Nytt regelförslag - 400 000 ton mer matavfall kan återvinnas i Sverige per år

Naturvårdsverket redovisade den 2 september ett regeringsuppdrag om hur artikel 22 om bioavfall i EU:s avfallsdirektiv kan genomföras i svensk lagstiftning. Kraven på utsortering och insamling av livsmedels- och köksavfall innebär att de utsorterade mängderna kan öka med cirka 400 000 ton från framförallt hushåll, dagligvaruhandel och restauranger.

Artikel 22 i avfallsdirektivet innebär att bioavfall ska sorteras ut och antingen samlas in separat för materialåtervinning, eller materialåtervinnas på plats. Reglerna blir obligatoriska för alla, både verksamheter och hushåll.  

Naturvårdsverket föreslår bland annat att kommunerna ska erbjuda särskilda insamlingssystem för livsmedels- och köksavfall och insamlingsplatser för trädgårds- och parkavfall. 

Den miljömässiga vinsten för ökad utsortering och materialåtervinning av bioavfall är framförallt att livsmedels- och köksavfall styrs från energiåtervinning till rötning eller kompostering. Då tas även växtnäringen till vara. 

– Förutom biogas ger det även biogödsel, som kan ersätta mineralgödsel och därmed minska behovet av energi och fossila råvaror som används vid framställningen av mineralgödsel. Den största vinsten för miljön görs dock alltid genom att förebygga att avfallet överhuvudtaget uppstår - det vill säga genom att vi i alla led i livsmedelskedjan bidrar till att minska matsvinnet, säger Erika Nygren, enhetschef vid Avfallsenheten på Naturvårdsverket.

Påverkan på kommuner och berörda branscher  

Kraven på utsortering och insamling av livsmedels- och köksavfall innebär att de utsorterade mängderna kan öka med cirka 400 000 ton från framförallt hushåll, dagligvaruhandel och restauranger, vilket ger en kostnadsökning för avfallskollektivet på cirka 800 miljoner kronor.  

Ett genomförande kommer att få stor påverkan på fastighetsägare, butiker, restauranger och storkök i form av bland annat investeringar i avfallsutrymmen, nya rutiner, och informationskrav mot kund.  

Vissa kommuner har redan infört obligatorisk insamling av livsmedels- och köksavfall med finansiering från avfallstaxan. Naturvårdsverket bedömer att även den fortsatta utbyggnaden av insamlingen i stor utsträckning kan finansieras med avfallstaxan på motsvarande sätt.

I de kommuner där nackdelarna med separat insamling överväger fördelarna kommer det enligt förslaget finnas möjlighet att bland annat ansöka om dispens.    

Förslag till genomförande av artikel 22 om bioavfall i svensk lagstiftning

Mer information

Om avfallspaketet och artikel 22 

Genomförandet av EU:s avfallspaket som beslutades år 2018 pågår fram till år 2025 då alla ändringar ska vara genomförda i medlemsländerna. Avfallspaketet ska främja en mer cirkulär ekonomi och bidra till minskade avfallsmängder, ökad återanvändning av produkter och komponenter, ökad återvinning samt en förbättrad avfallshantering.  

Artikel 22 i avfallsdirektivet är en del av avfallspaketet och innebär att bioavfall antingen ska separeras och materialåtervinns vid källan eller samlas in separat senast den 31 december 2023. 

Fakta livsmedelsavfall i Sverige 

Under år 2018 uppskattas att 1,7 miljoner ton bioavfall uppkom i Sverige, varav 345 000 ton var trädgårds- och parkavfall som lämnats till kommunala återvinningscentraler. Den största mängden bioavfall är livsmedels- och köksavfall från hushållen, cirka 760 000 ton. 

Förslagen innebär att de utsorterade mängderna bioavfall kommer att öka men samtidigt pågår ett intensivt arbete med att minska matsvinnet och andra livsmedelsförluster. 

Naturvårdsverket samverkar med aktörerna längs hela livsmedelskedjan för att nå det svenska etappmålet om att minska livsmedelsavfallet med 20 % till år 2025. 

Kontakt

Erika Nygren, enhetschef Avfallsenheten på Naturvårdsverket erika.nygren@naturvardsverket.se
Telefon: 010-698 10 93

Ulrika Gunnesby, biträdande enhetschef Miljöskyddsenheten på Naturvårdsverket
ulrika.gunnesby@naturvardsverket.se
Telefon: 010-698 11 64