Det finns ett stort antal förorenade områden i Sverige. Nästan 1200 områden bedöms vara mycket allvarligt förorenade, vilket innebär mycket stor risk för människors hälsa och för miljön (riskklass 1). För ytterligare ca 8000 områden bedöms risken vara stor för människors hälsa och för miljön (riskklass 2). För ca 11 300 områden bedöms risken vara måttlig för människors hälsa och för miljön (riskklass 3). Det saknas dock fortfarande sannolikt ett antal objekt i denna systematiska genomgång och klassning, varför det inte är möjligt att ge en samlad bild för hela landet med alla befarat förorenade områden. Det behövs också mer kunskap vad gäller förorenade sedimentområden.

Det övergripande syftet med avhjälpande av föroreningsskador är att långsiktigt minska risken för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön samt att minska mängderna och halterna av metaller och naturfrämmande ämnen i miljön.

Arbetet med avhjälpande av föroreningsskador har tydliga kopplingar till vissa delmål inom de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030, som är en handlingsplan för människornas och planetens välstånd. Det gäller delmålen 3.9, 6.3, 11.6, 15.1 och 15.3, som ligger inom God hälsa och välbefinnande, Rent vatten och sanitet för alla, Hållbara städer och samhällen, samt Ekosystem och biologisk mångfald. Sveriges miljömål omhändertar nationellt den ekologiska dimensionen av de globala hållbarhetsmålen. Avhjälpandearbetet är en viktig del av miljömålsarbetet och för att uppnå miljömålet Giftfri miljö. Det påverkar även flera andra miljömål positivt, såsom Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans. Utgångspunkten för arbetet med avhjälpande av föroreningsskador enligt miljöbalken är att den som förorenat ska stå för utredning och åtgärder.

Det statliga anslaget 1:4 finns för att åstadkomma insatser där det inte finns någon ansvarig som kan betala, eller där någon bara till en begränsad del kan hållas ansvarig för att betala. Naturvårdsverket ansvarar för nationell samordning och prioritering av avhjälpande av föroreningsskador. Naturvårdsverket administrerar det statliga anslaget och fattar beslut om finansiering till utredningar och åtgärder med stöd av förordning (2004:100) om statsbidrag för avhjälpande av föroreningsskador och förordning (2022:98) om statligt stöd till åtgärder för efterbehandling av föroreningsskador. Enligt 1 c § i SFS 2004:100 ska Naturvårdsverket upprätta en nationell plan för avhjälpande av föroreningsskador.

Regeringen beslutade 2016 om en särskild anslagspost för att sanera mark för bostadsbyggande, och från och med 2020 har denna anslagspost införlivats i 1:4-anslagets anslagspost 1. Vissa år innehåller Naturvårdsverkets årliga regleringsbrev från regeringen särskilda direktiv, och då behöver prioriteringen av åtgärdsobjekt anpassas efter dessa. I vår fördelningsplan som hör till den nationella planen redovisar vi inriktningen för arbetet med att avhjälpa föroreningsskador det kommande året. Utifrån vår handlingsplan för Naturvårdsverkets arbete med klimatanpassning, tar vi hänsyn till klimateffekter i prövningen av ansökningar om finansiering av avhjälpandeåtgärder, för att minska de risker för föroreningsspridning som ett förändrat klimat kan leda till.

I Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för användning och hantering av statlig finansiering till avhjälpande av förorenade områden framgår hela processen kring finansiering för avhjälpande av föroreningsskador - från ansökan till hur slutredovisning ska göras. Det är endast länsstyrelserna som kan ansöka hos Naturvårdsverket om denna finansiering.

Handlingsplan för Naturvårdsverkets arbete med klimatanpassning

Kvalitetsmanual för användning och hantering av statlig finansiering till avhjälpande avföroreningsskador

Efterbehandling av förorenad mark för att bygga bostäder