Effekter av plastbärkasseskatten

På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED utvärderat försäljningseffekter av skatten på tunna plastbärkassar som infördes i Sverige i maj 2020. Skatten infördes för att minska användningen av plastpåsar och till följd av skatten höjdes i många mataffärer priset för en vanlig plastpåse från cirka tre kronor till runt sju kronor.

Resultatet visar att skatten hade en tydlig effekt i minskad försäljning av plastpåsar och en kraftigt ökad försäljning av papperskassar. Styrkan i effekten kan utryckas som 83 procent färre plastpåsar per krona av butiksomsättning. Analysen visar även att konsumenternas preferens till att köpa papperskassar ökade markant vid införandet av plastpåseskatten. Resultatet gäller enbart för de 43 butiker som utgjorde dataunderlaget.

Projektet lät i februari 2022 Sifo-Kantar göra en undersökning av användningen av medhavd bärkasse i ett representativt urval av den svenska befolkningen. 9 av 10 personer uppgav i denna undersökning att de alltid eller oftast har med sig en egen kasse när de handlar i mataffären. 7 av 10 personer uppgav att de som medhavd kasse använder tygkasse eller annan flergångkasse. Det finns ingen jämförbar undersökning utförd före det att plastpåseskatten infördes, därför ger inte denna undersökning något svar om konsumenterna inställning till att ha med egen kasse vid matinköp har ändrats på grund av plastpåseskatten.

Naturvårdsverkets årliga redovisning över antalet plastpåsar på den svenska marknaden visade för helåret 2020 en minskning av antal plastpåsar med 25 procent jämfört med året innan. I siffrorna för 2020 ingår fyra månaders försäljning utan skatt på plastpåsarna, sannolikt är minskningen kraftigare om perioden före skatten skulle jämföras med perioden efter.

Den data som projektet haft tillgång till indikerar också att försäljningen av papperskassar gått ifrån att utgöra drygt 20 procent av de bärkassar som säljs, till att utgöra knappt 70 procent. Papperskassarna dominerar nu som alternativ när konsumenter väljer att köpa en ny engångskasse i mataffären vilket är omvänt scenario från före skatten.

Försäljningsvolymen av rullar med avfallspåsar i plast i svensk dagligvaruhandel steg tydligt under första kvartalet år 2020. Detta kan ha berott på flera faktorer. En följdeffekt av att färre vanliga plastpåsar kommer med hem från mataffären kan vara att hushållen i ökad utsträckning köper särskilt anpassade plastpåsar för exempelvis avfallshantering.

Du kan läsa hela rapporten om försäljningseffekter av plastbärkassar här.

SMED utgör en förkortning för Svenska Miljöemissionsdata, som är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI.

 

Kontakt: Åsa Stenmarck, asa.stenmarck@naturvardsverket.se

2022-03-29