Klimatmålen 2030 kan nås och gapet till 2045 minskar

2022-03-31 PRESSMEDDELANDE Scenarier som Naturvårdsverket har tagit fram tillsammans med Energimyndigheten och Trafikverket visar att klimatmålet för inrikes transporter till 2030 och etappmålet till 2030 kan nås med de styrmedel som riksdagen och regeringen har beslutat. Klimatmålet till 2045 nås inte med de styrmedel som är beslutade men gapet har minskat betydligt jämfört med tidigare bedömningar.

Naturvårdsverket publicerar idag nya scenarioanalyser för hur Sveriges utsläpp av växthusgaser skulle kunna utvecklas till år 2030, 2040 och 2045, utifrån de styrmedel som riksdagen och regeringen har beslutat fram till 1 mars 2022.

Naturvårdsverket bedömer att klimatmålen till 2030 kan nås och att målet till 2040 är nära att nås. Målet till 2045 nås däremot inte med nuvarande styrmedel men utsläppen minskar jämfört med vad analyserna visade föregående år och flera styrmedel finns på förslag under EU:s så kallade Gröna Giv. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser och dessförinnan har riksdagen beslutat om etappmål till 2030 och 2040 för de utsläpp som inte ingår i EU:s system för utsläppshandel. Till 2030 finns även ett särskilt mål för transportsektorn.

– Det är mycket positivt att Sverige nu ser ut att kunna klara de svenska mål vi har närmast framför oss, tack vare viktiga beslut och steg inom både transporterna och industrin, säger Anna-Karin Nyström, chef på klimatmålsenheten på Naturvårdsverket.

Utsläppsminskningarna i scenarierna sker främst inom industrin och transportsektorn. Naturvårdsverket bedömer att större teknikskiften som under senare år varit under utveckling, främst inom järn- och stålindustrin, är mer sannolika nu än tidigare. En högre elektrifieringstakt i transportsektorn är också av betydelse för utvecklingen i scenarierna. Inblandningen av biodrivmedel antas samtidigt successivt öka i diesel och bensin tack vare den skärpta reduktionsplikten fram till 2030. Även höjda prisprognoser i EU:s handel med utsläppsrätter är exempel på styrmedel som har betydelse.

För att den utveckling som avspeglas i scenarierna ska kunna inträffa är det viktigt att beslutade styrmedel vidmakthålls långsiktigt. Sverige behöver säkerställa eltillförseln och bygga ut en ändamålsenlig laddinfrastruktur och dessutom behöver tillståndsprocesserna vara effektiva. För att ge stöd åt de stora systemförändringarna i industrin och transportsektorn har flera beslut tagits.

– Nya satsningar inom elektrifiering, samhällsbyggnad och kunskapslyft är viktiga för omställningstakten framåt, säger Sara Almqvist, handläggare på klimatmålsenheten på Naturvårdsverket.

Både styrmedel som funnits på plats sedan tidigare och sådana som har skärpts under det senaste året har betydelse för utvecklingen. Det gäller styrmedel på såväl EU-nivå som nationellt. Utöver politiken driver även näringslivet på utvecklingen. På så sätt sker en växelverkan mellan politik och näringsliv där staten försöker tillse att det finns förutsättningar för näringslivet att vidta de åtgärder som behövs.

Det finns dessutom potential att genomföra ytterligare åtgärder som begränsar och effektiviserar energi- och materialanvändningen. En sådan utveckling skulle bidra till att klimatmålen kan nås på ett mer resurseffektivt sätt och med fler synergier i förhållande till andra miljömål.

Pandemin och den senaste tidens stora förändring av det säkerhetspolitiska läget i världen kommer sannolikt medföra effekter på utvecklingen av klimatomställningen på flera sätt. Hur dessa kriser kan komma att påverka på lite längre sikt är det ännu alltför tidigt att dra slutsatser om och ingår därför inte i scenarioanalysen. Utgångspunkten för analysen är istället att de styrmedel som hittills beslutats fram till inledningen av 2022 kommer behållas och utvecklas över tid i enlighet med fattade beslut.

Analysen är en redovisning av regeringsuppdraget ”Klimatredovisning enligt klimatlagen” och utgör ett underlag för regeringens klimatredovisning som kommer i samband med höstens budgetproposition.

Läs mer

Kontakt

Sara Almqvist, klimatanalytiker Klimatmålsenheten, 010-698 15 51, sara.almqvist@naturvardsverket.se

Anna-Karin Nyström, enhetschef Klimatmålsenheten, 010-698 15 55, anna-karin.nystrom@naturvardsverket.se

Eva Jernbäcker, klimatanalytiker Klimatstyrmedelsenheten, 010-698 12 55, eva.jernbacker@naturvardsverket.se

Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se