Utlysning: forskning om vilt, miljö och samhälle 2025

I strategin Wildlife, Environment and Society - Research strategy for the period 2021–2026 for the Swedish Environmental Protection Agency’s research funding from the Wildlife Management Fund presenteras ramarna för och inriktningen på utlysningen av forskningsmedel, de prioriterade forskningsområdena och bakgrunden till dessa med mera.

I enlighet med forskningsstrategin efterfrågar Naturvårdsverket forskning inom följande prioriterade områden i utlysningen juni 2025: 

 Viltbiologins och förvaltningens komplexitet

• Flerartsförvaltning
• Konflikt och samarbete
• Storskaliga systemförändringar

Verktyg och praktik inom viltförvaltningen

• Utveckling, test och kvalitetssäkring av metoder för övervakning
• Teori och modellering
• Värdering och förebyggande av skador
• Effekter av förvaltningen

Utmaningarna inom respektive prioriterat forskningsområde i strategin, som delvis är överlappande, är stora och mångfacetterade, och såväl ämnesspecifik-som tvärvetenskaplig forskning efterfrågas. Forskning som är gränsöverskridande mellan forskarvärlden och det övriga samhället välkomnas. Inom flera identifierade forskningsområden i strategin är samarbete och samskapande initiativ mellan flera forskare/forskargrupper eller mellan forskare, viltförvaltare och andra intressenter angeläget. Forskningsresultat som bidrar till en hållbar förvaltning av vilt kräver ofta en process där projektet utvecklas av forskare tillsammans med aktörer i viltförvaltning. Erfarenheten visar att en sådan process är positivt för att främja forskningsresultatens användbarhet och legitimitet. 

Alla typer av ansökningar ska tydligt beskriva relevans och förväntad praktisk nytta till stöd för viltförvaltningens kunskapsbehov på nationell, regional och lokal nivå (se också rubrik Syfte och målgrupper nedan). Ansökningar värderas bland annat utifrån vad som krävs för att resultat ska kunna implementeras i svensk viltförvaltning.   

I ansökningsportalen Prisma benämns utlysningen Forskningsbidrag inom Vilt, miljö och samhälle 2025 (Viltvårdsfonden). Därefter väljer man Vilt, miljö och samhälle. Det finns två alternativa inriktningar som kan väljas och kryssas för i Prisma: 1) Forskningsprojekt forskningsstrategin och 2) Kunskapssammanställning mm. I Prisma används samma formulär för båda inriktningarna.

Inom inriktningen Forskningsprojekt forskningsstrategin välkomnar Naturvårdsverket såväl större som mindre projekt med inriktning mot forskningsstrategins prioriterade forskningsområden. Man kan söka medel fördelat på upp till tre år (2026–2028). För flera forskningsfrågor kan det finnas behov av jämförande studier och experimentella ansatser med fältstudier i olika försöksområden som kan behöva längre tid och större budget än till exempel mer teoretiska studier och begränsade fallstudier. För att ge en fingervisning om storleksordningen på tidigare beviljade forskningsprojekt inom viltvårdsfonden kan nämnas att treåriga forskningsprojekt i genomsnitt erhållit cirka 3,5 miljoner kronor (inklusive indirekta kostnader) under de senaste två åren.

Inom inriktningen Kunskapssammanställning mm välkomnas olika typer av ansökningar som har forskningsanknytning och relevans för viltförvaltningen och forskningsstrategin, men som inte är rena forskningsprojekt. Det välkomnas ansökningar för att sammanställa, dra nya slutsatser av och förmedla befintlig vetenskaplig eller erfarenhetsbaserad kunskap kring vilt och viltförvaltning som är i linje med forskningsstrategin. Det kan inbegripa allt från mindre kunskapssammanställningar eller utredningar, till större vetenskapliga synteser eller systematiska utvärderingar. På samma sätt som i en ansökan om ett forskningsprojekt bör det bland annat finnas en tydlig frågeställning som skall besvaras och en utförlig metodbeskrivning. 

Inom denna inriktning går det i år att även söka medel för att bland annat identifiera, kvalitetssäkra, sammanställa, arkivera och tillgängliggöra forskningsdata, med tillhörande metadata, från äldre viltforskningsprojekt. Det finns betydande dataserier som samlats inom tidigare projekt, material som av olika anledningar inte tidigare tillgängliggjorts/publicerats, och som kanske riskerar att förloras. Dessa data och resultat av nya bearbetningar kan bidra till att stärka plattformen för nya undersökningar som därmed kan öka precisionen i frågeställningarna. Naturvårdsverket önskar bidra till att den här typen av dataserier, om de värderas ha stort värde för viltforskningen och viltförvaltningen, bevaras och görs tillgängliga för framtiden. Prioriterat är datamaterial som endast med stora svårigheter kan samlas in igen. Det kan vara på grund av att det är mycket kostsamt, kräver omfattande fältarbete och/eller har ett historiskt värde för framtida jämförelser. Det kan finnas skäl att bearbeta data med nya analysmetoder, vilket dock kräver en tydlig motivering för vad en ny analys skall leda till. En viktig del av Viltkommitténs värdering av denna typ av projektansökan är i vilken mån projektet säkrar forskningsdata för framtiden och gör data öppet tillgängliga för framtida bearbetningar.

Ansökningar inom inriktningen Kunskapssammanställning mm kan också avse arrangerandet av vetenskapliga workshops och konferenser eller andra former av kunskapsöverföring, kommunikation av forskningsresultat eller insatser för att öka dialogen mellan forskning och viltförvaltning. Vidare är det möjligt att söka planeringsmedel för att etablera internationella konsortier som avser att utveckla viltforskningsprojekt med finansiering från EU eller andra internationella forskningsfinansiärer. 

Mindre insatser bör genomföras som ettårigt projekt medan ett längre tidsperspektiv kan övervägas för större insatser.

Syftet med den forskning som finansieras med medel ur viltvårdsfonden är att utveckla vetenskapligt baserad kunskap till stöd för en långsiktigt hållbar förvaltning av vilt i Sverige. Forskningen bör särskilt inriktas mot jaktbara eller potentiellt jaktbara arter, definierat som arter som idag eller inom en snar framtid kommer att fordra åtgärder för att till exempel reglera antal, utbredning, uttag eller minska skador. Dessutom är forskning kring människans relation till viltet och själva förvaltningen av avgörande betydelse eftersom det är människan som i slutänden styr viltförvaltningens mål, medel och implementeringen av åtgärder. 

De primära målgrupperna för forskningen med stöd av viltvårdsfonden och de resultat som genereras, är Naturvårdsverket som nationellt ansvarig myndighet för vilt och jakt, länsstyrelserna i den regionaliserade viltförvaltningen och Svenska Jägareförbundet i uppdraget att leda den praktiska jakt- och viltvården i Sverige. Relevansen och den praktiska nyttan för eventuella andra myndigheter, naturvårdande organisationer, näringslivsorganisationer och areella näringar samt generell samhällsnytta, ska också tydligt beskrivas i ansökan. 

Behörig att söka forskningsmedel är disputerad forskare vid universitet, högskola, forskningsinstitut eller myndighet som bedriver forskning som en del av sitt uppdrag. Huvudsökande ska vara knuten till en organisation med svenskt organisationsnummer, och organisationen ska vara godkänd av Naturvårdsverket som medelsförvaltare. Du som huvudsökande ska vara anställd hos en godkänd medelsförvaltare när bidragsperioden börjar. Du behöver dock inte vara anställd hos en godkänd medelsförvaltare vid ansökningstillfället så länge medelsförvaltaren godkänner din ansökan i Prisma. Forskare vid utländska lärosäten får medverka i ansökan om det är lämpligt, och att det motiveras varför deras kompetens behövs i projektet. Notera samtidigt att forskning i en svensk kontext är prioriterad. Medlen ur viltvårdsfonden ska primärt användas för att främja forskare verksamma i Sverige och forskning vid lärosäten eller vid andra forskningsutförande organisationer i Sverige.

Slutrapportering från huvudsökande och medsökandes tidigare projekt hos Naturvårdsverket, där projekttiden gått ut, ska ha inkommit och godkänts innan ny ansökan kan beviljas, om inget annat överenskommits med ansvarig forskningssekreterare. 

En ansökan som inte uppfyller de formella kraven på bland annat vem som kan söka forskningsmedel, är ofullständig, eller inkommer utanför utlysningsperioden, avslås av Naturvårdsverket utan föregående beredning av ansökan i Naturvårdsverkets Vetenskapliga kommitté för viltforskning (Viltkommittén). 

Alla beviljade forskningsprojekt ska bland annat ha en datahanteringsplan, kommunikationsplan, hemsida och publicera sina vetenskapliga resultat i artiklar med öppen tillgång (open access).

Notera att även om din ansökan kan karakteriseras som en tilläggsansökan till ett redan pågående projekt så måste ansökan var fullständig och uppfylla anvisningarna i dessa instruktioner och i Prisma. Tilläggsansökan måste kunna förstås och värderas utan att ledamöterna i Viltkommittén har läst tidigare beviljad ansökan. 

Forskningen ska dels slutrapporteras i redovisningsmodulen i Prisma, dels i form av en slutrapport på svenska som skickas till Naturvårdsverkets forsknings- och innovationsenhet. Målsättningen är att slutrapporten ska bli en publikation i Naturvårdsverkets rapportserie. Projektledaren förväntas ha dialog med viltforskningssekretariatet om slutrapporteringen i god tid innan projektet avslutas. 

Beviljade projekt ska normalt ha en referensgrupp eller motsvarande vars uppgift bland annat är att i dialog med projektledaren bidra till att främja att forskningsresultaten blir kända, tillgängliga och kommer till praktisk användning i viltförvaltningen i Sverige.

Forskningsansökan förväntas ha en budgetpost för att informera om och kommunicera projektet och forskningsresultaten med berörda aktörer inom viltförvaltningen.  

Mer information om utlysningen och praktiska anvisningar finns i: Instruktioner för sökande av forskningsmedel ur viltvårdsfonden 2025 (pdf)

Anders Lundvall, forskningssekreterare
anders.lundvall@naturvardsverket.se
Telefon: 010-698 12 27