22 nya växter och djur på EU-förteckningen över invasiva främmande arter

Ryggradsdjuren afrikansk klogroda Xenopus laevis och snoken Lampropeltis getula som hålls som husdjur i Sverige orsakar stora problem i södra Europa genom att de sprider sjukdomar och att de äter groddjur och småfåglar. Den som har något av dessa djur innan EU-förbuden träder i kraft får behålla djuret tills det dör. Afrikansk klogroda används även som försöksdjur i forskning i Sverige. Bedriver man forskning med arten behöver man ha tillstånd från Naturvårdsverket innan förbudet för afrikansk klogroda träder i kraft, vilket det gör 2024. 

Fyra myrarter, Solenopsis geminata, Solenopsis invicta, Solenopsis richteri och Wasmannia auropunctata, som är bland de mest spridda invasiva arterna på jorden. De orsakar skada på biologisk mångfald genom att konkurrera ut andra myrarter och kan även ha negativ påverkan på ekonomi och människors hälsa till följd av att de kan sticka både människor och tamdjur. I Sverige kan vi förhindra att de kommer hit och orsakar skada genom att övervaka import av varor och andra handelsvägar. 

Två växtarter, syrenslide Rubrivena polystachya och japansk träddödare Celastrus orbiculatus, förekommer i Sverige som trädgårdsväxter och i vissa fall även i naturen. Båda arterna har ursprung i Asien och kan tränga undan inhemska arter. De riskerar att orsaka större problem i Sverige i ett varmare klimat. Förbuden för japansk träddödare börjar gälla först 2 augusti 2027.

Svart dvärgmal Ameiurus melas är en sötvattensfisk som konkurrerar om födan med inhemska arter. Den har dessutom en tendens att öka grumligheten vilket är negativt för växter och andra fiskarter som är beroende av sikten för att kunna jaga. Populationerna växer ofta snabbt, därför kan svart dvärgmal snabbt konkurrera ut andra fiskarter. Arten kan också sprida virus till inhemska malar.

Nordlig ormhuvudfisk Channa argus är en sötvattensfisk som äter andra fiskars yngel och konkurrerar om mat. Eftersom den saknar naturliga fiender så förändrar nordlig ormhuvudfisk näringsväven, bland annat genom att mängden zooplankton ökar och växtplankton därmed minskar. Arten kan även fungera som värd för parasiter och sprida smitta mellan olika vatten.

Musselblomman Pistia stratiotes eller vattensallad är en populär akvarie- och dammväxt. Musselblomman utgör ett allvarligt hot mot sötvattenekosystemen genom att den bildar stora, täta mattor. Det förändrar ljusförhållandena och konkurrerar ut andra arter som växer under ytan. Blir omfattningen stor så kan till och med vissa vattenvägar blockeras, vilket då även ställer till problem för till exempel turism, vattenkraft och bevattning. Förbuden för musselblomman börjar gälla först 2 augusti 2024.

Den nya EU-förteckningen träder i kraft den 2 augusti, och från och med då är det inte tillåtet att sälja, byta, odla, föda upp, transportera eller släppa ut eller sprida arterna i naturen. För afrikansk klogroda Xenopus laevis, mummichog Fundulus heteroclitus och musselblomma Pistia stratiotes träder förbuden i kraft två år senare och för japansk träddödare Celastrus orbiculatus fem år senare. 

De 22 nya arterna på EU-listan över invasiva främmande arter är:

Arter som redan finns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter (Havs-och vattenmyndigheten.se)

Johan Linnander, handläggare invasiva främmande arter, 010-698 11 46, johan.linnander@naturvardsverket.se

Andrea Ljung, utredare, Havs- och vattenmyndigheten, 010-698 63 70, andrea.ljung@havochvatten.se