Den 2 augusti träder EU-kommissionens nya lagstiftning i kraft om att lägga till 22 nya arter till EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Invasiva arter som kommer med på förteckningen anses vara så pass skadliga i länder inom EU att det motiverar förbud för alla medlemsländer.

- Det är få av de nya arterna som idag kan etablera sig i svensk natur, men redan vid mindre klimatförändringar ökar den risken, säger Johan Linnander på Naturvårdsverket.

Bland de nya arterna på EU-förteckningen bedömer Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten att det är följande elva arter vi behöver se upp mest med i Sverige:

På land

Ryggradsdjuren afrikansk klogroda Xenopus laevis och snoken Lampropeltis getula som hålls som husdjur i Sverige orsakar stora problem i södra Europa genom att de sprider sjukdomar och att de äter groddjur och småfåglar. Den som har något av dessa djur innan EU-förbuden träder i kraft får behålla djuret tills det dör. Afrikansk klogroda används även som försöksdjur i forskning i Sverige. Bedriver man forskning med arten behöver man ha tillstånd från Naturvårdsverket innan förbudet för afrikansk klogroda träder i kraft, vilket det gör 2024.

Fyra myrarter, Solenopsis geminata, Solenopsis invicta, Solenopsis richteri och Wasmannia auropunctata, som är bland de mest spridda invasiva arterna på jorden. De orsakar skada på biologisk mångfald genom att konkurrera ut andra myrarter och kan även ha negativ påverkan på ekonomi och människors hälsa till följd av att de kan sticka både människor och tamdjur. I Sverige kan vi förhindra att de kommer hit och orsakar skada genom att övervaka import av varor och andra handelsvägar.

Två växtarter, syrenslide Rubrivena polystachya och japansk träddödare Celastrus orbiculatus, förekommer i Sverige som trädgårdsväxter och i vissa fall även i naturen. Båda arterna har ursprung i Asien och kan tränga undan inhemska arter. De riskerar att orsaka större problem i Sverige i ett varmare klimat. Förbuden för japansk träddödare börjar gälla först 2 augusti 2027.

I vatten

Svart dvärgmal Ameiurus melas är en sötvattensfisk som konkurrerar om födan med inhemska arter. Den har dessutom en tendens att öka grumligheten vilket är negativt för växter och andra fiskarter som är beroende av sikten för att kunna jaga. Populationerna växer ofta snabbt, därför kan svart dvärgmal snabbt konkurrera ut andra fiskarter. Arten kan också sprida virus till inhemska malar.

Nordlig ormhuvudfisk Channa argus är en sötvattensfisk som äter andra fiskars yngel och konkurrerar om mat. Eftersom den saknar naturliga fiender så förändrar nordlig ormhuvudfisk näringsväven, bland annat genom att mängden zooplankton ökar och växtplankton därmed minskar. Arten kan även fungera som värd för parasiter och sprida smitta mellan olika vatten.

Musselblomman Pistia stratiotes eller vattensallad är en populär akvarie- och dammväxt. Musselblomman utgör ett allvarligt hot mot sötvattenekosystemen genom att den bildar stora, täta mattor. Det förändrar ljusförhållandena och konkurrerar ut andra arter som växer under ytan. Blir omfattningen stor så kan till och med vissa vattenvägar blockeras, vilket då även ställer till problem för till exempel turism, vattenkraft och bevattning. Förbuden för musselblomman börjar gälla först 2 augusti 2024.

EU-listade arter omfattas av flera förbud

Den nya EU-förteckningen träder i kraft den 2 augusti, och från och med då är det inte tillåtet att sälja, byta, odla, föda upp, transportera eller släppa ut eller sprida arterna i naturen. För afrikansk klogroda Xenopus laevis, mummichog Fundulus heteroclitus och musselblomma Pistia stratiotes träder förbuden i kraft två år senare och för japansk träddödare Celastrus orbiculatus fem år senare.

De 22 nya arterna på EU-listan över invasiva främmande arter är:

Svenskt namn	Vetenskapligt namn	Organism	Förekomst i svensk natur	Ansvarig myndighet*
Svart dvärgmal	Ameiurus melas	fisk	nej	HaV
Axishjort	Axis axis	däggdjur	nej	NV
Finlaysons ekorre	Callosciurus finlaysonii	däggdjur	nej	NV
Japansk träddödare	Celastrus orbiculatus	växt	etablerad	NV
Nordlig ormhuvudsfisk	Channa argus	fisk	nej	HaV
Saknar svenskt namn	Faxonius rusticus	kräftdjur	nej	HaV
Mummichog	Fundulus heteroclitus	fisk	nej	HaV
Västlig moskitfisk	Gambusia affinis	fisk	nej	HaV
Östlig moskitfisk	Gambusia holbrooki	fisk	nej	HaV
Hakea	Hakea sericea	växt	nej	NV
Syrenslide	Rubrivena (Koenigia) polystachya	växt	etablerad	NV
Saknar svenskt namn	Lampropeltis getula	orm	nej	NV
Saknar svenskt namn	Limnoperna fortunei	mussla	nej	HaV
Vitabborre	Morone americana	fisk	nej	HaV
Musselblomma	Pistia stratiotes	växt (vatten)	nej	HaV
Rödgumpad bulbyl	Pycnonotus cafer	fågel	nej	NV
Asiatisk klynnebändel	Rugulopteryx okamurae	alg	nej	HaV
Saknar svenskt namn, en typ av eldmyra	Solenopsis geminata	insekt	nej	NV
Saknar svenskt namn, en typ av eldmyra	Solenopsis invicta	insekt	nej	NV
Saknar svenskt namn, en typ av eldmyra	Solenopsis richteri	insekt	nej	NV
Saknar svenskt namn	Wasmannia auropunctata	insekt	nej	NV
Afrikansk klogroda	Xenopus laevis	groda	nej	NV

*) Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för vattenlevande arter och Naturvårdsverket för dom landlevande arterna.

Mer information

Arter som redan finns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter (Havs-och vattenmyndigheten.se)

Johan Linnander, handläggare invasiva främmande arter, 010-698 11 46, johan.linnander@naturvardsverket.se

Andrea Ljung, utredare, Havs- och vattenmyndigheten, 010-698 63 70, andrea.ljung@havochvatten.se