Nettoinlagringen av koldioxid i växande träd minskar kraftigt

2022-09-29 PRESSMEDDELANDE Nettoinlagringen av koldioxid i växande träd har legat på en relativt stabil nivå i Sverige de senaste åren, men Naturvårdsverkets preliminära data för 2021 visar på en rejäl minskning. Nettoinlagringen minskade med cirka fem miljoner ton koldioxid jämfört med året innan. Detta medför ökade utmaningar för Sverige att nå EU:s klimatmål.

– Utvecklingen beror främst på en sjunkande tillväxt i skogen och de senaste årens höga avverkningsnivåer, säger Malin Kanth, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.

Den svenska skogen fyller en viktig funktion för att begränsa Sveriges klimatpåverkan. När skogen växer tas kol upp från atmosfären via fotosyntesen. Nettoinlagring innebär att upptaget av kol är större än den förlust som sker varje år i samband med skogsavverkning och naturlig nedbrytning.

Naturvårdsverket följer upp nettoinlagringen i växande träd årligen, baserat på underlag från Riksskogstaxeringen vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Den senaste uppföljningen visar att nettoinlagringen i växande träd minskade från cirka 30 miljoner ton till 25 miljoner ton. Ser man på totalen för hela markanvändningssektorn minskade nettoinlagringen från 37 till 32 miljoner ton koldioxid jämfört med tidigare underlag. En del av nedgången kommer att kompenseras av en ökad mängd nettoinlagrad koldioxid i avverkade träprodukter och död ved, exakt hur mycket är oklart i dagsläget.  

Den officiella statistiken över tillväxten i skogen visar att virkesförrådet (volymen stående träd) i den svenska skogen fortfarande ökar, men i betydligt långsammare takt än tidigare. Detta beroende på flera parametrar.

– Våra preliminära data för bruttoavverkningen 2021 visar på en ökning med 3,5 miljoner skogskubikmeter i jämförelse med 2020 och 6 miljoner skogskubikmeter sedan 2015, säger Svante Claesson, enhetschef, på Skogsstyrelsen.

– Utöver den ökade avverkningen och den ökade naturliga avgången ser vi att träden i sig har vuxit sämre under de senaste åren, konstaterar Cornelia Roberge, programchef på Riksskogstaxeringen vid SLU. Minskningen i årlig tillväxt, sett över de senaste sex åren, är cirka 20 miljoner skogskubikmeter och beror sannolikt på mindre fördelaktiga tillväxtförhållanden jämfört med föregående sex-års-period som visade en motsvarande uppgång i tillväxten och en något högre tillväxt än vanligt sett över tid.

Den kraftiga nedgången i nettoinlagringen kan innebära att Sverige får svårt att nå EU:s gemensamma klimatmål kopplade till markanvändningssektorn.

Kontakt

Malin Kanth, klimatanalytiker Naturvårdsverket, 010-698 12 31, malin.kanth@naturvardsverket.se

Cornelia Roberge, programchef Sveriges lantbruksuniversitet, 090-786 82 75, cornelia.roberge@slu.se

Svante Claesson, enhetschef Skogsstyrelsen, 070-345 82 26, svante.claesson@skogsstyrelsen.se   

Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se