Vägledning

Så tar du hand om hushållets avfall från invasiva främmande växter

Här finns förslag på hur man bör hantera växtavfall av invasiva främmande arter för att minska spridningsrisken.

Invasiva främmande arter sprider sig lätt och påverkar den biologiska mångfalden. Därför är det bra att så snabbt som möjligt ta bort dem. Men, när man gräver upp och transportera bort dem är risken stor att de sprids. Därför är det viktigt att det görs på rätt sätt. 

Den här sidan vänder sig till

Till dig som har trädgård eller är fastighetsägare, återvinningscentraler.

Bra att veta

EU-förordningen och dess förbud är direkt tillämpliga för alla i Sverige. Det innebär att till exempel myndigheter, kommuner, olika privata aktörer såsom stora fastighetsägare (mark och vatten), villaägare och andra privatpersoner har ett ansvar och en skyldighet att följa reglerna och hindra spridning av invasiva främmande arter.

För privatpersoner/hushåll

  • Olika kommuner har olika lokala regler för hur hushållsavfall ska hanteras. Ta därför reda på vilka regler som just din kommun har när det gäller växtavfall från invasiva främmande arter och innan du åker iväg med växtavfallet.
  • Om det är en mindre mängd växtavfall från invasiva främmande växtarter läggs det förslagsvis i dubbla påsar som försluts och sedan läggs i det egna sopkärlet, om kommunen tillåter det. När sopkärlet töms transporteras växtavfallet direkt till förbränning och någon risk för spridning av frön eller växtdelar finns inte. 
  • Lite större mängder av växtavfall från invasiva främmande arter förpackas och lämnas på återvinningscentralen (ÅVC). Innan man åker till ÅVC bör man kontakta kommunen och försäkra sig om att de kan ta emot växtavfall från invasiva främmande arter, samt undersöka vilka instruktioner för packning av växtavfallet som finns i kommunen. Observera att växtavfallet inte ska läggas i kompostfraktionen pga. spridningsrisken.
  • Stora mängder växtavfall från invasiva främmande arter räknas inte som ett hushållsavfall, det vill säga avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. En innehavare av stora mängder växtavfall kan istället betala för en avfallstjänst från en avfallsentreprenör med tillstånd att hantera avfall, och anläggningen tar då emot växtavfallet och förbränner det.
  • Det är under transporten och under hanteringen av växterna som risken för spridning av invasiva främmande arter är stor. Var noggrann och säkra att varken frön eller växtdelar kan komma ut i naturen under transporten. Slutna kärl eller säckar är lämpligast.

Låt inte bekämpningen bli en spridning

Så tar du hand om avfall med invasiva arter

Youtube video

För återvinningscentralen

  • Naturvårdsverket rekommenderar förbränning som lämpligaste metod att hantera växter av invasiva främmande arter med syfte att oskadliggöra dem och hindra spridning av frön och växtdelar.
  • Invasiva främmande arter ska som regel inte komposteras då risken för spridning direkt från komposten är stor och fröer och i vissa fall växtdelar inte förmultnar över tid på ett sätt som hindrar framtida groning och spridning.
  • Om kompostering ändå väljs som återvinningsmetod, måste det säkerställas att grobarheten förstörs för alla plantdelar och frön. Det krävs en varmkompost med värmebehandling i minst 60℃ i minst tre veckor och hela komposteringsprocessen kan ta mellan 1 – 3,5 år. Växtmaterialet i komposten ska hållas på plats för att hindra spridning och allt kompostmaterial måste omfattas av värmebehandlingen.1 För de mest riskabla och tåliga invasiva främmande växtarterna rekommenderas inte kompostering utan dessa bör förbrännas.
  • När ett hushåll vill lämna invasiva främmande arter till förbränning ska växtavfallet vara förpackat. Finns det möjlighet att ha en separat fraktion för invasiva främmande arter är det den bästa lösningen, då spridningsrisken blir mycket liten.
  • När ett hushåll lämnar invasiva främmande arter i en fraktion som blandas med annat brännbart material, behöver lösningar på hantering tas fram som säkerställer att frön och växtdelar av invasiva främmande arter inte riskerar att spridas, om och när växtavfallet krossas tillsammans med övrigt brännbart material. Risker för spridning finns vid eventuell mellanlagring och vidare transport till förbränningsanläggning.

Läs vidare i Miljødirektoratets rapport

Växtarter som hushåll kan behöva lämna till förbränning

NV efter växtnamnet betyder Naturvårdsverket, som är ansvarig myndighet för invasiva främmande arter på land. 

HaV efter växtnamnet betyder Havs- och vattenmyndigheten, som är ansvarig myndighet för invasiva främmande arter i vatten. I den här informationen handlar det främst om till exempel damm- och akvarieväxter som hushåll kan behöva hantera. 

Invasiva främmande växter på EU:s förteckning, som finns i Sverige

Svåra att bekämpa och risk för spridning

Exempel på invasiva arter som inte finns med på en förteckning men som kan bli svåra att bekämpa och där det finns risk för spridning:

Växter på land:
Växter i vatten:

Sjögull, Nymphoides peltata
Sydfyrling/vattenkrassula, Crassula helmsii
Vattenpest, Elodea canadensis

Var försiktig med frön, växt- och rotdelar av invasiva främmande arter så att de inte sprids. En växt kan bli invasiv i en annan miljö än den ursprungliga och i ett framtida förändrat klimat.