast underlag och välj omvägar runt åkrar, ängar, hagar och skogsplanteringar.
- Fråga markägaren om lov om du vill rida på samma plats ofta
- Undvik sanka eller leriga stigar, särskilt under våren och hösten då det är blött i marken.
Minimera markskador
Ridning sliter mer på marken än när man rör sig till fots. Om du rider ofta i samma område ökar risken för skador, och då kan det vara nödvändigt att be markägaren om tillstånd. Det gäller även vid ridning i större grupper, där belastningen på marken blir ännu större.
Även om nyplanterad skog inte räknas som jordbruksmark kan ridning i sådana områden ändå ses som otillåten. För att skydda dessa känsliga och värdefulla miljöer bör du undvika att rida i nyplanterad skog.
Större grupper och organiserade ridturer
För dig som driver ridskola eller hyr ut boxplatser är det viktigt att ha en dialog och eventuellt skriva ett avtal med berörda markägare.
Det är särskilt viktigt, eftersom verksamheten ofta innebär flera ridturer i veckan på samma vägar och stigar. Slitaget och risk för störning är därför större och genom samverkan kan ni undvika konflikter.
Upprätta avtal med markägare
Om ridturerna orsakar skador på marken eller innebär stora besvär för markägaren, kan markägaren ha rätt att stoppa verksamheten eller kräva ersättning. För att undvika detta är det klokt att upprätta ett avtal med markägaren. Avtalet kan exempelvis reglera hur ridningen ska genomföras och hur eventuella skador ska hanteras för att minska risken för missförstånd.
Kom ihåg!
Gör en samrådsanmälan till länsstyrelsen om din verksamhet riskerar att påverka naturen på ett märkbart sätt.
Ridning enskild väg
Det är oftast tillåtet att rida på enskilda vägar så länge ridningen inte orsakar skador. Om du rider där regelbundet är det klokt att prata med den som äger vägen, särskilt om ridningen sker ofta eller i grupp.
Markägare som vill sätta upp skyltar som förbjuder ridning på enskilda vägar behöver ansöka om och få tillstånd för detta. Om du vill kontrollera om en skylt är godkänd kan du kontakta kommunen.
Motionsspår och vandringsleder
Motionsspår och vandringsleder är till för vandring och motion till fots, men det finns inget allmänt förbud mot att rida där.
Många av Sveriges kommuner har däremot förbjudit ridning i markerade motionsspår och preparerade skidspår. Vägmärket ”Ridning förbjuden” brukar då användas. Informationen hittar du i de lokala ordningsföreskrifter som finns på kommunens webbplats och hos polisen.
Särskilda regler i nationalparker och naturreservat
I skyddade områden, som nationalparker och naturreservat, kan det finnas särskilda regler som begränsar allemansrätten. Ridning kan ibland vara förbjuden helt eller endast tillåten på markerade leder. Du hittar information om vad som gäller på länsstyrelsens eller kommunens webbplats.
Sveriges nationalparker och deras föreskrifter
Länsstyrelsens webbplats (lansstyrelsen.se)
Skyltar när du rider
Vad betyder skyltarna?
Ridstigar och ridvägar i naturen skyltas på flera sätt:
Påbudsmärke betyder att ridning är tillåten endast på den skyltade stigen eller vägen.
Förbud mot ridning skyltas med förbudsmärke Ridning förbjuden.