Stöd och information

Producentansvar för förpackningar

Hopvikta pappkartonger

Vägledning till förpackningsproducenter

Stöd och vägledning till verksamheter som hanterar förpackningar yrkesmässigt i Sverige och därmed har ett producentansvar för förpackningar. Du hittar också stöd och vägledning kring vad som gäller för plastbärkassar.

Om din verksamhet fyller eller på annat sätt använder en förpackning, importerar förpackade produkter, säljer förpackningar eller förpackade produkter i Sverige omfattas du sannolikt av producentansvaret. Det innebär att du ska anmäla dig som förpackningsproducent hos Naturvårdsverket och vara ansluten till ett lämpligt insamlingssystem. Det gäller oavsett vilket material som förpackningen är gjord av.

Sidan vänder sig till

Verksamheter som yrkesmässigt använder förpackningar till sina produkter och tjänster. Sidan vänder sig även till verksamheter som tillhandahåller plastbärkassar och ska informera konsumenter samt de som tillverkar eller för in plastbärkassar till Sverige och ska rapportera uppgifter till Naturvårdsverket. 

Bra att veta

Sanktioner kan påföras vid överträdelse av de krav som producentansvaret innebär. Information om detta finns under rubriken Avgifter och sanktioner.

Aktuellt

Den 1 januari 2022 upphävdes förordningen (2016:1041) om plastbärkassar. Information om regler kring plastbärkassar går nu att hitta i denna vägledning om förpackningar. 

Förpackningsproducenter ska rapportera uppgifter om mängden förpackningar som har tillhandahållits eller släppts ut på den svenska marknaden under närmast föregående kalenderår till Naturvårdsverket. Det första kalenderåret som ska ingå i rapporteringen är 2021 och sista rapporteringsdag är 31 mars 2022. 

Den 1 januari 2022 upphävdes förordningen (2018:1463) om producentansvar för returpapper. Ansvaret för att samla in och materialåtervinna returpapper ligger från detta datum på kommunerna.

Definitioner och begrepp

Nedan vägleder vi om begreppet förpackningsproducent, hur förpackning definieras samt exempel och undantag.

Förpackningsproducent är den verksamhet som yrkesmässigt

  • fyller eller på annat sätt använder en förpackning för att skydda, presentera eller underlätta hanteringen och transporten av en vara.
  • för in en förpackad vara till Sverige
  • tillverkar en förpackning i Sverige
  • för in en förpackning till Sverige
  • från ett annat land än Sverige säljer en förpackad vara eller en förpackning till en slutlig användare i Sverige (denna definition börjar gälla från den 1 januari 2023). 

Reglerna gäller oavsett vilket material förpackningen är gjord av. Läs på om serviceförpackningar för att ta reda på om din verksamhet använder förpackningar som är undantagna producentansvaret.

Förpackningar som omfattas av producentansvaret definieras som en produkt som har framställts för att:

  • Innehålla en vara
  • Skydda en vara
  • Presentera en vara
  • Användas för att leverera en vara
  • På annat sätt hantera en vara

Detta gäller "från råmaterial till slutlig produkt och från producent till användare", enligt 7 § förpackningsförordningen. Exempel på förpackningar är mjölkkartonger, schampoflaskor, pappkartonger, emballage och tråg.

Engångsprodukter som säljs fyllda definieras också som förpackning och från 1 januari 2023 definieras även engångsmuggar som säljs tomma som förpackning.  

Läs på om serviceförpackningar för att ta reda på om din verksamhet använder förpackningar som är undantagna producentansvaret.

Utforma, designa och märka förpackningar

  • förpackningar ska bara användas när det är nödvändigt
  • förpackningen utformas till enbart nödvändig vikt och volym för att uppnå god säkerhets- och hygiennivå
  • skadligheten för miljön ska begränsas genom val av ämnen och material i förpackningen

Producenten ska se till att förpackningarna kan återanvändas eller återvinnas. En återanvändbar förpackning är en förpackning som under normal användning:

  • kan återanvändas flera gånger
  • kan behandlas i enlighet med hygien- och säkerhetskrav för arbetstagare
  • när den inte längre används kan återvinnas genom materialutnyttjande, energiutvinning eller kompostering

Det finns standarder framtagna för hur förpackningar ska utformas för att uppfylla de krav som ställs. Standarderna är framtagna på EU-nivå och finns översatta till svenska hos SIS. Det är frivilligt att använda standarderna och producenten kan i stället välja att visa att kraven uppfylls på annat sätt.

I kommissionsbeslut 97/129/EG finns förslag på märkning av förpackningar. Enligt förpackningsförordningen är märkningen inte obligatorisk, men om förpackningar märks ska märkningen göras enligt det förslag som finns i kommissionsbeslutet. Skyldigheten att märka förpackningar kan variera i olika EU-länder, det är därför bra att kontrollera detta för varje land där man är producent.

Från och med den 3 juli 2024 är det krav på att dryckesbehållare ska ha fastsittande korkar och lock under hela användningen för att få tillhandahållas på den svenska marknaden. Detta krav gäller de dryckesbehållare som har korkar och lock som innehåller plast. Kravet anses vara uppfyllt om dryckesbehållaren överensstämmer med de kriterier som finns i den harmonierade standarden SS-EN 17665 eller om producenten på annat sätt kan visa att dryckesbehållaren är utformad så att kravet uppfylls. Kravet gäller inte dryckesbehållare i glas eller metall eller som är avsedda för speciella medicinska ändamål. 

Ett nytt krav på engångsflaskor för dryck bestående av polyetentereftalat (PET) införs den 1 januari 2025. Kravet gäller PET-flaskor upp till tre liter och ska innehålla minst 25 % återvunnen plast för att få tillhandahållas på den svenska marknaden. Beräkningen av innehållet av återvunnen plast kommer göras som ett genomsnitt av innehållet i flaskorna som en producent har tillhandahållit på den svenska marknaden under ett kalenderår. Utöver undantaget för flaskor som har en volym av mer än tre liter gäller kravet inte heller flaskor som är avsedda för speciella medicinska ändamål.  

Från år 2030 ska alla flaskor för dryck som är en engångsplastprodukt upp till tre liter innehålla minst 30 % återvunnen plast för att få tillhandahållas på den svenska marknaden. Innehållet av återvunnen plast ska beräknas på samma sätt som tidigare gjordes för PET-flaskor och samma undantag gäller. 

Muggar som är en engångsplastprodukt ska förses med en tydlig och standardiserad märkning. Märkningen ska visa hur produkten ska hanteras som avfall, beskriva produktens negativa miljöeffekter och förekomsten av plast i produkten. Syftet med märkningskravet är att upplysa konsumenter om korrekt hantering för att minska nedskräpning och att produkten inte får spolas ned i toaletten.  

Produkterna ska vara märkta när de släpps ut på marknaden och det är producenten av produkterna som är ansvarig för att de är märkta. Informationstexten på märkningen ska vara skriven på det eller de officiella språken i den eller de medlemsstater där plastprodukten för engångsbruk släpps ut på marknaden. Det innebär att produkter som släpps ut på marknaden i Sverige ska vara märkta på svenska.  

EU-förordning om märkning (EU 2020/2151) och hur märkningen ska se ut och placeras 

Observera att det i ovanstående förordning finns felöversättningar
Rättelse till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2151 (eur-lex.europa.eu) 

Tryckoriginal (piktogram i vektoriserat format):

Förbud

Vissa engångsplastprodukter, där fullgoda ersättningsalternativ finns, är helt förbjudna inom EU och har beslutats i svensk lagstiftning genom förordning (2021:996) om engångsprodukter. Med fullgoda ersättningsalternativ menas att produkten redan nu finns på marknaden i annat material eller som flergångsalternativ. Förbuden gäller enbart de som sätter produkterna på marknaden för första gången, det vill säga producenterna. Övriga aktörer som säljer eller tillhandahåller dessa produkter kan fortsätta att göra det även efter att kravet om förbud har trätt i kraft.   

Förbjudna förpackningar:

  • Dryckesbehållare som innehåller expanderad polystyren (till exempel frigolit).  
  • Engångsmuggar och engångsmatlådor som innehåller expanderad polystyren.  
  • Korkar och lock som innehåller expanderad polystyren och som används till

    a) engångsmatlådor 
    b) dryckesbehållare, eller 
    c) engångsmuggar. 

Engångsmuggar som innehåller mer än 15 % plast (detta förbud tillämpas i Sverige från och med den 1 januari 2024). 

Observera att detta inte är en komplett lista över förbjudna produkter. De förbjudna produkter som listats här är de som berör förpackningar.

Mer om andra förbjudna engångsprodukter

Mål

Om det framkommer att det finns risk att målen inte kommer att uppnås i tid kan ytterligare åtgärder komma att behövas. 

Information om materialåtervinningsmålen utifrån de förpackningar ni sätter på marknaden 

Enligt 24-25 §§ i förordningen (2021:996) om engångsprodukter ska förbrukningen av muggar och matlådor som är engångsplastprodukter från år 2022 minska med 50 % till år 2026. Alla aktörer som yrkesmässigt tillhandahåller eller använder muggar och matlådor som är engångsplastprodukter i sin verksamhet ska aktivt arbeta för att nå målen från den 1 januari 2024. 

Ett annat mål är att generellt minska förbrukningen av plastbärkassar samt se till att förbrukningen av tunna plastbärkassar inte är fler än 40 stycken per person och år senast den 31 december 2025. Denna beräkning omfattar inte plastbärkassar som har tunnare väggar än 15 mikrometer och behövs av hygienskäl eller framför allt tillhandahålls som förpackning till livsmedel som säljs i lösvikt. 

En minskning av förbrukningen går att göra på flera olika sätt, som att erbjuda alternativa produkter som går att återanvända eller att engångsplastprodukter inte är kostnadsfria. 

Minskad förbrukning omfattar: 

  • Matlådor 
  • Muggar 
  • Plastbärkassar 
  • Tunna plastbärkassar 

Målet för minskad förbrukning kommer att följas upp genom de uppgifter som producenter årligen ska rapportera till Naturvårdsverket. 

Producenter av engångsplastförpackningar är skyldiga att effektivt bidra till att uppnå målet om minskad nedskräpning. Målet innebär att engångsplastförpackningar utomhus ska ha minskat med 50 % år 2030 jämfört med 2023. Målet för minskad nedskräpning kommer att följas upp genom skräpmätningar som Naturvårdsverket utför från år 2023 och därefter vart annat år. De engångsplastförpackningar som omfattas av målet för minskad nedskräpning är: 

  • Flexibla omslag 
  • Matlådor som är engångsplastprodukter 
  • Muggar som är engångsplastprodukter 
  • Engångsplastlock till muggar eller matlådor 
  • Plastflaskor för dryck som rymmer mindre än 0,6 liter 
  • Plastflaskor för dryck som rymmer mer än 0,6 liter, 
  • Andra dryckesbehållare än plastflaskor som rymmer mindre än 0,6 liter 
  • Andra dryckesbehållare än plastflaskor som rymmer mer än 0,6 liter 
  • Tunna plastbärkassar  

Producenter av förpackningar bestående av mer än 50 % plast ska effektivt bidra till målet för användning av återvunnen plast i plastförpackningar. Till år 2030 ska förpackningarna i genomsnitt bestå av minst 30 % återvunnen plast.

Ombud

Ett ombud ska utses om en producent är etablerad i Sverige och säljer vissa engångsplastprodukter till ett annat land i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) där producenten inte är etablerad. Ombudet ska ansvara för producentens skyldigheter i det landet.  

Detta gäller om producenten säljer följande engångsplastprodukter: 

  • Dryckesbehållare 
  • Flexibla omslag 
  • Tunna plastbärkassar 
  • Muggar 
  • Matlådor 
  • Engångsplastlock till engångsmuggar 
  • Engångsplastlock till engångsmatlådor  

Vad gäller producenter som inte är etablerade i Sverige får ett ombud som är etablerat i Sverige utses. Det är alltså inte ett krav att utse ett ombud, men om ett ombud inte utses är det producenten själv som ansvarar för sina skyldigheter i Sverige. Om ett ombud utses ska det utses genom en skriftlig fullmakt. Ombudet ska då ansvara för producentens skyldigheter i förordningen om producentansvar för förpackningar och förordningen om nedskräpningsavgifter. Ombudet ska även anmäla sig till Naturvårdsverket. Information om anmälan kommer att publiceras på denna sida. 

Samla in förpackningar med insamlingssystem

En förpackningsproducent är ansvarig för att förpackningar samlas in i ett lämpligt insamlingssystem. Ett insamlingssystem är lämpligt om det är lättillgängligt, underlättar för den som har förpackningsavfall att lämna ifrån sig detta och ger god service till de som ska lämna förpackningsavfall till insamlingssystemet. För att ett insamlingssystem ska vara lämpligt ska det också bidra till målet om materialåtervinning, och från år 2023 målet om minskad nedskräpning.

De flesta förpackningsproducenter är anslutna till materialbolag som tillhandahåller insamling av förpackningsavfall på uppdrag av förpackningsproducenterna. Kontakta något av insamlingssystemen för att få veta hur du ansluter din verksamhet. 

Från och med 1 januari 2023 krävs tillstånd av Naturvårdsverket för att ett insamlingssystem ska få samla in förpackningsavfall från hushåll. Förpackningsproducenter måste då vara anslutna till ett insamlingssystem med tillstånd. För insamling av förpackningsavfall som uppkommer i samband med yrkesmässig verksamhet krävs inget tillstånd.

Retursystem för plastflaskor och metallburkar

För att få sälja plastflaskor och metallburkar för drycker på den svenska marknaden ska de ingå i ett godkänt retursystem. Från år 2023 gäller detta även för plastflaskor eller metallburkar som huvudsakligen består av grönsaks-, frukt- eller bärjuice.

Det är den som yrkesmässigt tappar eller yrkesmässigt för in drycken till Sverige som är ansvarig för att plastflaskorna och metallburkarna ingår i ett godkänt retursystem.  

Vägledning om kraven och godkända retursystem (jordbruksverket.se)

Återanvändbara förpackningar

En återanvändbar förpackning är en förpackning som har utformats, konstruerats och släppts ut på marknaden för att under sin livscykel återanvändas flera gånger genom att återfyllas eller återanvändas för samma ändamål som den utformades för. 

Exempel på återanvändbara förpackningar är:

  • kabeltrummor av trä som används för transport och hantering av tråd, kabel, lina med mera, 
  • returlådor av plast som inom ett retursystem återanvänds som lastbärare för att transportera livsmedel till exempelvis butiker, restauranger och storkök, 
  • glasflaskor som roterar inom ett system för återanvändning av förpackningar, 
  • muggar i plast eller annat material som säljs fyllda med dryck och som kan återlämnas till säljstället för återfyllning och återanvändning av samma eller annan konsument, 
  • lådor i plast eller annat material som säljs fyllda med take away-mat och som kan återlämnas till säljstället för återfyllning och återanvändning av samma eller annan konsument. 

I andra bilagan i EU:s förpackningsdirektiv listas tre krav på förpackningarnas återanvändbarhet. Följande krav skall vara uppfyllda samtidigt: 

  • Förpackningarnas fysiska egenskaper och utformning skall vara av en sådan art att förpackningarna kan återanvändas ett antal gånger under normalt förutsebara användningsförhållanden. 
  • Det skall vara möjligt att behandla de använda förpackningarna i enlighet med hygien- och säkerhetskraven för arbetstagarna.
  • Förpackningarna skall uppfylla de särskilda kraven på återvinningsbara förpackningar när förpackningarna inte längre återanvänds och därmed blir avfall.

Servering i återanvändbara muggar och matlådor

Från den 1 januari 2024 ska serveringar kunna erbjuda mat och dryck i återanvändbara muggar och lådor, enligt förordningen (2021:996) om engångsprodukter. Serveringar ska också informera konsumenter om denna möjlighet.  

Den som säljer mat eller dryck i en engångsmugg eller engångsmatlåda ska kunna erbjuda detta i matlådor och muggar som kan återanvändas. Den som ska tillhandahålla återanvändbara matlådor och muggar ska välja sådana som har minst negativ påverkan på miljö och människors hälsa. De återanvändbara matlådorna och muggarna ska också ingå i ett rotationssystem så att de kan återanvändas. 

På försäljningsstället ska konsumenter informeras om den miljöpåverkan som användningen av engångsmuggar och engångsmatlådor ger upphov till och vilka fördelarna blir med en minskad förbrukning av dessa.  

Undantag från servering i återanvändbara muggar och matlådor 

Kraven omfattar inte den som på den svenska marknaden tillhandhåller en engångsmugg eller en engångsmatlåda som helt består av papper eller kartong och som inte har modifierats kemiskt på ett sätt som fördröjer nedbrytningen.  

Den som tillhandahåller färre än 150 engångsmuggar eller engångsmatlådor per dag omfattas inte heller av kraven. Antalet som tillhandahålls ska beräknas som ett genomsnitt under de dagar som försäljningsstället är öppet under ett kalenderår. Den som inte omfattas av kraven och som inte väljer att tillhandahålla återanvändningsbara muggar och matlådor ska skapa rutiner för att säkerställa att inte fler än 150 engångsmuggar eller engångsmatlådor tillhandahålls per dag i genomsnitt. Från och med den 1 januari 2026 är det färre än 75 engångsmuggar eller engångsmatlådor som gäller. 

Informera konsumenter om plastbärkassars miljöpåverkan

Den som i yrkesmässig verksamhet tillhandahåller plastbärkassar till konsumenter ska informera om: 

  1. plastbärkassars miljöpåverkan 
  2. fördelarna med att minska förbrukningen av plastbärkassar 
  3. åtgärder som kan vidtas för att minska förbrukningen 

Informationen som lämnas ska uppmuntra till ett ansvarsfullt konsumentbeteende och ska vara lättillgänglig och återkommande för konsumenten.   

Kravet på information har beslutats i förordningen (2021:996) om engångsprodukter och omfattar inte plastbärkassar som tillhandahålls på distans. Inte heller gäller det plastbärkassar som har tunnare väggar än 15 mikrometer och behövs av hygienskäl eller framför allt tillhandahålls som förpackning till livsmedel som säljs i lösvikt. 

Informera konsumenter om plastbärkassars miljöpåverkan

Anmälan

Från och med år 2021 ska alla förpackningsproducenter anmäla sig hos Naturvårdsverket enligt förpackningsförordningen (2018:1462).  

Anmälan görs i E-tjänsten EUPA och ska göras innan förpackningar tillhandahålls på den svenska marknaden. Många förpackningsproducenter har förts över från sina insamlingssystems register till Naturvårdsverkets register.  

E-tjänst - för anmälan

Förpackningsproducenterna ska vid anmälan lämna följande uppgifter till Naturvårdsverket:

  • namn
  • kontaktuppgifter
  • person- eller organisationsnummer
  • vilket insamlingssystem de använder

Det är producentens ansvar att de inlämnade uppgifterna är uppdaterade.  

För att kontrollera, ändra och uppdatera uppgifter som finns registrerade för ditt företag loggar du in med din e-legitimation. Det går att se vem som gjort uppdateringar och ändringar eftersom dessa har gjorts när man varit inloggad med sin personliga e-legitimation. Vid inloggning ska du verifiera att du har fullmakt att agera biträde åt firmatecknare på det företag du loggar in för. Det finns inga krav på hur fullmakten ska se ut, den kan vara skriftlig eller muntlig.  

Flera personer från samma företag kan logga in i EUPA så länge de har en fullmakt från företagets firmatecknare. Det behövs inget godkännande från Naturvårdsverket för att en person ska få tillgång till att logga in i e-tjänsten. 

Som producent kan du logga in i EUPA med någon av följande e-legitimationer: 

  • Bank-ID 
  • Telia 
  • Freja eID
  • Foreign eID
  • Bank-ID Norge 

Om en utländsk förpackningsproducent inte kan använda sig av Foreign e-ID kan producentens insamlingssystem eller en person som producenten utsett, utföra registreringen med ett giltigt E-ID. ​  

Naturvårdsverket arbetar på en IT-lösning för att kunna föra över befintliga uppgifter från alla insamlingssystems register till Naturvårdsverkets register. 

Från 1 januari 2021 ska förpackningsproducenter årligen betala en tillsynsavgift på 500 kr till Naturvårdsverket. En avgiftsavi skickas till den e-post som finns angiven i e-tjänsten EUPA. Om ingen e-post finns angiven skickas avgiftsavin till den adress som angetts hos Bolagsverket. 

Om inköpsnummer krävs så ska producenten ange detta nummer i fältet referensnummer i e-tjänsten, detta ska göras innan avgiftsavin skickas ut.

Om en förpackningsproducent inte anmäler sig, och alltså inte efterlever bestämmelsen om anmälan, så kan Naturvårdsverket till exempel besluta om ett föreläggande riktat mot producenten. Ett föreläggande kan förenas med vite. 

Om ditt företag har anmälts som förpackningsproducent men inte är det så måste ni avanmäla er. För att avanmäla ert företag så ska ni skicka en e-post till Naturvårdsverket, kundtjanst@naturvardsverket.se med följande uppgifter: 

  • företagsnamn 
  • organisationsnummer 
  • anledningen till att ni ska avanmälas
  • datum då verksamheten som förpackningsproducent upphörde 

Om ert företag har förpackningar eller förpackade varor som har sålts eller kommer att säljas under nuvarande år så kan företaget inte avanmälas förrän efter följande års rapportering. Återkom med en begäran om avanmälan och svar på de ovan nämnda uppgifterna efter att kommande års rapportering är gjord. Avanmälan måste också göras hos företagets insamlingssystem.

Rapportera mängden förpackningsmaterial

Från 2022 ska producenter varje år senast den 31 mars rapportera till Naturvårdsverket uppgifter om mängden förpackningar som producenten har tillhandahållit eller släppt ut på den svenska marknaden under närmast föregående kalenderår. Det första kalenderåret som ska ingå i rapporteringen är 2021. En producent kan avtala med någon annan, exempelvis sitt insamlingssystem, att utföra rapporteringen men det är fortsatt producenten som bär ansvaret för att detta blir gjort och att uppgifterna stämmer.

E-tjänst: Lämna uppgifter för årlig rapportering

Rapporteringskravet gäller om en producent under närmast föregående kalenderår har: 

  • fyllt eller på annat sätt använt en förpackning som inte är en serviceförpackning i syfte att skydda, presentera eller underlätta hanteringen av en vara 
  • fört in en förpackad vara till Sverige 
  • tillverkar en serviceförpackning i Sverige 
  • fört in en serviceförpackning till Sverige 

Från år 2023 gäller rapporteringskravet även för den som under närmast föregående kalenderår har: 

  • från ett annat land än Sverige sålt en förpackad vara eller en förpackning till en slutlig användare i Sverige 
  • i Sverige tillverkat eller till Sverige fört in en engångsmugg   
Förpackningar och återanvändbara förpackningar 

Rapporteringen ska innehålla uppgifter om den mängd förpackningar som producenten har tillhandahållit eller släppt ut på den svenska marknaden under det närmast föregående kalenderåret. Av uppgifterna ska det framgå hur stor mängd av förpackningarna som är konsumentförpackningar, återanvändbara förpackningar och återanvändbara konsumentförpackningar. Mängden ska anges i vikt och specificeras i förpackningsmaterial. 

Plastbärkassar 

Rapporteringen ska innehålla uppgifter om antalet plastbärkassar som tillverkats i eller förts in till Sverige avsedda för den svenska marknaden.   

Uppgifterna ska specificeras i tunna plastbärkassar och tjocka plastbärkassar. Av dessa uppgifter ska det framgå mängden tunna plastbärkassarna som har tunnare väggar än 15 mikrometer, behövs av hygienskäl eller framför allt tillhandahålls som förpackning för livsmedel i lösvikt. 

Förpackningar med farliga ämnen 

I de fall förpackningsproducenten har tillhandahållit eller släppt ut förpackningar på den svenska marknaden som är rapporterade till den europeiska kemikaliemyndighetens SCIP-databas ska dessa förpackningar anges i E-tjänsten. SCIP-databasen syftar till att öka kunskapen om farliga kemikalier i varor och produkter. 

Engångsplastprodukter  

Från år 2023 ska rapporteringen innehålla uppgifter om antalet engångsplastprodukter som är förpackningar och som producenten har tillhandahållit eller släppt ut på den svenska marknaden under närmast föregående kalenderår. De engångsplastprodukter som är förpackningar och som ska rapporteras är: 

  • matlådor som är engångsplastprodukter 
  • muggar som är engångsplastprodukter 
  • engångsplastlock till muggar 
  • flexibla omslag 
  • plastflaskor för dryck som rymmer mindre än 0,6 liter 
  • andra dryckesbehållare än plastflaskor som rymmer mindre än 0,6 liter 

Rapporteringen ska också innehålla uppgifter om mängden plast som använts i matlådor och muggar som är engångsplastprodukter. Uppgifterna ska specificeras i varje produktkategori.  

Från år 2024 ska producenter för engångsflaskor för dryck som tillverkats av PET rapportera hur mycket återvunnen plast som har använts i flaskorna under föregående kalenderår. År 2030 gäller detta rapporteringskrav producenter som tillhandahåller alla typer av flaskor för dryck som är en engångsplastprodukt.  

Från och med referensår 2020 gäller nya krav på hur kompositförpackningar och andra förpackningar som består av mer än ett material ska hanteras i samband med rapporteringen. Förändringen består i att rapporteringen ska delas upp per material som ingår i förpackningen. Detta är en skillnad från 2019 och tidigare eftersom det då har varit tillåtet att rapportera hela kompositförpackningens vikt till det material som viktmässigt dominerar förpackningen.

Definitionen av en kompositförpackning  

En kompostiförpackning är en förpackning med två eller flera skikt av olika material som inte kan separeras för hand och som utgör en integrerad enhet, bestående av en inre behållare och ett yttre hölje, som fylls, lagras, transporteras och töms som sådan. (Förpackningsdirektivet, artikel 3) 

Komposit och laminat

I vissa sammanhang inom förpackningsindustrin har begreppen ”komposit” och ”laminat” olika betydelse. Där komposit avser mekaniskt blandade material, medan laminat avser material av flera skikt som kan separeras. Inom förpackningsrapporteringen ingår bägge dessa begrepp i definitionen av kompositförpackningar. 

Rapportering uppdelat per material från och med referensår 2020    

I EU kommissionens genomförandebeslut (2019/665) om ändring av beslut 2005/270/EG om fastställande av tabellformat för databassystemet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (94/62/EG) om förpackningar och förpackningsavfall framgår det att:  

Kompositförpackningar och andra förpackningar som består av mer än ett material beräknas och rapporteras per material som ingår i förpackningen. Medlemsstaterna får avvika från detta krav om ett visst material utgör en obetydlig del av förpackningsenheten och under inga omständigheter mer än 5 procent av förpackningens totala massa.

Möjlig hantering av obetydliga andelar (5-procentskriteriet) 

I de fall där en kompositförpackning innehåller ett material som utgör mindre än 5 procent av förpackningens totala massa kan detta hanteras på två sätt. 

Rapportering av den obetydliga delen till aktuellt material    

Företrädesvis rapporteras förpackningens vikt per material som ingår i förpackningen, även för de material som utgör mindre än 5 procent av förpackningens totala massa.

Allokera den obetydliga delen till det dominerande materialet

Det är även möjligt att allokera den obetydliga delen till det dominerande materialet i förpackningen. Exemplet nedan är hämtat från EU kommissionens framtagna vägledning: Om en kompositförpackning bestå av:

  • 75 procent papper, 
  • 21 procent plast och 
  • 4 procent metall 

är det tillåtet att allokera mängden metall till det dominerande materialet papper. Det är således tillåtet att rapportera 79 procent papper och 21 procent plast.

Ytterligare exempel. Om en förpackningsenhet består av:

  • 90 procent papper,
  • 5 procent plast (skruvkork),
  • 3 procent plastlaminat och
  • 2 procent metallaminat

är det tillåtet att allokera mängden metall till det dominerande materialet papper. Det är således tillåtet att rapportera 92 procent papper och 8 procent plast. Eftersom plastlaminatet och plastkorken är av samma material (materialslaget plast) går det inte att betrakta att materialet plast är ”obetydligt”, det är därför inte tillåtet att allokera plastlaminatet till det dominerande materialet. 

Exempel kompositförpackningar och andra förpackningar som består av mer än ett material 
  • En dryckesförpackning i kartong där insidan är laminerad med plast är exempel på en kompostiförpackning.
  • En glasförpackning med skruvkork i metall är exempel på en annan förpackning som består av mer än ett material. 

 

 

Avgifter

I enlighet med principen om att förorenaren betalar införs nedskräpningsavgifter i syfte att minska den negativa påverkan som nedskräpning av engångsprodukter i utomhusmiljöer har på miljön. Nedskräpningsavgifterna består av en årsavgift och en produktavgift.

Regeringen har beslutat om avgifterna i förordning (2021:1002) om nedskräpningsavgifter.

Nedskräpningsavgifter och förpackningar som omfattas 

Varje år kommer en avgiftsavi för tillsynsavgift att skickas ut till producenter av förpackningar. Avgiften är 500 kronor per producent och kalenderår. Från år 2023 är tillsynsavgiften 1 000 kronor per producent och kalenderår. 

Avgiften ska täcka Naturvårdsverkets tillsyn. I tillsynen ingår bland annat att tillhandahålla och administrera ett register över producenter samt att se till så att bestämmelserna om producentansvar följs. 

Regeringen har beslutat om avgiften i 7 kap. 8 i § förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. 

Sanktioner

Om en verksamhet inte har följt lagstiftningen kan det leda till att den får betala en miljösanktionsavgift. En miljösanktionsavgift är en administrativ avgift som tas ut av en tillsynsmyndighet när en verksamhetsutövare har gjort överträdelser mot en avgiftsbelagd bestämmelse enligt miljöbalken, eller de regler som har beslutats utifrån miljöbalken. 

Vid överträdelse av reglerna om producentansvar för förpackningar eller engångsprodukter ska Naturvårdsverket som tillsynsmyndighet ta ut miljösanktionsavgifter. Vilka överträdelser som ska ge en miljösanktionsavgift framgår av 11 kap. 19-23 §§ förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter.

En verksamhetsutövare kan i vissa fall få sälja slut på sitt lager av varor som nu är förbjudna, eller omärkta produkter som omfattas av krav på märkning. Om varorna får säljas beror på om de anses släppta på marknaden före den 1 januari 2022 eller inte. För stöd i en sådan bedömning finns information på denna sida:

Släppa ut på marknaden

Om en producent släpper ut en produkt på den svenska marknaden utan att ha försett produkten med den märkning som krävs kan en miljösanktionsavgift på10 000 kronor komma att tas ut. Detta gäller från den 4 juli 2022.  

Om en producent har lämnat in uppgifter vid rapportering försent till Naturvårdsverket kan en miljösanktionsavgift på 10 000 kronor komma att tas ut. 

Om en verksamhet säljer mat eller dryck i en engångsmugg eller engångsmatlåda och inte erbjuder möjligheten att få mat och dryck serverad i återanvändbara muggar eller matlådor kan en miljösanktionsavgift på 10 000 kronor komma att tas ut. Detta gäller från och med den 1 januari 2024. 

Om en producent tillhandahåller en dryckesbehållare på den svenska marknaden utan att ha utformat den så att korken eller locket som är bestående av plast sitter fast på behållaren under hela användningen kan en miljösanktionsavgift på 10 000 kronor komma att tas ut. Detta gäller från och med den 3 juli 2024. 

Om en verksamhetsutövare släpper ut en förbjuden engångsplastprodukt på den svenska marknaden kan den från och med den 1 januari 2022 bli ålagd att betala en miljösanktionsavgift. Miljösanktionsavgiftens storlek beror på hur många produkter som släppts ut på den svenska marknaden:

  • 5 000 kronor om 100 eller färre produkter släppts ut.
  • 10 000 kronor om fler än 100 men högst 1 000 produkter släppts ut.
  • 20 000 kronor om fler än 1 000 men högst 20 000 produkter släppts ut.
  • 50 000 kronor om överträdelsen fler än 20 000 produkter släppts ut.

Från den 1 januari 2024 omfattas även engångsmuggar som innehåller mer än 15 % plast av miljösanktionsavgiften.

 

Om ditt företag inte följt lagstiftningen ovan kan det leda till att du/ni får betala en miljösanktionsavgift. Du får ett brev från Naturvårdsverket med förslag till beslut om miljösanktionsavgift. Detta brev skickar vi ut som en underrättelse till dig om att vi överväger att påföra en miljösanktionsavgift. 

Du har då möjlighet att yttra dig över förslaget till beslut inom den tid som står i brevet. Med det menas att du kan lämna upplysningar om varför du anser att ni inte ska påföras miljösanktionsavgift. Ett yttrande kan skickas med brev eller e-post. 

Giltiga skäl för att en miljösanktionsavgift inte ska tas ut beskrivs i 30 kap 2§ miljöbalken: 

2 § En miljösanktionsavgift skall tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. 

Avgiften behöver dock inte tas ut om det vore oskäligt med hänsyn till 

  1. sjukdom som medfört att den avgiftsskyldige inte förmått att på egen hand eller genom att uppdra åt någon annan göra det som ålegat den avgiftsskyldige, 
  2. att överträdelsen berott på en omständighet som inte kunnat eller borde ha förutsetts eller som den avgiftsskyldige inte kunnat påverka, 
  3. vad den avgiftsskyldige har gjort för att undvika att en överträdelse skulle inträffa, eller 
  4. att överträdelsen har föranlett straff enligt bestämmelserna i 29 kap. 

Miljösanktionsavgiften skall tillfalla staten. Lag (2006:1014). 

Om du väljer att inte yttra dig, eller om de upplysningar du lämnat i yttrandet inte kan ligga till grund för att miljösanktionsavgift inte ska tas ut, kommer du att få ett beslut om miljösanktionsavgift. 

I beslutet finns information om när och hur du ska betala miljösanktionsavgiften. Miljösanktionsavgiften betalar du till Kammarkollegiet och den tillfaller staten. Beslutet får du tillsammans med ett delgivningskvitto som behörig person ska datera, signera och skicka tillbaka till Naturvårdsverket. 

Du kan överklaga beslutet inom tre veckor från den dag du tog emot beslutet.