Strandskydd
Upphävande av strandskydd vid små sjöar och vattendrag
Länsstyrelsen får upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag. En förutsättning är att områdets betydelse för växt- och djurlivet samt friluftslivet är liten.
Den här vägledningen innehåller texter från den av riksdagen antagna propositionen 2013/14:214 samt Naturvårdsverkets kommentarer.
Sidan vänder sig till
Vägledningen vänder sig i första hand till handläggare på länsstyrelser och kommuner.
Bra att veta
Bestämmelsen infördes 2014 i 7 kap 18 § miljöbalken.
Lagstiftning
Strandskyddet i miljöbalken
Strandskyddsbestämmelserna finns i sjunde kapitlet miljöbalken (1998:808), som handlar om skydd av områden. Paragraferna 13-18 talar om vad som avses med strandskydd och vilka bestämmelser som gäller inom sådant område. I paragraferna 25-26 behandlas så kallad intresseprövning, det vill säga vägningen mellan enskilda och allmänna intressen.
I förarbetena till den ändrade strandskyddslagstiftningen, propositionen 2008/09:119, kan du läsa mer om strandskyddsbestämmelserna, bland annat motiven bakom dem och kommentarer till varje bestämmelse. I förarbetena till miljöbalken, proposition 1997/98:45, kan du läsa ännu mer om strandskyddsbestämmelserna. Intentionerna i lagtexten är desamma, men det finns en viss brist på överensstämmelse eftersom lagtexten delvis är annorlunda formulerad. Motiven finns i kapitel 4.13.2 under rubriken ”Strandskyddsområden” samt i kapitel 4.13.3. Kommentarerna till varje bestämmelse finns i kapitel 5.1.7 under rubrikerna ”Strandskyddsområde” samt ”Intresseprövning”.
I proposition 2013/14:214 beskrivs länsstyrelsens möjlighet att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag.
Det finns också en förordning om områdesskydd enligt miljöbalken (1998:1252). I förordningen regleras bland annat myndigheternas skyldigheter och befogenheter.
I miljötillsynsförordningen 2011:13 regleras tillsynsansvaret för strandskydd.
Strandskyddet i plan- och bygglagen
Följande paragrafer i plan- och bygglagen omfattas av strandskyddslagstiftningen:
3 kapitlet (Översiktsplan): 5-6 §§ , 10 §, 16 §
4 kapitlet (Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser): 17 §, 33 §
5 kapitlet (Att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser): 14 §, 22 §
11 kapitlet (Tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder): 10-11 §§
Hur definieras en liten sjö och ett litet vattendrag?
En liten sjö är omkring 1 ha eller mindre och ett litet vattendrag är omkring 2 m eller smalare. Bedömning görs i varje enskilt fall. Länsstyrelsernas fastställande av sjöarnas och vattendragens storlek måste ske utifrån det som vid en förnuftigt avvägd bedömning får anses utgöra normala förhållanden. (s 19, 20, 24, prop. 2013/14:214)
Naturvårdsverkets kommentar
I första hand bör kartunderlag kunna användas. Om det inte går att fastställa på annat sätt får länsstyrelsen bedöma förhållandena på plats.
För ett och samma område kan strandskydd gälla dels på grund av en liten sjö eller ett litet vattendrag, dels på grund av en närliggande stor sjö eller ett närliggande stort vattendrag. Den nya punkten kan inte användas för undantag från det strandskydd som följer av den stora sjön eller det stora vattendraget. (s 23)
Vad betyder liten betydelse för strandskyddets syfte?
Det ska vara fråga om sådana områden där strandskyddet redan i dag måste anses omotiverat för upprätthållandet av de syften det har att skydda. Det kan således vara fråga om områden vid små sjöar och vattendrag som inte hyser några betydande naturvärden och som inte heller fyller någon funktion av betydelse för det rörliga friluftslivet. (s 20, prop. 2013/14:214)
Eftersom det är fråga om irreversibla åtgärder är det viktigt att länsstyrelserna noga utreder om förutsättningarna för ett upphävande är uppfyllda innan beslut fattas. Det måste vara fråga om tydliga bedömningar av vad liten betydelse innebär och att det rör sig om områden som har liten betydelse för strandskyddets syften (s 21). Bedömningen av vad ”liten betydelse” innebär måste vara tydlig och det måste klarläggas att det rör sig om områden som har liten betydelse för strandskyddets syften (s 24).
Naturvårdsverkets kommentar
Inför ett beslut behöver det finnas en dokumentation av växt- och djurlivet samt områdets betydelse för friluftslivet.
Man bör inte upphäva strandskyddet i ett område
- som dessutom är skyddat på annat sätt genom kapitel 7 i miljöbalken (naturreservat, biotopskydd etc.)
- där det finns fridlysta arter eller arter som finns upptagna i Artskyddsförordningen (2007:845)
- som finns i bilaga 2, 3 och 4 till förordningen om områdesskydd (1998:1252)
- som är av riksintresse för naturvård eller friluftsliv enligt kapitel 3 och 4 i miljöbalken
- där det finns anläggningar eller anordningar för friluftslivet
- som är tättbebyggt och där det finns mindre vattendrag och mindre sjöar. Här har vattendrag och sjöar stor betydelse för strandskyddets båda syften just eftersom de är så få.
Naturvårdsverkets handbok 2009:4 innehåller förslag till arbetsgång som kan vara tillämplig, checklistor för beslut och exempel på underlag för att bedöma ett områdes värden för friluftsliv och växt- och djurliv.
Hur definieras området i ett beslut om upphävande?
Det ska finnas en karta. Vid varje beslut om upphävande krävs också att länsstyrelsen tydligt avgränsar det område för vilket strandskyddet upphävs (s 21, 24, prop. 2013/14:214).
Naturvårdsverkets kommentar
Kartan behöver vara så tydlig att det går att förstå vilket område upphävandet gäller, till exempel genom att koordinaterna för områdets brytpunkter skrivs ut.
Kan man upphäva strandskyddet i högexploaterade områden?
I den prövning som länsstyrelsen gör i varje enskilt fall ingår att ta hänsyn även till dessa aspekter. Förutsättningarna för att ett område ska bedömas ha endast liten betydelse för tillgodoseendet av strandskyddets syften måste typiskt sett anses vara större i områden utanför tätbebyggda områden och gles- och landsbygdsområden med god tillgång på orörda stränder än i sådana områden där tillgången på strandnära områden är liten. En prövning måste ske i varje enskilt fall. (s 21, prop. 2013/14:214)
Kan man upphäva strandskyddet i delar av ett område?
Inget hindrar att man endast upphäver strandskyddet till en viss del av strandskyddsområdet, t.ex. intill ett visst avstånd från strandlinjen (s 21, prop. 2013/14:214).
Om betydelsen för strandskyddets syften är liten i hela det strandskyddade området bör upphävandet gälla hela området. Om förutsättningarna för ett upphävande emellertid endast finns i delar av det strandskyddade området, bör upphävanden kunna gälla just dessa delar. Typiskt sett kan det således bli mer vanligt att upphävanden kommer ifråga för områden längre från strandlinjen än just i själva strandzonen. (s 24)
Naturvårdsverkets kommentar
Ett upphävande av skyddet i en del av ett strandskyddsområde förutsätter att man först har konstaterat att det rör sig om en liten sjö eller ett litet vattendrag.
Ska man lämna zoner för fri passage?
Kravet enligt 7 kap. 18 f § miljöbalken på att lämna zoner för fri passage och bevarande av goda livsvillkor närmast strandlinjen gäller även för de upphävanden som sker vid liten sjö eller litet vattendrag (s 20, prop. 2013/14:214).
Naturvårdsverkets kommentar
När bestämmelsen är tillämplig innebär den att ett upphävande ska utformas så att det inte omfattar ett område för fri passage och goda livsvillkor för växt- och djurlivet.
Handbok: Planering och prövning inom strandskydd
Handboken är avsedd som vägledning för länsstyrelsers och kommuners arbete med strandskydd - en uppslagsbok inom planering och prövning.
Handbok: Utvidgat strandskydd
Vägledningen ska ge länsstyrelserna stöd och riktning i hur arbetet, gällande översynen av utvidgade strandskyddsområden, kan genomföras. Även lämplig att använda vid nya beslut om utvidgade strandskyddsområden.
Bakgrund
Naturvårdsverket och Boverket har tagit fram handboken tillsammans.
Under arbetet med den första utgåvan gick den ut på remiss och svar kom in från 60 olika instanser. Under framtagandet av både utgåva 1 och 2 förankrades handboken i styrgrupp och referensgrupper.
Historik
Första utgåvan av handbok 2009:4 kom i september 2009.
Nu är det utgåva 2 från februari 2012 som gäller.
Den information som finns på webbsidorna finns även i handboken. Undantaget är den nya lagstiftningen från 2014 om upphävande vid små sjöar och vattendrag som inte finns med i handboken.
De viktigaste nyheterna i utgåva 2 av handboken var uppdateringar på grund av ny plan- och bygglag, SFS 2010:900, förändrad beslutanderätt inom vatten- och miljöskyddsområden, SFS 2011: 392, ändrade gränser för var LIS-områden kan inrättas vid Höga Kusten, SFS 2011:393 och ny miljötillsynsförordning SFS 2011:13.