Stöd och information

Rapportera till avfallsregistret

Farligt avfall i tunnor

Stöd till verksamheter som ska anteckna och rapportera uppgifter om farligt avfall. Här hittar du ingång till e-tjänster, vilka uppgifter som ska lämnas till Naturvårdsverkets avfallsregister och hur rapporteringen går till.

Sidan vänder sig till

Verksamheter som producerar, transporterar, samlar in, mäklar, handlar eller behandlar farligt avfall.

Bra att veta

Om du rapporterar uppgifter ofta kan du lämna uppgifter via API - en webblösning som möjliggör utbyte av data mellan system.

Bestämmelser om antecknings- och rapporteringsskyldighet finns i avfallsförordningens sjätte kapitel. Naturvårdsverket preciserar i sina föreskrifter (NFS 2020:5) vilka uppgifter som ska antecknas och rapporteras.

Enligt 6 kap 1 - 5 §§ avfallsförordningen ska den som producerar, transporterar, samlar in, handlar, mäklar eller behandlar ett farligt avfall anteckna vissa uppgifter. Anteckningen ska enligt 6 § sparas i 3 år eller 1 år för den som antecknar som transportör enligt 2 §.

Enligt 6 kap 11 § ska den som är anteckningsskyldig enligt 1 - 5 §§ även lämna sina uppgifter elektroniskt till avfallsregistret.

Den 1 januari 2022 träder en miljösanktionsavgift i kraft för den som rapporterar för sent. Bestämmelsen följer av 11 kap 8 b § förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter.

Avfallsförordning (SFS 2020:614)

Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2020:5) om antecknings- och rapporteringsskyldighet och lämnande av uppgifter om farligt avfall till avfallsregistret  

Förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter

Aktuellt

Naturvårdsverket har nu publicerat ytterligare stöd för dig som ska rapportera som transportör eller insamlare. Du hittar den nya vägledningen under rubriken Stöd för dig som ska anteckna och rapportera. Här hittar du sedan tidigare även stöd för den som ska rapportera som avfallsproducent.

Rapportera via e-tjänst

Här rapporterar du uppgifter om farligt avfall till Naturvårdsverkets avfallsregister. Det finns åtta olika ingångar till e-tjänsten, vilken du ska använda beror på vem som rapporterar. Här finns även stöd om hur e-tjänsten fungerar och hur du loggar in.

Instruktioner och stöd till e-tjänsterna

Förenklat matas uppgifter in enligt följande:

  1. Uppgiftslämnaren loggar in i e-tjänsten med e-legitimation.
  2. Uppgiftslämnaren fyller i de efterfrågade uppgifterna.
  3. Uppgiftslämnaren får möjlighet att kontrollera uppgifterna, innan hen väljer att lämna in.
  4. I samband med att uppgifterna lämnas in så genereras också avfalls-id för respektive avfallsmängd.
  5. När uppgifterna har kommit in till Naturvårdsverket får uppgiftslämnaren möjlighet att spara ner en kopia av de inlämnade uppgifterna (inklusive avfalls-id) för eget bruk.

Notera att det går att ersätta tidigare inlämnade uppgifter för att till exempel uppdatera avfallstyp eller mängd. Då behöver du veta vilket avfalls-id du vill ersätta.

Vanliga frågor och svar

Inmatning steg-för-steg

Verksamhetsrepresentanter som har tillgång till e-legitimation kan lämna uppgifter via e-tjänsten både för sin egen verksamhet men också åt en annan verksamhet, i egenskap av ombud.

I Naturvårdsverkets e-tjänster är det möjligt att använda följande typ av e-legitimation:

  • BankID

Utländsk e-legitimation från följande länder går bra att använda:

  • Belgien
  • Estland
  • Italien
  • Kroatien
  • Luxemburg
  • Spanien
  • Tyskland

De länder som anges ovan är de länder som gått med i eIDAS för att erbjuda elektronisk legitimering över landsgränserna, vilket innebär att du kan använda ditt elektroniska ID utfärdat i ett annat land för att legitimera dig hos en svensk e-tjänst.

Om det land där du skaffade ett elektroniskt ID inte finns med ovan så betyder det att det landet inte ännu gått med i eIDAS-samarbetet.

Det är dataskyddsförordningen och övrig dataskyddslagstiftning som styr hur Naturvårdsverket ska behandla personuppgifter.

Naturvårdsverket är ansvarig för behandling av personuppgifter när uppgifter lämnas till avfallsregistret.

Ändamål och rättslig grund för behandlingen av dina personuppgifter

Naturvårdsverket behandlar dina personuppgifter i samband med att du identifierar dig med e-legitimation för att ansluta till e-tjänsten. När du loggar in vet Naturvårdsverket vem som lämnar in uppgifter för viss verksamhetsutövares räkning. Naturvårdsverket behandlar vidare dina personuppgifter vid förande av avfallsregistret.

Ett ytterligare ändamål är behandling av verksamhetsutövares eller dennes ombuds personuppgifter är för att sköta administration och avtalshantering med anledning av vederbörandes anslutning till Naturvårdsverkets API för bastjänst farligt avfall.

Personuppgifter kan även komma att behandlas vid Naturvårdsverkets framställande av statistik. I de fall arkivering behöver ske kommer personuppgifter även att behandlas för arkivändamål.

Rättslig grund för personuppgiftsbehandlingen är uppgift av allmänt intresse.

Vilka personuppgifter samlar Naturvårdsverket in?

Naturvårdsverket samlar in för- och efternamn avseende företrädare för verksamhetsutövare, behöriga företrädares namnteckning och namnförtydligande vid undertecknande av avtal, telefonnummer och e-postadress samt personnummer om det är en enskild näringsidkare (enskild firma) som lämnar uppgifter till avfallsregistret. Personnummer behandlas även i samband med inloggning i e-tjänsten.

Vilka kan vara mottagare av personuppgifter som lämnas till Naturvårdsverket?

Naturvårdsverkets leverantörer av it-drift, it-förvaltning och utveckling samt ärendehanteringssystem kommer att ha tillgång till dina personuppgifter för att utföra sina uppdrag.

Uppgifter som lämnas in till Naturvårdsverket blir allmänna handlingar hos myndigheten och kan därmed begäras ut enligt tryckfrihetsförordningen. Om personuppgifter finns i en allmän handling kan de som begär ut denna ta del av dessa personuppgifter om personuppgifterna inte omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Naturvårdsverket gör alltid en sekretessprövning innan myndigheten lämnar ut allmänna handlingar.

Hur länge sparar Naturvårdsverket personuppgifter?

Personuppgifter i allmänna handlingar bevaras och gallras i enlighet med arkivlagstiftningen, Riksarkivets föreskrifter och myndighetens beslut om tillämpning av dessa föreskrifter.

Dina rättigheter

Du har ett antal rättigheter enligt dataskyddförordningen när dina personuppgifter behandlas. Du har rätt att begära tillgång till dina personuppgifter (registerutdrag), rättelse, radering eller begränsning av behandling av dina personuppgifter. Du kan även invända mot personuppgiftsbehandlingen.

Du har även rätt att inge klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten som är tillsynsmyndighet på dataskyddsområdet.

Kontaktuppgifter till Naturvårdsverket och myndighetens dataskyddsombud: Tel: 010-698 10 00.

E-post: registrator@naturvardsverket.se

E-post: dataskyddsombud@naturvardsverket.se

Mer om hur Naturvårdsverket behandlar dina personuppgifter

Avfallsregistret

Rapportera farligt avfall på knappt tre minuter

Filmen beskriver vad som gäller för den rapportering av farligt avfall som många verksamheter är skyldiga att göra från 1 november 2020.

Youtube video

Rapportera till avfallsregistret via API

Verksamheter kan lämna uppgifter till avfallsregistret med hjälp av API. Här hittar du stöd kring avtal och certifikat, teknisk guide samt kodtabeller. 

Avfallsregistret för tillsynsmyndigheter

Myndigheter som ska hämta uppgifter som lämnats till Naturvårdsverkets avfallsregister hittar tillsynsvägledning via länken nedan.

Läs mer

Anteckningsskyldighet

Den verksamhet som producerar, transporterar, samlar in, mäklar, handlar eller behandlar ett farligt avfall är skyldig att anteckna de uppgifter som anges i 6 kap 1 - 5 §§ avfallsförordningen (2020:614) och som ytterligare preciseras i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2020:5). Den som är skyldig att föra en anteckning ska även rapportera uppgifterna till Naturvårdsverkets avfallsregister. 

Viktigt om anteckning

Den som har fört en anteckning har två arbetsdagar på sig att rapportera uppgifterna till avfallsregistret.

En anteckning ska i regel innehålla uppgifter om avfallstyp, vikt, vem som transporterar avfallet, från vem och vilken plats avfallet transporteras från, samt av vem och var avfallet tas emot. Vilka uppgifter som mer exakt ska antecknas eller när anteckningen senast ska vara förd beror på i vilken roll verksamheten hanterar det farliga avfallet. Den som transporterar bort ett farligt avfall som uppstått i den egna verksamheten (avfallsproducent) eller den som transporterar någon annans farliga avfall, ska till exempel ha antecknat innan transporten påbörjas. En insamlare eller behandlare som hämtar eller tar emot ett farligt avfall har däremot två arbetsdagar på sig att föra sin anteckning.

Verksamheter som behandlar farligt avfall ska även anteckna uppgifter om behandlingsresultat. Uppgifterna ska sammanställas kvartalsvis senast sista dagen i januari, april, juli och oktober. En sammanställning avser närmast föregående kvartal och ska innehålla uppgifter om behandlade avfallstyper, behandlingsmetod, mängden farligt avfall som efter behandlingen blivit icke-farligt avfall eller som upphört att vara avfall efter att ha förberetts för återanvändning, materialåtervinning, eller annan återvinning.

Uppgifter som ska lämnas

Enligt avfallsförordningen ska anteckningar som förs om farligt avfall också rapporteras till avfallsregistret. Här finns information om olika uppgifter som ingår i de åtta anteckningarna.

Läs mer

Stöd för dig som ska anteckna och rapportera

Relaterat stöd

    Frågor och svar

    Här samlar vi svar på vanliga frågor kring anteckningsskyldighet, rapporteringsskyldighet och avfallsregistret. 

    Informationsmaterial

    Här finns bland annat en kortfattad broschyr och sju berättelser om mindre verksamheter som rapporterar in sitt farliga avfall.

    Kontakt och frågor

    Frågor om systemet och lagstiftningen

    Telefon: 010-698 10 00

    Telefontid, systemfrågor: mån–fre kl 8.00–16.30

    Telefontid, lagstiftningsfrågor: tis–ons kl 9.30–11.00

    På grund av hög arbetsbelastning kan vi inte garantera att alla samtal hinner besvaras under telefontid.

    Övrig tid, mejla dina frågor till: kundtjanst@naturvardsverket.se

    Om avfallsregistret

    Alla som rapporterar till avfallsregistret bidrar till en tydligare bild över flödet av farligt avfall i Sverige. Det ökar möjligheterna till att avfallet tas om hand på rätt sätt. Farligt avfall kräver särskild hantering eftersom det kan vara till exempel brandfarligt, frätande eller giftigt för människor och miljö.

    Nästan alla verksamheter lämnar ifrån sig någon form av farligt avfall som till exempel elektronikskrot, gamla lysrör eller kemikalierester. Uppskattningsvis behöver över en miljon verksamheter rapportera till avfallsregistret någon gång under ett år. 

    Sverige behöver också ha bättre kontroll på sitt farliga avfall enligt gemensamma regelförändringar på EU-nivå. Det genereras över 2 miljoner ton farligt avfall per år i Sverige. Avfallsregistret bidrar till ökad spårbarhet över flödet av farligt avfall liksom mer tillförlitlig avfallsstatistik.

    Avfallsregistret bidrar även till att uppnå miljömålet om en giftfri miljö samt utvecklingen mot en cirkulär ekonomi. Återanvändning av avfall ska öka och mängden avfall ska minska. I det cirkulära flödet behöver det farliga avfallet kunna följas med tillförlitlig statistik.