Allmänheten behövs för att bromsa spridning av invasiva arter i naturen

2022-07-07 PRESSMEDDELANDE Invasiva främmande djur och växter som sprids i naturen orsakar stora problem. De tränger ut naturligt förekommande arter och hotar den biologiska mångfalden. Nu uppmanar Naturvårdsverket alla som tar sig ut i naturen att hjälpa till i kampen med att stoppa de invasiva främmande arterna.

När allt fler söker sig ut i naturen ökar risken att invasiva växter sprids. Därför är det viktigt att fler lär sig att identifiera olika arter och vet hur de ska hanteras. Samtidigt uppmanar myndigheterna nu också fler människor att rapportera in fynd av de invasiva djur och växter man stöter på. Det är av stor betydelse för att kunna övervaka utbredningen på olika håll i landet. 

 - När man rör sig i naturen gäller det att inte få med sig frön från invasiva främmande växter som kan spridas till nya platser, men till skillnad från i sin egen trädgård får man inte gräva bort växterna. Det bästa man kan göra är att rapportera när man upptäcker en invasiv främmande art i naturen, säger Ulf Larsson, handläggare på Naturvårdsverket.

Information om de vanligast förekommande växterna och djuren som klassas som invasiva främmande arter finns på Naturvårdsverkets webbplats. Några av dem är förbjudna att sprida enligt lag. Till de vanligaste invasiva växterna hör jätteloka, jättebalsamin, vresros, blomsterlupin, parkslide. Ett av de invasiva främmande djur som ställer till det mest i naturen är mink, som går svårt åt markhäckade fåglar i skärgården.

 Vanligaste invasiva främmande arterna du kan stöta på i naturen eller i din trädgård (naturvardsverket.se)

Vad ska man göra om man träffar på en invasiv växt i naturen?

En bra tumregel är att inte röra invasiva växter överhuvudtaget – och absolut inte flytta dem eller ta med dem hem. Det är extra viktigt i naturreservat, nationalparker och andra känsliga miljöer. Kontakten kan nämligen räcka för att få med sig frön eller växtdelar som sätter fart på spridningen. Vissa invasiva växter är också giftiga, som till exempel jätteloka. Om man har gått igenom ett område där invasiva växter finns, ska man stanna upp och borsta av sig eventuella frön, innan man vandrar vidare. Vet man med sig att man sett en invasiv växt kan man rapportera det till invasivaarter.nu, helst med en bild av växten. Det är också bra att informera markägaren. Den som får syn på en mink eller något annat invasivt främmande däggdjur kan rapportera sin iakttagelse och skicka in foto till Artportalen via invasivaarter.nu.  

Invasiva främmande arter som hamnat i vår natur 

Jätteloka. Finns i nästan hela Sverige. Kan bli upp till tre meter hög. Växtsaften kan ge svårartade blåsor. Jätteloka är EU-listad så det är förbjudet att sprida den.

Jättebalsamin. Förekommer över nästan hela Sverige. Växten kan bli 2,5 meter hög och bildar täta bestånd. Blommorna är rosa. Jättebalsamin är EU-listad så det är förbjudet att sprida den.

Gul skunkkalla. Finns i södra och mellersta Sverige och växer där det är blött. Är mycket storväxt och kan inte förväxlas med någon annan växt. Gul skunkkalla är EU-listad så det är förbjudet att sprida den.

Vresros. Finns i södra och mellersta Sverige och längs norrlandskusten, ofta på stränder. Stor, tät taggig buske med rosa till vita blommor som bildar platta nypon.

Blomsterlupin. Finns över nästan hela landet. Blir upp till 120 cm hög, får blå, rosa, vita och lila blommor i klasar.

Kanadensiskt gullris. Finns i södra och mellersta Sverige, Jämtland och hela östkusten. Blir upp till 2 meter hög, får många små, gula blommor i vippor.

Mink. Finns över praktiskt taget hela landet, framförallt i skärgården och längs kuster, vid sjöar och vattendrag. Är 45–70 cm lång, har mörkbrun till svartbrun päls och vit haka.

Mer information

Kontakt

Ulf Larsson, handläggare invasiva främmande arter, 010-698 13 71, 076-115 17 23, ulf.larsson@naturvardsverket.se, (vecka 27)

Johan Linnander, handläggare invasiva främmande arter, 010-698 11 46, 076-115 17 10, johan.linnander@naturvardsverket.se, (v 28–29)