Restaurering av våtmark Naturvårdsverkets bidrag till FN:s globala stridsrop

2021-06-04 PRESSMEDDELANDE Imorgon, på Världsmiljödagen den 5 juni, går startskottet för FN:s restaureringsdecennium; för att förhindra, stoppa och vända försämringen av ekosystem över hela världen. ”Ett globalt stridsrop för att hela vår planet” med frågan – hur kan du bidra?

Naturvårdsverkets bidrag till detta globala stridsrop är bland annat att restaurera och anlägga våtmarker, främst för ökad biologisk mångfald och för minskad klimatpåverkan.

Våtmarkers bidrag till netto noll-utsläpp år 2045

I den Klimatpolitiska vägvalsutredningen görs en uppskattning att det är möjligt att återväta 100 000 hektar skogsmark och 10 000 hektar jordbruksmark, som tillsammans skulle kunna bidra med minskade utsläpp i storleksordningen 1 miljon ton koldioxidekvivalenter årligen till 2045. Dessa utsläppsminskningar är tänkta att bidra till Sveriges målsättning om netto noll-utsläpp år 2045 samt negativa utsläpp därefter.

− Att återställa våtmarker är viktigt för att kunna begränsa klimatförändringarna i den takt som krävs redan till 2030. Tillsammans med Skogsstyrelsen, länsstyrelserna och alla lokala projekt inom LONA, den lokala naturvårdssatsningen, jobbar vi för att restaurera och anlägga våtmarker säger Claes Svedlindh, chef för Naturavdelningen på Naturvårdsverket.

Utsläppen från de svenska dränerade torvmarkerna är betydande, i en storleksordning som ofta jämförs med de årliga utsläppen från Sveriges personbilstrafik. Naturvårdsverket samarbetar med Skogsstyrelsen som just nu är i färd med att bygga upp ett eget arbete för att kunna bistå markägare med att återväta torvmarker.

− Våra och skogsägarnas samlade insatser kommer att göra stor nytta för både klimatet och den biologiska mångfalden, säger Raymond Wide som leder återvätningsprojektet på Skogsstyrelsen.

Bidrar till EU:s gemensamma arbete för biologisk mångfald

”Ge naturen större plats i våra liv” är titeln på EU:s strategi för biologisk mångfald som syftar till att både skydda och restaurera natur.

Våtmarker är bland de mest artrika miljöerna i Sverige och gynnar därför bevarandet av den biologiska mångfalden; att vi har ett landskap med många olika naturtyper, växter och djur.

Våtmarker är viktiga i hela världen och Naturvårdsverkets samarbete med andra länder, till exempel inom Våtmarkskonventionen och Arktiska rådet, bidrar även till att skydda, restaurera och återskapa våtmarker i EU och globalt.

Läs mer

Kontakt

För ytterligare information, kontakta:

Eva Amnéus Mattisson, våtmarkssamordnare, Naturvårdsverket
010-698 16 46
Eva.Amneus-Mattisson@Naturvardsverket.se

Hillevi Eriksson, klimatspecialist, Skogsstyrelsen
036-35 93 24
hillevi.eriksson@skogsstyrelsen.se

Anneli Nivrén, presschef
010-698 13 00, 070-206 37 27
anneli.nivren@naturvardsverket.se

Om bidragen till våtmarksinsatser

För 2021 finns 350 miljoner kronor som fördelats till olika projekt runt om i landet, genom Skogsstyrelsen, LONA och länsstyrelsernas åtgärder i skyddade områden. För kommande år finns enligt regeringens budgetförslag 325 miljoner 2022 och 100 miljoner 2023. 

LONA

Inom ramen för den Lokala naturvårdssatsningen (LONA) kan kommuner söka stöd för att anlägga nya- eller restaurera befintliga våtmarker. Projekt kan även initieras och drivas av föreningar och andra lokala aktörer.

Skogsstyrelsens arbete med återvätning

Den 21 maj 2021 gav den svenska regeringen i uppdrag åt Skogsvårdsstyrelsen att genomföra åtgärder för att återväta utdikade våtmarker.

I uppdraget ingår att söka upp lämplig mark för återvätning, att värdera intrånget och att ingå avtal med fastighetsägaren.

Fastighetsägare kan frivilligt, mot ersättning, upplåta torrlagda våtmarker för återvätning.

Regeringsuppdraget sträcker sig över tre år och har en budget på 50 miljoner 2021, 70 miljoner 2022 och 49 miljoner 2023.