Ny studie bekräftar: svårt att nå mål för skogen enbart genom att reglera älgstammen
2022-05-12 PRESSMEDDELANDE Älgen orsakar skador på skog. Ett syfte med älgförvaltningen är att bidra till att minska dessa skador. Naturvårdsverket har tidigare redovisat att älgstammen minskat sedan den nya älgförvaltningen infördes, men detta har inte haft så stor effekt på skadorna på skogen.
Ett antal faktorer påverkar skadebilden, bland annat älgstammens storlek och sammansättning samt den tillgängliga fodermängden, främst mängden tall. I en ny rapport från Naturvårdsverket har en nyligen framtagen beräkningsmodell använts som visar hur sambanden mellan dessa faktorer ser ut. Rapporten är skriven av SLU.
−Resultaten bekräftar det vi sagt tidigare. Vi når inte de skogliga målen enbart genom att reglera älgstammen. Klövvilt och fodertillgången behöver förvaltas parallellt för att minska skogsskadorna så effektivt som möjligt. Detta bör beaktas mer inom förvaltningen, säger Urban Johansson, vilthandläggare på Naturvårdsverket.
Målen för älgstammens täthet uppnås i de flesta fall
Den nya beräkningsmodellen visar att älgförvaltningsplanerna tenderat att överskatta populationen vid låga tätheter och underskatta populationen vid höga tätheter. Den visar också att populationsmålen inom älgförvaltningsområdena nås med en eftersläpning på 3–6 år.
Avskjutningsmål är ingen bra indikator för att se om älgförvaltningen är framgångsrik
Avskjutningsmålen ses ofta som ett mått på hur väl man lyckats i förvaltningen. Men sambanden mellan planerad avskjutning av älgar och vilken effekt det har haft på populationsmålen är svaga. Det kan bero på att den ursprungliga tätheten bedömts fel. Med uppnådda avskjutningsmål kan till exempel effekten på populationstätheten både uppnås och utebli. Det betyder att användandet avskjutningsmål som mått för hur man lyckats i förvaltningen inte säger så mycket. Med ökad precision i att skatta älgstammen får avskjutningsmålen ökad betydelse.
Förändring av älgtäthet visar ingen förändring i skadenivå med de mätmetoder som används idag
Vid analyser av upprepade mätningar inom samma område med älgbetesinventeringen ÄBIN och den nya modellen för att skatta älgstammen finns inga samband mellan förändring i älgtäthet och förändring i andelen skadade tallar.
Om älgtätheten förändrades följde således inte skogsskadorna de förändringarna. Samma område kunde alltså ha högre skador än tidigare oberoende av om älgstammen ökat eller minskat inom området. Sammanfattningsvis var det mycket få älgförvaltningsområden som nådde de skogliga målen, oavsett älgtäthet.
Se över användningen av ÄBIN
Älgbetesinventeringen ÄBIN visar på svaga samband mellan älgpopulationens storlek och betesskador. Bland annat den stora mellanårsvariationen i andelen skadade tallar gör att det är mindre lämpligt att fastställa förvaltningsmål för älgpopulationens storlek enbart baserat på andel skadade tallar enligt ÄBIN.
- Med tanke på dessa resultat är det viktigt att se över tillämpningen av ÄBIN tillsammans med de skattningar av älgpopulationens storlek som årligen kommer att göras av Naturvårdsverket. säger Urban Johansson.
Läs mer
Kontakt
Urban Johansson, handläggare viltanalysenheten, 010-698 11 33, urban.johansson@naturvardsverket.se
Anders Broby, handläggare viltanalysenheten, 010-698 17 57, anders.broby@naturvardsverket.se
Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se