22 nya växter och djur på EU-förteckningen över invasiva främmande arter
2022-07-13 PRESSMEDDELANDE För att skydda biologisk mångfald blir ytterligare 22 invasiva främmande arter förbjudna att bland annat importera, sälja, överlåta eller sprida i naturen inom EU. Få av dem har hittats i svensk natur, men flera av dem kan finnas i handeln, trädgårdar, hem och parker.
Den 2 augusti träder EU-kommissionens nya lagstiftning i kraft om att lägga till 22 nya arter till EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Invasiva arter som kommer med på förteckningen anses vara så pass skadliga i länder inom EU att det motiverar förbud för alla medlemsländer.
- Det är få av de nya arterna som idag kan etablera sig i svensk natur, men redan vid mindre klimatförändringar ökar den risken, säger Johan Linnander på Naturvårdsverket.
Bland de nya arterna på EU-förteckningen bedömer Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten att det är följande elva arter vi behöver se upp mest med i Sverige:
På land
Ryggradsdjuren afrikansk klogroda Xenopus laevis och snoken Lampropeltis getula som hålls som husdjur i Sverige orsakar stora problem i södra Europa genom att de sprider sjukdomar och att de äter groddjur och småfåglar. Den som har något av dessa djur innan EU-förbuden träder i kraft får behålla djuret tills det dör. Afrikansk klogroda används även som försöksdjur i forskning i Sverige. Bedriver man forskning med arten behöver man ha tillstånd från Naturvårdsverket innan förbudet för afrikansk klogroda träder i kraft, vilket det gör 2024.
Fyra myrarter, Solenopsis geminata, Solenopsis invicta, Solenopsis richteri och Wasmannia auropunctata, som är bland de mest spridda invasiva arterna på jorden. De orsakar skada på biologisk mångfald genom att konkurrera ut andra myrarter och kan även ha negativ påverkan på ekonomi och människors hälsa till följd av att de kan sticka både människor och tamdjur. I Sverige kan vi förhindra att de kommer hit och orsakar skada genom att övervaka import av varor och andra handelsvägar.
Två växtarter, syrenslide Rubrivena polystachya och japansk träddödare Celastrus orbiculatus, förekommer i Sverige som trädgårdsväxter och i vissa fall även i naturen. Båda arterna har ursprung i Asien och kan tränga undan inhemska arter. De riskerar att orsaka större problem i Sverige i ett varmare klimat. Förbuden för japansk träddödare börjar gälla först 2 augusti 2027.
I vatten
Svart dvärgmal Ameiurus melas är en sötvattensfisk som konkurrerar om födan med inhemska arter. Den har dessutom en tendens att öka grumligheten vilket är negativt för växter och andra fiskarter som är beroende av sikten för att kunna jaga. Populationerna växer ofta snabbt, därför kan svart dvärgmal snabbt konkurrera ut andra fiskarter. Arten kan också sprida virus till inhemska malar.
Nordlig ormhuvudfisk Channa argus är en sötvattensfisk som äter andra fiskars yngel och konkurrerar om mat. Eftersom den saknar naturliga fiender så förändrar nordlig ormhuvudfisk näringsväven, bland annat genom att mängden zooplankton ökar och växtplankton därmed minskar. Arten kan även fungera som värd för parasiter och sprida smitta mellan olika vatten.
Musselblomman Pistia stratiotes eller vattensallad är en populär akvarie- och dammväxt. Musselblomman utgör ett allvarligt hot mot sötvattenekosystemen genom att den bildar stora, täta mattor. Det förändrar ljusförhållandena och konkurrerar ut andra arter som växer under ytan. Blir omfattningen stor så kan till och med vissa vattenvägar blockeras, vilket då även ställer till problem för till exempel turism, vattenkraft och bevattning. Förbuden för musselblomman börjar gälla först 2 augusti 2024.
EU-listade arter omfattas av flera förbud
Den nya EU-förteckningen träder i kraft den 2 augusti, och från och med då är det inte tillåtet att sälja, byta, odla, föda upp, transportera eller släppa ut eller sprida arterna i naturen. För afrikansk klogroda Xenopus laevis, mummichog Fundulus heteroclitus och musselblomma Pistia stratiotes träder förbuden i kraft två år senare och för japansk träddödare Celastrus orbiculatus fem år senare.
De 22 nya arterna på EU-listan över invasiva främmande arter är:
Svenskt namn |
Vetenskapligt namn |
Organism |
Förekomst i svensk natur |
Ansvarig myndighet* |
Svart dvärgmal |
Ameiurus melas |
fisk |
nej |
HaV |
Axishjort |
Axis axis |
däggdjur |
nej |
NV |
Finlaysons ekorre |
Callosciurus finlaysonii |
däggdjur |
nej |
NV |
Japansk träddödare |
Celastrus orbiculatus |
växt |
etablerad |
NV |
Nordlig ormhuvudsfisk |
Channa argus |
fisk |
nej |
HaV |
Saknar svenskt namn |
Faxonius rusticus |
kräftdjur |
nej |
HaV |
Mummichog |
Fundulus heteroclitus |
fisk |
nej |
HaV |
Västlig moskitfisk |
Gambusia affinis |
fisk |
nej |
HaV |
Östlig moskitfisk |
Gambusia holbrooki |
fisk |
nej |
HaV |
Hakea |
Hakea sericea |
växt |
nej |
NV |
Syrenslide |
Rubrivena (Koenigia) polystachya |
växt |
etablerad |
NV |
Saknar svenskt namn |
Lampropeltis getula |
orm |
nej |
NV |
Saknar svenskt namn |
Limnoperna fortunei |
mussla |
nej |
HaV |
Vitabborre |
Morone americana |
fisk |
nej |
HaV |
Musselblomma |
Pistia stratiotes |
växt (vatten) |
nej |
HaV |
Rödgumpad bulbyl |
Pycnonotus cafer |
fågel |
nej |
NV |
Asiatisk klynnebändel |
Rugulopteryx okamurae |
alg |
nej |
HaV |
Saknar svenskt namn, en typ av eldmyra |
Solenopsis geminata |
insekt |
nej |
NV |
Saknar svenskt namn, en typ av eldmyra |
Solenopsis invicta |
insekt |
nej |
NV |
Saknar svenskt namn, en typ av eldmyra |
Solenopsis richteri |
insekt |
nej |
NV |
Saknar svenskt namn |
Wasmannia auropunctata |
insekt |
nej |
NV |
Afrikansk klogroda |
Xenopus laevis |
groda |
nej |
NV |
*) Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för vattenlevande arter och Naturvårdsverket för dom landlevande arterna.
Mer information
Johan Linnander, handläggare invasiva främmande arter, 010-698 11 46, johan.linnander@naturvardsverket.se
Andrea Ljung, utredare, Havs- och vattenmyndigheten, 010-698 63 70, andrea.ljung@havochvatten.se