Stort behov av styrning för att minska förbränning av plast

2022-06-30 NYHET En ny rapport från Naturvårdsverket visar att klimatomställning av plast har börjat men det finns många hinder som staten behöver åtgärda för att omställningen ska kunna ta fart. Dagens styrning är inte tillräcklig och fler incitament behövs i alla delar av plastens värdekedja från design och produktion till avfallshantering.

Naturvårdsverket publicerar idag rapporten Klimatomställning av fossil plast som är ett underlag till den kommande klimatpolitiska handlingsplanen. 

Mängden fossilt plastavfall som går till förbränning i el- och fjärrvärmesektorn, behöver minska för att nå Sveriges klimatmål. Över hälften av utsläppen i sektorn kommer från avfallsförbränning varav över 90 procent kommer från fossil plast. För att minska mängden plast som går till förbränning krävs insatser från aktörer längs hela plastens livscykel. 

– För att vi ska nå både klimatmålen och en hållbar plastanvändning behövs en samhällsomställning mot ett koldioxidsnålt, resurseffektivt och cirkulärt kretslopp för plast. Det finns fortsatt mycket att göra men de förslag som Naturvårdsverket redovisar i rapporten är några steg på väg i rätt riktning, säger Frida Löfström, klimatanalytiker klimatmålsenheten. 

Analysen har fokuserat på behov av styrning för att minska att plastavfall uppkommer och skickas till förbränning utifrån identifierade hinder, samt förslag på åtgärder och styrmedel kopplat till det behovet. Utifrån analysen föreslår Naturvårdsverket fortsatt arbete med kvotplikt för återvunnen plast både inom EU och nationell, samt att kvotplikt för biobaserad plastråvara bör utredas nationellt. Dessutom föreslår Naturvårdsverket att ett uppdrag ges till myndigheten att utreda miljö- och klimatnyttan med nationell infrastruktur för materialåtervinning, för att fastställa vilken infrastruktur som är prioriterad att etablera i Sverige. Ett förslag om att säkerställa ambitiös EU lagstiftning för byggprodukter läggs också fram.  

– Eftersom plast är en global fråga är det effektivast med styrning på EU-nivån och därför är det positivt att det är mycket på gång inom EU. I första hand behöver Sverige påverka EU för att få till en ambitiös styrning, vilket syns i en del av Naturvårdsverkets förslag i rapporten, men nationell styrning kan i vissa fall behövas som ett komplement, säger Åsa Stenmarck, ansvarig för nationell plastsamordning resurseffektivitetsenheten. 

Kontakt

Frida Löfström, klimatanalytiker klimatmålsenheten, 010-698 10 74,  frida.lofstrom@naturvardsverket.se

Åsa Stenmarck, ansvarig för nationell plastsamordning, resurseffektivitetsenheten, 010-698 10 98, asa.stenmarck@naturvardsverket.se