Fler behöver känna igen invasiva arter
2021-05-28 NYHET Bara hälften av alla svenskar kan namnge någon invasiv art och ännu färre vet hur de ser ut. Det vill Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och ytterligare ett 70-tal myndigheter och organisationer råda bot på i en gemensam informationssatsning.
Många känner till begreppet invasiva arter, men bara hälften av dem kan ange någon invasiv art och ännu färre känner igen dem ute i naturen. Blomsterlupin, jätteloka och mårdhund är de landlevande invasiva arter som flest känner till. Parkslide har uppmärksammats mycket sista året, men få kan peka ut den. Ännu mer okända är de EU-listade arterna jättebalsamin och gul skunkkalla.
– Allmänhetens kunskap om de invasiva arterna är viktigt för att vi myndigheter ska få in tips från allmänheten om var arterna finns. Och för att man inte av misstag ska sprida invasiva arter måste man ju veta hur de ser ut, säger Henrik Lange, handläggare på Naturvårdsverket.
Informationssamarbete ska öka artkunskapen
För tredje året i rad driver Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten en informationssatsning om invasiva arter. Årets satsning, som har fler medverkande organisationer än någonsin, handlar om att öka kunskapen om specifika invasiva arter. Ett 70-tal organisationer hjälps åt att sprida information till allmänheten. Det är samtliga länsstyrelser, flera kommuner, Båtunionen, Sveriges fiskevattenägareförbund, Fritidsodlingens Riksorganisation (FOR), Nordens Ark, Slottsskogens djurpark, SLU Artdatabanken, Svenska Jägareförbundet, Trafikverket, Zoobranschens Riksförbund (ZooRF) och Världsnaturfonden WWF.
– Vi välkomnar fler att vara med och sprida information. Då bidar man till att minska spridningen av invasiva arter och att bevara biologisk mångfald, så håll utkik efter hashtaggen #invasivaarter i våra sociala kanaler i sommar, säger Ellinor Lindblad, kommunikatör på Naturvårdsverket.
Informationssatsningen pågår från juni till september som är högsäsong för invasiva arter.

Länsstyrelser som är med
Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västmanland, Västra Götaland, Västerbotten, Västernorrland, Örebro och Östergötland.
Kommuner som hittills anmält sig för att vara med
Upplands Väsby, Ekerö, Huddinge, Nykvarn, Håbo, Vingåker, Strängnäs, Finspång, Söderköping, Motala, Aneby, Gislaved, Jönköping, Nässjö, Vetlanda, Tranås, Nybro, Staffanstorp, Lomma, Eslöv, Simrishamn, Ängelholm, Hässleholm, Tjörn, Vårgårda, Bengtsfors, Herrljunga, Götene, Uddevalla, Vänersborg, Åmål, Tidaholm, Kristinehamn, Arvika, Kumla, Karlskoga, Malung-Sälen, Åre, Östersund, Vännäs, Älvsbyn och Habo.
Mer information
Kontakt
Henrik Lange, handläggare på Naturvårdsverket, 010-698 15 60
Ellinor Lindblad, kommunikatör på Naturvårdsverket, 010-698 16 31
Hitta vidare
- Ny vägledning om hållbar dagvattenhantering
- Ny vägledning ska minska risken för att farliga ämnen återvinns
- Beslut i nordiska ministerrådet skalar upp arbetet med naturbaserade lösningar
- Sök bidrag för att öka kunskapen om allemansrätten
- Årets inventering av järv är klar
- Luftföroreningar leder till tusentals förtida dödsfall
- Uppgifter om Naturvårdsverkets medarbetare på publik webbplats
- Fyra av nio materialåtervinningsmål för förpackningar nåddes 2021
- Brist på transparens hinder för banksektorns klimatomställning
- Tolv förslag på vägen till en hållbar batterivärdekedja
- Starkare skydd för 150 tropiska trädarter och 160 groddjur
- Stor satsning på forskning om vattenkraft