Minimikrav för återanvändning av vatten

Naturvårdsverket redovisade den 23 maj regeringsuppdraget Analys av vilka åtgärder som behövs för att genomföra EU-förordningen om minimikrav för återanvändning av vatten.

Naturvårdsverket fick i slutet februari 2021 i uppdrag att analysera vilka åtgärder som behövs för att genomföra Europaparlaments och rådets förordning (EU) 2020/741 av den 25 maj 2020 om minimikrav för återanvändning av vatten (i det följande kallad EU-förordningen).

EU-förordningen (2020/741) om minimikrav för återanvändning av vatten är framtagen med anledning av vattenbrist i framförallt södra Europa och för att främja den cirkulära ekonomin av vatten.

Renat avloppsvatten återanvänds för bevattning inom jordbruket på ett fåtal platser i Sverige idag. Inom uppdraget har en aktörsanalys genomförts i syfte att bedöma vilket behov av återvändning av renat avloppsvatten för bevattning inom jordbruket som finns i Sverige. Slutsatsen är att de områden i Sverige som idag har stor vattenbrist under odlingssäsongen och där det finns aktiva jordbruk som är beroende av bevattning för sin existens, troligtvis är de områden där behovet av återanvändning av renat avloppsvatten är störst idag och i en nära framtid.

Redogörelse för hur förprövningsplikten förhåller sig till EU-förordningens krav

Mottagande och användande av återvunnet avloppsvatten omfattas inte av miljöprövningsförordningen idag, men verksamheten omfattas av definitionen av miljöfarlig verksamhet i 9 kap. miljöbalken. Att använda avloppsvatten för bevattning av jordbruksmark är därför att betrakta som miljöfarlig verksamhet. EU-förordningen ställer krav på tillstånd för produktion och tillhandahållande av återvunnet vatten, vilket innebär att befintliga nationella författningar behöver anpassas och kompletteras för att uppfylla kraven i EU-förordningen.

Produktion och tillhandahållande av återvunnet vatten

I Naturvårdsverkets uppdrag ingår att föreslå ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt förfarande för tillståndsprövning av produktion och tillhandahållande av återvunnet avloppsvatten. Tillståndet ska, enligt EU-förordningen, ange de skyldigheter som operatören har, och bygga på en riskhanteringsplan som upprättas för respektive system. EU-förordningen ställer också krav på att det ska hållas ett samråd vid bedömningen av en ansökan om tillstånd.

Naturvårdsverket föreslår att en ny bestämmelse införs innehållande en ny verksamhetskod för produktion och tillhandahållande av återvunnet avloppsvatten, att verksamheten klassas som B-verksamhet samt en nedre gräns för vilka avloppsreningsanläggningar som omfattas av tillståndsplikten. Den nya bestämmelsen föreslås som tillägg i 28 kap. miljöprövningsförordningen.

Till följd av att riskhanteringsplanen är en processuell förutsättning enligt EU-förordningen, föreslås också justeringar i 22 kap. miljöbalken om att ansökningar om tillstånd ska innehålla en riskhanteringsplan.

Jordbrukets användning av återvunnet avloppsvatten

I uppdraget ingår även att utreda om ett anmälningsförfarande bör införas för jordbrukets användning av det återvunna avloppsvattnet och, om det behövs, också föreslå ett sådant förfarande. 

Naturvårdsverket föreslår ett tillståndsförfarande för slutanvändaren med tillståndsplikt som regleras i en ny förordning. Förslaget innebär en enklare process som underlättar för slutanvändarna.

Inga ytterligare kvalitetskrav föreslås

I Naturvårdsverkets uppdrag ingår även att analysera om Sverige bör komplettera EU-förordningens minimikrav med ytterligare kvalitetskrav på vattnet.

Baserat på de utredningar som kunnat göras inom ramen för detta regeringsuppdrag finns idag begränsade förutsättningar att formulera skärpta nationella krav gällande vattenkvalitet, i form av exempelvis gränsvärden. Antalet anläggningar i Sverige som i dagsläget och i den närmaste framtiden bedöms träffas av EU-förordningens bestämmelser är dock få. Dessutom pågår arbete med utveckling av EU-förordningens krav, genom bestämmelser i delegerade akter och kommande EU-vägledning, samt att även närliggande direktiv (framför allt avloppsvattendirektivet och slamdirektivet) revideras för tillfället. Det är viktigt att resultat och slutsatser från dessa arbeten kan beaktas i framtagandet av eventuella nationella krav för återanvändningen av avloppsvatten.

Redovisning

Kontakt