22 nya växter och djur på EU-förteckningen över invasiva främmande arter

2022-07-13 PRESSMEDDELANDE För att skydda biologisk mångfald blir ytterligare 22 invasiva främmande arter förbjudna att bland annat importera, sälja, överlåta eller sprida i naturen inom EU. Få av dem har hittats i svensk natur, men flera av dem kan finnas i handeln, trädgårdar, hem och parker.

Den 2 augusti träder EU-kommissionens nya lagstiftning i kraft om att lägga till 22 nya arter till EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Invasiva arter som kommer med på förteckningen anses vara så pass skadliga i länder inom EU att det motiverar förbud för alla medlemsländer. 

- Det är få av de nya arterna som idag kan etablera sig i svensk natur, men redan vid mindre klimatförändringar ökar den risken, säger Johan Linnander på Naturvårdsverket.

Bland de nya arterna på EU-förteckningen bedömer Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten att det är följande elva arter vi behöver se upp mest med i Sverige:

På land 

Ryggradsdjuren afrikansk klogroda Xenopus laevis och snoken Lampropeltis getula som hålls som husdjur i Sverige orsakar stora problem i södra Europa genom att de sprider sjukdomar och att de äter groddjur och småfåglar. Den som har något av dessa djur innan EU-förbuden träder i kraft får behålla djuret tills det dör. Afrikansk klogroda används även som försöksdjur i forskning i Sverige. Bedriver man forskning med arten behöver man ha tillstånd från Naturvårdsverket innan förbudet för afrikansk klogroda träder i kraft, vilket det gör 2024. 

Fyra myrarter, Solenopsis geminata, Solenopsis invicta, Solenopsis richteri och Wasmannia auropunctata, som är bland de mest spridda invasiva arterna på jorden. De orsakar skada på biologisk mångfald genom att konkurrera ut andra myrarter och kan även ha negativ påverkan på ekonomi och människors hälsa till följd av att de kan sticka både människor och tamdjur. I Sverige kan vi förhindra att de kommer hit och orsakar skada genom att övervaka import av varor och andra handelsvägar. 

Två växtarter, syrenslide Rubrivena polystachya och japansk träddödare Celastrus orbiculatus, förekommer i Sverige som trädgårdsväxter och i vissa fall även i naturen. Båda arterna har ursprung i Asien och kan tränga undan inhemska arter. De riskerar att orsaka större problem i Sverige i ett varmare klimat. Förbuden för japansk träddödare börjar gälla först 2 augusti 2027.

I vatten

Svart dvärgmal Ameiurus melas är en sötvattensfisk som konkurrerar om födan med inhemska arter. Den har dessutom en tendens att öka grumligheten vilket är negativt för växter och andra fiskarter som är beroende av sikten för att kunna jaga. Populationerna växer ofta snabbt, därför kan svart dvärgmal snabbt konkurrera ut andra fiskarter. Arten kan också sprida virus till inhemska malar.

Nordlig ormhuvudfisk Channa argus är en sötvattensfisk som äter andra fiskars yngel och konkurrerar om mat. Eftersom den saknar naturliga fiender så förändrar nordlig ormhuvudfisk näringsväven, bland annat genom att mängden zooplankton ökar och växtplankton därmed minskar. Arten kan även fungera som värd för parasiter och sprida smitta mellan olika vatten.

Musselblomman Pistia stratiotes eller vattensallad är en populär akvarie- och dammväxt. Musselblomman utgör ett allvarligt hot mot sötvattenekosystemen genom att den bildar stora, täta mattor. Det förändrar ljusförhållandena och konkurrerar ut andra arter som växer under ytan. Blir omfattningen stor så kan till och med vissa vattenvägar blockeras, vilket då även ställer till problem för till exempel turism, vattenkraft och bevattning. Förbuden för musselblomman börjar gälla först 2 augusti 2024.

EU-listade arter omfattas av flera förbud

Den nya EU-förteckningen träder i kraft den 2 augusti, och från och med då är det inte tillåtet att sälja, byta, odla, föda upp, transportera eller släppa ut eller sprida arterna i naturen. För afrikansk klogroda Xenopus laevis, mummichog Fundulus heteroclitus och musselblomma Pistia stratiotes träder förbuden i kraft två år senare och för japansk träddödare Celastrus orbiculatus fem år senare. 

De 22 nya arterna på EU-listan över invasiva främmande arter är:

Svenskt namn

Vetenskapligt namn

Organism

Förekomst i svensk natur

Ansvarig myndighet*

Svart dvärgmal

Ameiurus melas

fisk

nej

HaV

Axishjort

Axis axis

däggdjur

nej

NV

Finlaysons ekorre

Callosciurus finlaysonii

däggdjur

nej

NV

Japansk träddödare

Celastrus orbiculatus

växt

etablerad

NV

Nordlig ormhuvudsfisk

Channa argus

fisk

nej

HaV

Saknar svenskt namn

Faxonius rusticus

kräftdjur

nej

HaV

Mummichog

Fundulus heteroclitus

fisk

nej

HaV

Västlig moskitfisk

Gambusia affinis

fisk

nej

HaV

Östlig moskitfisk

Gambusia holbrooki

fisk

nej

HaV

Hakea

Hakea sericea

växt

nej

NV

Syrenslide

Rubrivena (Koenigia) polystachya

växt

etablerad

NV

Saknar svenskt namn

Lampropeltis getula

orm

nej

NV

Saknar svenskt namn

Limnoperna fortunei

mussla

nej

HaV

Vitabborre

Morone americana

fisk

nej

HaV

Musselblomma

Pistia stratiotes

växt (vatten)

nej

HaV

Rödgumpad bulbyl

Pycnonotus cafer

fågel

nej

NV

Asiatisk klynnebändel

Rugulopteryx okamurae

alg

nej

HaV

Saknar svenskt namn, en typ av eldmyra

Solenopsis geminata

insekt

nej

NV

Saknar svenskt namn, en typ av eldmyra

Solenopsis invicta

insekt

nej

NV

Saknar svenskt namn, en typ av eldmyra

Solenopsis richteri

insekt

nej

NV

Saknar svenskt namn

Wasmannia auropunctata

insekt

nej

NV

Afrikansk klogroda

Xenopus laevis

groda

nej

NV

 

*) Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för vattenlevande arter och Naturvårdsverket för dom landlevande arterna.

Mer information

Arter som redan finns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter (Havs-och vattenmyndigheten.se)

Johan Linnander, handläggare invasiva främmande arter, 010-698 11 46, johan.linnander@naturvardsverket.se

Andrea Ljung, utredare, Havs- och vattenmyndigheten, 010-698 63 70, andrea.ljung@havochvatten.se