Århuskonventionen – din rätt till miljöinformation

Århuskonventionen är en FN-konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.

Formellt namn

UNECE:s konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. The UNECE Convention on Access to Information, Public Participation in Decision-making and Access to Justice in Environmental Matters.

Vardagsnamn

Århuskonventionen.

Kort om konventionen

I juni 1998 undertecknade Sverige FN:s konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen). Konventionen, som antogs inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa (UN/ECE), trädde i kraft 2001 och ratificerades av Sverige 2005. Idag har konventionen 47 parter från Europa och Centralasien. Även EU har ratificerat Århuskonventionen.

Konventionen består av tre olika delar (pelare):

  • tillgång till information, dvs. allmänhetens rätt att ta del av miljöinformation som finns hos myndigheter,
  • allmänhetens deltagande, dvs. allmänhetens rätt att delta i beslutsprocesser om miljön, samt
  • tillgång till rättslig prövning, dvs. allmänhetens rätt att få tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.

Varför finns den

Konventionen knyter samman frågor om miljö och mänskliga rättigheter. Konventionen handlar i grunden om förhållandet mellan medborgarna och deras regeringar och är därför också ett avtal om myndigheternas skyldigheter, om krav på öppenhet, deltagande och möjlighet att få myndigheters beslut, handlingar och underlåtenheter inom miljöområdet överprövade.

Medborgarna har rätt att få tillgång till miljöinformation, möjlighet att påverka miljöbeslut och rätt att överklaga miljöbeslut eller på annat sätt få en juridisk prövning av om deras rättigheter enligt lagstiftning som relaterar till miljön har kränkts.

Naturvårdsverket är svensk nod för Århuskonventionens clearinghouse

Tanken med ett clearinghouse är att vara ett nav som matchar olika intressenters behov och efterfrågan med vad som finns att erbjuda.

Århuskonventionens clearinghouse syftar till att sprida information om konventionens tre pelare och att bland annat förmedla nyheter, erfarenheter och exempel samt rättsfall av prejudicerande karaktär.

National Focal Point och kontaktpersoner

NFP Miljödepartementet

Århuskonventionen, Naturvårdsverket

PRTR-protokollet, Naturvårdsverket:

PRTR-protokollet

Till konventionen hör ett protokoll om register över utsläpp och spridning av föroreningar (Protocol on Pollutant Release and Transfer Register, PRTR - även kallat Kievprotokollet). Sverige ratificerade PRTR-protokollet 2008. PRTR-protokollet syftar till att införa nationella register över utsläpp av föroreningar till luft, vatten och mark samt överföringar av föroreningar via avloppsvatten och överföringar av avfallsmängder. Registret ska göra det lättare för allmänheten att ta del av information om vilka föroreningar som släpps ut från industrier och andra anläggningar samt var anläggningarna finns, för att underlätta för allmänheten att deltaga i beslutsfattandet om miljöfrågor och att bidra till att förebygga och minska nedsmutsningen av miljön.

Även EU har ratificerat protokollet och för att klara sina åtaganden har EU antagit en förordning om upprättande av ett europeiskt PRTR (E-PRTR). I Sverige har protokollet genomförts genom utsläppsregistret ”Utsläpp i siffror”, som finns på Naturvårdsverkets webbplats.

Hur fattas och genomförs konventionsbeslut?

Konventionens parter möts vart fjärde år (Meeting of the Parties) och beslutar om hur konventionen ska genomföras och utvecklas. Parterna strävar efter att fatta beslut i konsensus. Parterna möts därutöver årligen i en särskild arbetsgrupp (Working Group of the Parties) för att utvärdera hur konventionen genomförs och utveckla konventionsarbetet.

Inom konventionen finns även arbetsgrupper för var och en av konventionens så kallade pelare, arbetsgruppen om tillgång till information (The Task Force on Access to Information), arbetsgruppen om allmänhetens deltagande i beslutsprocesser (The Task Force on Public Participation in Decision-making) och arbetsgruppen om tillgång till rättslig prövning (The Task Force on Access to Justice). Till Århuskonventionen finns ett protokoll, det s.k. PRTR-protokollet, och ett tillägg, det så kallade GMO-tillägget. Sverige har ratificerat både protokollet och tillägget.