Vägledning

Miljöprövning – miljöprövningsförordningen

Här finns stöd vid tillämpningen av miljöprövningsförordningen (MPF).

Den som bedriver miljöfarlig verksamhet kan ha tillstånds- eller anmälningsplikt för sin verksamhet. I Sverige finns cirka 6 000 tillståndspliktiga verksamheter.

Prövning genom tillstånds- och anmälningsplikt enligt 9 kap. 6 § miljöbalken är ett sätt för samhället att få en resursavvägd kontroll över de verksamheter som från tid till annan bedöms vara de mest störande. Det är samtidigt ett sätt att skapa rättstrygghet för verksamheterna och dem som påverkas mest av dessa.

Sidan vänder sig till

Handläggare på länsstyrelser och kommuner samt verksamhetsutövare. 

Bra att veta

Den 25 juni 2020 trädde tillfälliga regellättnader för miljöprövning i kraft. Se mer information nedan.

Vägledningen ger stöd vid tillämpning av: 

Miljöprövningsförordningen (2013:251)

Kravet på tillstånd

Kravet på tillstånd varierar med typ av verksamhet och storleken på verksamheten. I huvudsak gäller följande:

  • Verksamheter som påverkar miljön mest ska söka tillstånd hos mark- och miljödomstol.
  • Verksamheter som påverkar miljön något mindre ska söka tillstånd hos miljöprövningsdelegation vid länsstyrelse.
  • Mindre verksamheter behöver inte ha tillstånd. De måste istället anmäla till miljökontoret eller motsvarande i kommunen.
  • Mycket små verksamheter, sådana som inte påverkar miljön särskilt mycket, behöver varken tillstånd eller anmälan. De ska ändå följa kraven i miljöbalken och kommunens miljökontor eller motsvarande utövar tillsyn över dem.

I miljöprövningsförordningen (2013:251) (MPF) är tillståndspliktiga verksamheter markerade med A eller B och anmälningspliktiga med C.
A-verksamheter ska söka tillstånd hos mark- och miljödomstol.
B-verksamheter ska söka tillstånd hos miljöprövningsdelegation vid länsstyrelsen.
C-verksamheter ska verksamhetsutövaren anmäla till kommunen.

Föreläggande om tillståndsprövning

Om tillståndsplikt saknas för en verksamhet kan tillsynsmyndigheten, med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken, förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd. Förutsättningen är att verksamheten medför risk för betydande föroreningar eller andra betydande olägenheter för människors hälsa eller miljön.

Miljöprövningsförordningen

Den som bedriver miljöfarlig verksamhet kan ha tillstånds- eller anmälningsplikt för sin verksamhet. Vilken typ av verksamhet som ska ha ett tillstånd eller som ska anmäla framgår av miljöprövningsförordningen. I Sverige måste cirka 6 000 verksamheter ha ett tillstånd och cirka 20 000 verksamheter omfattas av anmälningsplikt till tillsynsmyndigheten. Miljöfarlig verksamhet är uppdelad i olika typer eller branscher, vilka framgår av miljöprövningsförordningens kapitelindelning.

Miljöprövningsförordningen innehåller 32 kapitel. Kapitel 1 innehåller regler om tillstånds- och anmälningsplikt, prövning av tillståndsfrågor, handläggning av anmälningar, verksamhetskoder och industriutsläppsverksamheter. Kapitel 2-32 innehåller närmare bestämmelser för olika typer av verksamheter eller branscher.

Bestämmelserna i kapitel 2-32 består av verksamhetsbeskrivningar där typen av verksamhet närmare beskrivs och avgränsas. I bestämmelserna finns ofta tröskelvärden som begränsar vilken omfattning en verksamhet ska ha för att omfattas av en viss bestämmelse. Det framgår även om det är tillstånds- eller anmälningsplikt som gäller för den beskrivna verksamheten.

Varje bestämmelse har dessutom en verksamhetskod. Verksamhetskodens syfte är att underlätta rapportering och databehandling.

Naturvårdsverket har tagit fram specifik vägledning till vissa av miljöprövningsförordningens kapitel (fetmarkerade kapitel). Aktuell vägledning i respektive kapitel hittar du längre ned på sidan.

Observera att vägledningsdokument till specifika kapitel endast är avsedda som ett stöd vid tillämpningen. Kontrollera alltid mot författningstexten. Det är den senaste tryckta versionen av författningstexten i Svensk författningssamling som gäller.

  • 1 kap. Miljöprövning
  • 2 kap. Jordbruk
  • 3 kap. Fiskodling och övervintring av fisk
  • 4 kap. Utvinning, brytning och bearbetning av torv, olja,
  • 5 kap. Livsmedel och foder 
  • 6 kap. Textilvaror
  • 7 kap. Päls, skinn och läder
  • 8 kap. Trävaror
  • 9 kap. Massa, papper och pappersvaror
  • 10 kap. Fotografisk och grafisk produktion
  • 11 kap. Stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle
  • 12 kap. Kemiska produkter [29 mars 2019]
  • 13 kap. Gummi- och plastvaror
  • 14 kap. Mineraliska produkter
  • 15 kap. Stål och metall
  • 16 kap. Metall- och plastytbehandling, avfettning och färgborttagning
  • 17 kap. Elektriska artiklar
  • 18 kap. Metallbearbetning
  • 19 kap. Förbrukning av organiska lösningsmedel
  • 20 kap. Hantering av bränslen och andra kemiska produkter
  • 21 kap. Gas- och vätskeformiga bränslen, el, värme och kyla [27 april 2017]
  • 22 kap. Avveckling av kärnreaktorer
  • 23 kap. Fordonsservice och drivmedelshantering
  • 24 kap. Hamnar och flygplatser
  • 25 kap. Laboratorier
  • 26 kap. Tankrengöring
  • 27 kap. Hälso- och sjukvård
  • 28 kap. Rening av avloppsvatten
  • 29 kap. Avfall [28 april 2017]
  • 30 kap. Skjutfält, skjutbanor och sportanläggningar
  • 31 kap. Textiltvätterier
  • 32 kap. Begravningsverksamhet

Naturvårdsverkets vägledning

Vägledning ges till respektive paragraf. Vi rekommenderar läsaren att läsa förordningen parallellt med vägledningen eftersom det alltid är den senaste tryckta versionen av författningstexten i Svensk författningssamling (SFS) som är den gällande.

Här hittar du vägledning till 29 kap. Avfall i miljöprövningsförordningen (2013:251). Vi uppdaterar löpande vägledningen. Aktuellt datum syns alltid i vägledningsdokumentet. Vi skriver alltid tydligt ut i vilka delar uppdateringar har gjorts.  

Vägledning till 29 kap. Avfall MPF [28 april 2017] (pdf 117 kB)

29 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251)

Äldre regler och tidigare versioner av miljöprövningsförordningen

Miljöprövningsförordningen trädde i kraft den 18 juni 2013. Den ersatte då de tidigare bestämmelserna om tillstånd och anmälan som fanns i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH-bilagan).

Den 1 januari 2017 gjordes vissa förändringar i miljöprövningsförordningen (2013:251) (MPF). En översättningsnyckel mellan MPF:s paragrafer och koder före respektive efter 1 januari 2017 har tagits fram. Översättningsnyckeln består av en flik per kapitel i MPF. Störst förändringar jämfört med den tidigare miljöprövningsförordningen finns i kapitel 5 (Livsmedel och foder), kapitel 12 (Kemiska produkter) och kapitel 29 (Avfall).

Översättningsnyckel MPF (excel 756 kB)

Behöver du översättningsnycklar till en äldre version av MPF eller kommentarer till äldre verksamhetsbeskrivningar? Dem hittar du under rubriken "Bakgrund".

Observera att översättningsnyckeln endast är avsedda som ett stöd vid tillämpningen. Kontrollera alltid mot författningstexten. Det är den senaste tryckta versionen av författningstexten i Svensk författningssamling som gäller.

Vart vänder man sig om man har frågor?

Försök att så långt som möjligt hitta svaret på din fråga genom att läsa informationen på denna webbplats eller i miljöprövningsförordningen. Är du verksamhetsutövare och ändå behöver fråga – kontakta i första hand den myndighet som har tillsyn över din verksamhet, eller din branschorganisation.

Regellättnader under corona-pandemin

Den 25 juni 2020 trädde tillfälliga regellättnader för miljöprövning i kraft. De tillfälliga regellättnaderna har nu upphört.

De tillfälliga regellättnaderna  gällde dels för vissa utpekade miljöfarliga verksamheter där behovet av ändring hade uppkommit i samband med spridningen av covid-19, tillexempel tillverkare av sjukvårdsmaterial eller medicinsk utrustning samt krematorier, timmerlagring och fiskodling.

 

 

 

Bakgrund

Den 1 januari 2017 trädde flera ändringar i miljöprövningsförordningen (2013:251) (MPF) i kraft. Ändringarna har bland annat gjorts för att förbättra genomförandet av EUs industriutsläppsdirektiv (2010/75) i Sverige och för att skapa en bättre överensstämmelse med EUs avfallsdirektiv (2008/98).

Naturvårdsverket fick i uppdrag av Regeringen att ta fram underlaget till den nya versionen av miljöprövningsförordningen. Regeringsuppdraget redovisades i juni 2015.

Regeringsuppdraget Prövning av miljöfarliga verksamheter på regeringen.se

På uppdrag av Miljödepartementet sammanställde Naturvårdsverket därefter under våren 2016 de remissvar som lämnades på ovannämnda regeringsuppdrag. Sammanställningen redovisades i en promemoria daterad 7 juni 2016.

Slutredovisning av remissammanställning avseende regeringsuppdraget Prövning av miljöfarliga verksamheter (pdf 1,82 MB)

Dessa omfattande dokument kan användas för att söka fram och ta del av Naturvårdsverkets förslag, analyser, konsekvensbedömningar och ställningstaganden i arbetet med den nya versionen av miljöprövningsförordningen. I remissammanställningen kan man även ta del av inkomna synpunkter från olika intressenter samt Naturvårdsverkets bedömning av dessa och i vissa fall reviderade förslag på skrivningar.

Miljöprövningsförordningen (2013:251) ersatte i stora delar förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899), FMH, vars tidigare bilaga nu ingår i miljöprövningsförordningen. Förändringen gjordes med anledning av genomförandet av Industriutsläppsdirektivet (2010/75) i svensk lagstiftning.

Miljöprövningsförordningen började gälla den 18:e juni 2013. Dock behölls vissa delar av FMH. I samband med införandet av miljöprövningsförordningen 2013 tog Naturvårdsverket fram en nyckel för hur koderna i den ersatta FMH-bilagan översattes till miljöprövningsförordningen.

Översättningsnyckeln har inte uppdaterats utifrån de ändringar av miljöprövningsförordningen som har gjorts efter att den infördes och stämmer därför inte längre i alla delar.

Översättningsnyckel mellan FMH-bilagan och Miljöprövningsförordningen (med lydelse t o m 2016-12-31), publicerades 2013-12-09 (Excel 464 kB)

För tolkning av vissa ord och begrepp vid beskrivning av olika typer av miljöfarlig verksamhet kan ibland äldre vägledningsdokument utgöra ett stöd. Exempelvis anser Naturvårdsverket att det normalt inte finns anledning att göra en annan bedömning av begreppen beredning och behandling trots ändringarna i miljöprövningsförordningens bestämmelser.

Det bör observeras att bestämmelserna i det ersatta, äldre dokumentet FMH-bilagan är omformulerade och i många fall beskrivs i nya paragrafer med nya verksamhetskoder.

Naturvårdsverkets kommentarer (år 2009) till verksamhetsbeskrivningarna i den nu ersatta FMH-bilagan (pdf 963 kB)