Vägledning

Nationell plan för avhjälpande av föroreningsskador

Naturvårdsverkets nationella plan för avhjälpande av föroreningsskador innehåller grundförutsättningar, urvalskriterier, fördelningsplan och arbetsplan. Planen används så att statlig finansiering till avhjälpandeåtgärder beslutas för de mest prioriterade förorenade områdena i landet.

Den nationella planen är vägledande för länsstyrelserna som ansöker om statlig finansiering för att avhjälpa föroreningsskador. Planen anger prioritetsordningen och är Naturvårdsverkets utgångspunkt vid den nationella prövningen av länsstyrelsens ansökningar om finansiering till åtgärder. Den ger också transparens till länsstyrelserna i deras arbete med att ta fram åtgärdsansökningar. 

Sidan vänder sig till

Dig som arbetar på länsstyrelse och som huvudman med att ta fram ansökningar om statlig finansiering för att avhjälpa föroreningsskador för objekt där ansvar saknas. 

Bra att veta

Denna tredje utgåva publicerades i januari 2020, och en fjärde utgåva som ska ersätta är planerad till senare under 2022. Endast länsstyrelsen kan ansöka om finansiering hos Naturvårdsverket. På sidan finns information om senaste datum för länsstyrelserna att skicka in sina ansökningar.

Miljöbalkens kapitel 10 handlar om förorenade områden. Regeringen har beslutat om fem förordningar på området. Följande författningar har regeringen utfärdat med stöd av miljöbalken:

Förordning (2007:667) om allvarliga miljöskador (riksdagen.se)

Förordning (1998:930) om miljöriskområden (riksdagen.se)

Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (riksdagen.se)

Förordning (2004:100) om statsbidrag för avhjälpande av föroreningsskador (riksdagen.se)

Förordning (2022:98) om statligt stöd till åtgärder för efterbehandling av föroreningsskador (riksdagen.se)

Förordning (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande ersattes den 8 mars 2022 av förordning (2004:100) om statsbidrag för avhjälpande av föroreningsskador samt förordning (2022:98) om statligt stöd till åtgärder för efterbehandling av föroreningsskador.

Syftet med den nationella planen

Naturvårdsverket har upprättat den nationella planen för avhjälpande av föroreningsskador enligt förordning (2004:100) om statsbidrag för avhjälpande av föroreningsskador och förordning (2022:098) om statligt stöd till åtgärder för efterbehandling av föroreningsskador.

Naturvårdsverkets målsättning är att den nationella planen ska ge:

  • förståelse för och transparens i hur Naturvårdsverket prioriterar vid fördelning av finansiering till åtgärder,
  • översikt över fördelning av finansiering till åtgärder över tid, och
  • förutsättningar för tydlig dialog mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna.

Statlig finansiering ska gå till de åtgärdsobjekt som ger mest hälso- och miljönytta samt till objekt där föroreningarna utgör ekonomiska hinder för bostadsbyggande. Samtidigt ska åtgärdstakten i Sverige öka, hänsyn ska tas till risker som ett förändrat klimat kan leda till, samt leda till att innovation och utveckling sker. Anslagshanteringen ska också vara effektiv, vilket innebär att anslaget årligen ska utnyttjas maximalt och på bästa sätt.

Naturvårdsverket har tagit fram den nationella planen för att se till att avhjälpandeåtgärder vidtas i de mest prioriterade, förorenade områdena i landet. Den utgör Naturvårdsverkets utgångspunkt vid den nationella prövningen av länsstyrelsernas ansökningar om statlig finansiering för att avhjälpa föroreningsskador, och den är vägledande för länsstyrelserna som ansöker om finansiering till avhjälpandeåtgärder.  

Planen för nedladdning

Planen utgör Naturvårdsverkets utgångspunkt vid den nationella prövningen av länsstyrelsernas ansökningar om statlig finansiering för att avhjälpa föroreningsskador, och den är vägledande för länsstyrelserna som ansöker om finansiering till avhjälpandeåtgärder.

Urvalskriterierna och deras syfte

När de administrativa och miljö- och hälsomässiga grundförutsättningarna i en åtgärdsansökan bedöms vara uppfyllda används urvalskriterier som en vägledning inför beslut om statlig finansiering. Med hjälp av specifika urvalskriterier görs fortsatta prioriteringar av de inkomna åtgärdsansökningarna för fördelning av anslaget. Urvalskriterierna skiljer sig dock åt beroende på om anslaget ska användas till att endast avhjälpa föroreningsskador, eller ifall det ska användas till att åtgärda förorenad mark inför bostadsbyggande.

  • Avhjälpande av akuta och allvarliga risker för miljö och människors hälsa för att undvika att människor utsätts för akuta hälsorisker på grund av förorenade områden eller att förorenade områden skadar vattenförsörjningen eller skadar värdefulla naturvärden.
  • Färdigställa pågående och initierade projekt möjliggör ett långsiktigt arbete där beslutade åtgärder ska kunna prioriteras och genomföras.
  • Tillsynsdrivet avhjälpande av föroreningsskada vilket har stor betydelse för att höja åtgärdstakten genom att öka andelen privatfinansierade åtgärder. Den här kategorin är också avgörande för att säkerställa syftet med miljöbalken och att utveckla praxis på området.
  • Innovation och utveckling av tekniker, metoder och arbetssätt har betydelse för att öka åtgärdstakten och till exempel minska behovet av att deponera massor.
  • Hänsyn till klimatrelaterade risker tas för att minska de risker för föroreningsspridning som ett förändrat klimat kan leda till.
  • Effektiv anslagshantering ska se till att bedöma olika ekonomiska aspekter som är betydelsefulla vid fördelningen av anslaget så att det kan utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt.
  • Minskning av den totala belastningen på recipienterna genom att prioritera objekt för åtgärd där den totala belastningen på skyddsobjektet, inklusive samtliga föroreningskällor, bedöms kunna ge en betydande påverkan.
  • Ökat bostadsbyggande genom att avhjälpa föroreningsskador på områden som då kan återanvändas och bebyggas med bostäder. Det innebär också att trycket på oexploaterade grönytor minskar, vilket leder till en bra livsmiljö och bevarar ekosystemtjänster som till exempel rekreationsmöjligheter och friluftsliv.

Fördelningsplan och arbetsplan

Till den nationella planen hör en fördelningsplan som visar hur Naturvårdsverket på årsbasis fördelar anslaget i anslagspost 1 inom 1:4-anslaget. Fördelningsplanen redovisar också inriktningen på åtgärdsarbetet för det kommande året. 

Därtill finns en arbetsplan för att redovisa pågående åtgärdsprojekt och ge översikt över samtliga åtgärdsansökningar som Naturvårdsverket har beslutat respektive arbetar med att handlägga.

Datum för åtgärdsansökningar inför fördelningstillfällen 2022

Nedanstående datum är allra senaste dag som det är möjligt för länsstyrelserna att till de respektive fördelningstillfällena skicka in ansökningar om statlig finansiering för avhjälpandeåtgärder. Önskvärt är dock att länsstyrelserna skickar in sina ansökningar med god framförhållning innan dessa datum.

  • Fördelningstillfälle 1, 2022: senast onsdag 1 december 2021.
  • Fördelningstillfälle 2, 2022: senast tisdag 15 mars 2022.
  • Fördelningstillfälle 3, 2022: senast 6 september 2022.
  • Fördelningstillfälle 1, 2023: senast 1 december 2022.
  • Fördelningstillfälle 1: senast onsdag 19 januari 2022
  • Fördelningstillfälle 2: senast onsdag 13 april 2022
  • Fördelningstillfälle 3: senast 4 oktober 2022.

Pågående åtgärdsobjekt

Kartan visar vilka platser i Sverige där det under 2022 utförs avhjälpandeåtgärder som finansieras med statlig finansiering.

 

  • Blå markör – avhjälpandeåtgärder
  • Ljusblå siffra, nr 1–4 – åtgärder av mark inför bostadsbyggande
  • Mörkblå siffra, nr 1–6 – sedimentåtgärder

Mer information

Det finns ett stort antal förorenade områden i Sverige. Nästan 1200 områden bedöms vara mycket allvarligt förorenade, vilket innebär mycket stor risk för människors hälsa och för miljön (riskklass 1). För ytterligare ca 8000 områden bedöms risken vara stor för människors hälsa och för miljön (riskklass 2). För ca 11 300 områden bedöms risken vara måttlig för människors hälsa och för miljön (riskklass 3). Det saknas dock fortfarande sannolikt ett antal objekt i denna systematiska genomgång och klassning, varför det inte är möjligt att ge en samlad bild för hela landet med alla befarat förorenade områden. Det behövs också mer kunskap vad gäller förorenade sedimentområden.

Det övergripande syftet med avhjälpande av föroreningsskador är att långsiktigt minska risken för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön samt att minska mängderna och halterna av metaller och naturfrämmande ämnen i miljön.

Arbetet med avhjälpande av föroreningsskador har tydliga kopplingar till vissa delmål inom de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030, som är en handlingsplan för människornas och planetens välstånd. Det gäller delmålen 3.9, 6.3, 11.6, 15.1 och 15.3, som ligger inom God hälsa och välbefinnande, Rent vatten och sanitet för alla, Hållbara städer och samhällen, samt Ekosystem och biologisk mångfald. Sveriges miljömål omhändertar nationellt den ekologiska dimensionen av de globala hållbarhetsmålen. Avhjälpandearbetet är en viktig del av miljömålsarbetet och för att uppnå miljömålet Giftfri miljö. Det påverkar även flera andra miljömål positivt, såsom Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans. Utgångspunkten för arbetet med avhjälpande av föroreningsskador enligt miljöbalken är att den som förorenat ska stå för utredning och åtgärder.

Det statliga anslaget 1:4 finns för att åstadkomma insatser där det inte finns någon ansvarig som kan betala, eller där någon bara till en begränsad del kan hållas ansvarig för att betala. Naturvårdsverket ansvarar för nationell samordning och prioritering av avhjälpande av föroreningsskador. Naturvårdsverket administrerar det statliga anslaget och fattar beslut om finansiering till utredningar och åtgärder med stöd av förordning (2004:100) om statsbidrag för avhjälpande av föroreningsskador och förordning (2022:98) om statligt stöd till åtgärder för efterbehandling av föroreningsskador. Enligt 1 c § i SFS 2004:100 ska Naturvårdsverket upprätta en nationell plan för avhjälpande av föroreningsskador.

Regeringen beslutade 2016 om en särskild anslagspost för att sanera mark för bostadsbyggande, och från och med 2020 har denna anslagspost införlivats i 1:4-anslagets anslagspost 1. Vissa år innehåller Naturvårdsverkets årliga regleringsbrev från regeringen särskilda direktiv, och då behöver prioriteringen av åtgärdsobjekt anpassas efter dessa. I vår fördelningsplan som hör till den nationella planen redovisar vi inriktningen för arbetet med att avhjälpa föroreningsskador det kommande året. Utifrån vår handlingsplan för Naturvårdsverkets arbete med klimatanpassning, tar vi hänsyn till klimateffekter i prövningen av ansökningar om finansiering av avhjälpandeåtgärder, för att minska de risker för föroreningsspridning som ett förändrat klimat kan leda till.

I Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för användning och hantering av statlig finansiering till avhjälpande av förorenade områden framgår hela processen kring finansiering för avhjälpande av föroreningsskador - från ansökan till hur slutredovisning ska göras. Det är endast länsstyrelserna som kan ansöka hos Naturvårdsverket om denna finansiering.

Handlingsplan för Naturvårdsverkets arbete med klimatanpassning

Kvalitetsmanual för användning och hantering av statlig finansiering till avhjälpande avföroreningsskador

Efterbehandling av förorenad mark för att bygga bostäder  

Styrande dokument som parallellt med den nationella planen påverkar fördelningen av den statliga finansieringen för avhjälpande av föroreningsskador:

Förordning (2004:100) om statsbidrag för avhjälpande av föroreningsskador

Förordning (2022:98) om statligt stöd till åtgärder för efterbehandling av föroreningsskador

Förordning (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket

Regleringsbrev för Naturvårdsverket (årligt)

Centralt i avhjälpandearbetet är också kopplingen till bland annat de globala hållbarhetsmålen, miljökvalitetsmålen, vattenförvaltningsarbetet, avfallshierarkin och den nationella avfallsplanen.

Miljöbalken

Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Vidare finns viktiga utgångspunkter i för arbetet med avhjälpande av föroreningsskador i Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om efterbehandling om förorenade områden.

Riktvärden för förorenad mark

Riskbedömning av förorenade områden

Att välja efterbehandlingsåtgärd

Omslagsbilden till rapporten (utgåva 3) av den nationella planen visar sedimentsanering som utförts under 2019-2020 av föroreningarna från det f.d. industriområdet Vinterviken i Stockholm. Här har flera industriverksamheter såsom zinkfabrik, syratillverkning, sprängämnestillverkning m.fl. förorenat mark och sediment med främst arsenik, bly och PAH:er. Alfred Nobel bedrev sprängämnestillverkning inom området från åren 1865–1920 och lagring av sprängämnen pågick fram till 1960-talet. Under 1950- och 1960-talen bedrevs även försök med urlakning av uran ur blyhaltig skiffer. De högsta föroreningshalterna fanns huvudsakligen i anslutning till viken och utmed dess strandkanter, samt i ett sammanhängande område österut från viken. De förorenade sedimenten har muddrats, och området avgränsades under tiden med siltgardiner som förhindrar grumling och spridning av förorenade massor. Marken i anslutning till viken sanerades samtidigt under 2019-2020.

Området är ett välbesökt parkområde med bad längst in i viken, och här bedrivs även konst- och restaurangverksamhet. De urvalskriterier som varit avgörande vid Naturvårdsverkets prioritering av länsstyrelsens åtgärdsansökan är att förorenade sediment åtgärdas så att spridningen till havs- och vattenmiljö minskas, samt att hälsorisker har klassats högt eftersom området är mycket välbesökt och att höga halter av föroreningar ställvis är ytliga. Saneringen av Vinterviken är ett gott exempel och helt i linje med den nationella planen för avhjälpande av föroreningsskador.