Söksida

Under 2023 till 2025 fick forskare dela på drygt 22 miljoner kronor ur Miljöforskningsanslaget för att forska om återställande av skogens våtmarker, samt för en tvärvetenskaplig studie om hur vi ska förena motstridiga intressen för att nå klimat- och miljömålen. Nu har de två programmen fått förlängning i en fas 2 till slutet på 2029 och ytterligare cirka 22 miljoner kronor i budget.

Sveriges byggda miljö är ofta planerad och uppbyggd efter dagens klimat. Med ett förändrat klimat behöver vi ställa nya krav.

Klimatförändringar kan ge upphov till skador och förluster av olika slag. Klimatanpassning handlar om att rusta samhällen för de nya utmaningar som en ökad uppvärmning ger.

Ett förändrat klimat kommer få en omfattande betydelse för den svenska naturmiljön. Genom en hållbar mark- och vattenanvändning kan vi främja resilienta ekosystem, stabila populationer och en god genetisk variation – vilket är nycklar till en långsiktigt hållbar klimatanpassning.

Klimatförändringen är gränsöverskridande och många av de utmaningar som den medför kan inte lösas inom landet utan kräver såväl makroregional som internationell samverkan.

Många olika aktörer i samhället arbetar med klimatanpassning utifrån sina uppdrag och ansvarsområden. Arbetet regleras genom en rad olika lagar, strategier och bestämmelser.

Sveriges klimat blir allt varmare och blötare. I takt med att den globala medeltemperaturen stiger ökar också förekomsten av extremt väder som torka och värmeböljor eller skyfall, vilket i sin tur ökar risken för översvämningar, ras, skred och erosion.

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten bjuder in forskare att söka tillämpad och policyrelevant forskning i ett femårigt program som kopplar samman frågor om minskad klimatpåverkan, effektiv klimatanpassning och återställande, bevarande och stärkande av biologisk mångfald för ökad resiliens i linje med nationella miljökvalitetsmål och globala målen för hållbar utveckling. Sista ansökningsdag för steg 1 är 17 oktober 2022.