2020 restaurerades drygt 6 000 hektar våtmarker

Våtmarksarbetet 2020 ledde till restaurerade och nyskapade våtmarker, som är viktiga för både biologisk mångfald och för oss människor – bland annat för att minska övergödning, bidra till vattenhushållning och för att minska utsläpp av växthusgaser.

Resultatet av Naturvårdsverkets medel till våtmarksåtgärder 2020 blev 5 137 hektar åtgärder i skyddade områden och 1 140 hektar via LONA-projekt (lokala naturvårdsprojekt). Statistiken för skyddade områden omfattar projekt som påbörjats och blivit klara under året, medan LONA-statistiken avser konkreta fysiska åtgärder under 2020. Totalt innebär det nästan 6 280 hektar våtmarker som åtgärdats 2020 med medel och stöd från Naturvårdsverket. 

Exempel på projekt
  • I Kalmar län har småvatten anlagts för att gynna grönfläckig padda. 
  • Osby kommun har anlagt en våtmark på 4,3 hektar inklusive dammvall, öar samt strandängar och ett fågeltorn intill våtmarken.
  • I Västerbotten har ett av länets finaste rikkärr, Stor-Jenmyren, restaurerats med bland annat igenläggning av 2,5 km diken.
  • I Jönköpings län pågår ett restaureringsprojekt som omfattar 15 skyddade områden.

Extra värdefullt att åtgärda torvmarker

I våtmarksprojekten som gjorts med LONA-bidrag ingår drygt 940 hektar restaurerad torvmark – en stor ökning jämfört med tidigare. Det är särskilt värdefullt ur klimatsynpunkt, eftersom dränerade och utdikade torvjordar läcker stora mängder växthusgaser till atmosfären. Att restaurera torvmarker är därför särskilt värdefullt för att mer kol ska stanna kvar i marken, och för att binda in ytterligare koldioxid.  

"När vi återställer våtmarker får vi mycket på köpet. Det är en tacksam typ av åtgärder där man sällan behöver välja mellan till exempel biologisk mångfald eller vattenhushållning, utan de ger många ekosystemtjänster samtidigt. Vi behöver återställa mycket mer våtmarker för att nå miljömålen så det här är ett steg på vägen."

Conny Jacobson, Naturvårdsverket

Varför är våtmarker så viktiga?

Våtmarker har många funktioner och bidrar med ekosystemtjänster som har stor betydelse för såväl biologisk mångfald som för hållbarheten i naturmiljöer och städer. De hjälper till exempel till att hålla kvar och balansera vatten i landskapet, och bidrar även till klimatanpassning och till minskad övergödning. 

En del av den livsviktiga biologiska mångfalden

Precis som i andra naturtyper har våtmarker vissa arter som trivs särskilt bra just där. Men även våtmarken i sig är en viktig del i den biologiska mångfalden – variationen av arter och livsmiljöer som är nödvändig för vår överlevnad. Om vissa arter eller naturtyper försvinner, rubbas den sköra balansen.

Med brist på våtmarker kan vi få torka och/eller översvämningar som i sin tur kan leda till svårigheter att odla, sänkta grundvattennivåer kan ge brist på dricksvatten, och vi förlorar våtmarkernas funktion som både kollagring och ”reningsverk” för fosfor, kväve och miljögifter. 

vatmarker-3-rutor-co2.jpg

Våtmarker kan till exempel mildra torka, minska risken för översvämningar och minska klimatpåverkan. En restaurerad myr binder växthusgaser motsvarande två ton koldioxid per hektar och år genom att lagra kol som så småningom blir till torv.

Olika typer av åtgärder

Det finns olika sätt att restaurera eller återskapa våtmark, till exempel att lägga igen diken, röja våtmark som har växt igen och att lägga tillbaka hinder i vattendrag som tidigare har rensats.  Att återmeandra vattendrag, alltså att göra det slingrigt och krokigt igen istället för rakt, är en annan åtgärd som gör att vattnet rinner långsammare så att näringsämnen binds mer i bottnar och växtlighet, vilket minskar övergödningen i vattendrag, sjöar och hav.

vatmark-3-rutor.jpg

Att lägga igen diken är ett sätt att återskapa våtmarker.

80 procent av våtmarkerna är påverkade

Stora delar av Sveriges ursprungliga våtmarker nedanför fjällen har försvunnit på grund av människans påverkan. Av de inventerade våtmarkerna i Sverige beräknas omkring 80 procent ha påverkats de senaste tvåhundra åren, och i delar av Mälardalen och Skåne har upp till 90 procent av den ursprungliga våtmarksytan försvunnit. Orsaken är framför allt dikning och fördjupning/uträtning av vattendrag.

Dikningen var omfattande särskilt under andra halvan av 1800-talet och första halvan av 1900-talet för att skapa mer åkermark och öka livsmedelsproduktionen. Utdikning av skogsmark för att öka skogsproduktionen tog fart lite senare. En annan påverkan är att torrlägga mark för bebyggelse, torvtäkter och infrastruktur. Det har gjort att vi idag har brist på våtmarker. Numera är markavvattning hårt reglerat och i södra Sverige i princip förbjudet, just för att skydda våtmarkerna. 

Stor satsning på våtmarksåtgärder

Regeringen har nu kraftigt ökat anslagen till våtmarksåtgärder. För 2021 är anslaget 350 miljoner kronor totalt, vilket ger möjlighet till fler våtmarksprojekt, via Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och andra myndigheter och aktörer.

Naturvårdsverket ger anslag och hjälper till med våtmarkssatsningar i skyddade områden och via LONA. Våtmarkssatsningar görs även inom exempelvis Jordbruksverkets landsbygdsprogram, och LOVA-projekt, lokala vattenvårdsprojekt via Havs- och vattenmyndigheten. 

Från och med 2021 har Naturvårdsverket förändrat processen, så att länsstyrelser och andra aktörer kan ansöka om projektmedel för flera år i taget istället för bara ett år. På så sätt ökar tryggheten i att kunna genomföra hela åtgärden. Det är viktigt eftersom våtmarksprojekt ofta kräver förstudier, prövning och planering innan själva åtgärderna kan genomföras, och även uppföljning efteråt.  

Ett särskilt Europa-ansvar

Trots den historiskt omfattande utdikningen har Sverige mycket våtmarker kvar jämfört med exempelvis Syd- och Mellaneuropa. Det gör att Sverige har ett särskilt ansvar att bevara de våtmarker som finns här och hindra att ännu fler försvinner.  

En nyckelroll för flera miljömål

Våtmarkerna bidrar till flera av regeringens miljömål, och även till FN:s globala hållbarhetsmål, till exempel: 

  • Begränsad klimatpåverkan  
  • Ingen övergödning 
  • Myllrande våtmarker 
  • Levande sjöar och vattendrag 
  • Ett rikt odlingslandskap 
  • Levande skogar 
  • Ett rikt växt- och djurliv

Läs mer om våtmarker här