Utlysning av forskningsmedel om digitalisering som stöd för en hållbar förvaltning (synteser)

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten vill med denna utlysning stödja forskning som ökar kunskapen om digitalisering, vilken är viktig för myndigheternas förvaltningsuppdrag. Sista ansökningsdag var 7 september 2021.

På grund av olikheter mellan utlysningstexten och instruktionerna i PRISMA-portalen görs följande uppdatering (12 augusti 2021):

  1. Granskning av ansökan görs utifrån utlysningstexten.
  2. Observera att instruktionstexterna i ansökningsportalen PRISMA endast är ett stöd i ansökningsskrivandet.
  3. Vi rekommenderar sökanden att även läsa ”Instruktioner för granskare” (kommer att publiceras på utlysningssidan senast vecka 34).

Enskilda forskare eller forskargrupper bjuds in att söka medel för synteser inom följande områden:

  1. Innovativ insamling av data med hjälp av digitala metoder och teknik.
  2. Användning av stora datamängder med hjälp av digitala metoder och teknik.
  3. Metoder och verktyg för dialog i en digital värld.

Vi efterfrågar

  • synteser som innehåller kunskapssammanställningar gällande digitalisering inom Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens förvaltningsområden
  • information om hur digitalisering används inom andra områden och vad det finns för möjligheter för en kunskapsöverföring från dem till miljöområdet
  • identifiering av områden där utvecklingspotentialen är störst och enklast kan tas tillvara.

Du är välkommen att söka medel för en, två eller tre synteser. För att ansökan ska beaktas ska en separat ansökan skickas in för varje syntesområde som du söker medel för. Ansökningar som inte uppfyller kravet beaktas inte.

Medel kan sökas för max 800 000 kronor per ansökan. Syntesarbetet ska genomföras under perioden 1 januari–30 september 2022. Målsättningen är att bevilja flera synteser inom varje område. Total budget för utlysningen är cirka 5 miljoner kronor. Sista ansökningsdag är 7 september 2021.

Syfte

Syftet är att informationen från synteserna ska utgöra del av det underlag som kommer att användas för att ta fram en utlysning för det kommande forskningsprogrammet "Digitalisering som stöd för en hållbar förvaltning". Det är viktigt att det kommande programmet blir relevant för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens miljöarbete och kan bidra till att underlätta och vidareutveckla myndigheternas arbete med hållbar förvaltning, samt bidra till att de kan effektivisera arbetet mot att uppnå miljökvalitetsmålen och de globala hållbarhetsmålen.

Bakgrund

När relevant miljöinformation är enkel att hitta och använda ökar möjligheterna för myndigheter, företag, organisationer och individer att göra miljösmarta val. Genom att myndigheter förbättrar tillgängligheten och användandet av data skapas förutsättningar för att nya tjänster och lösningar kan utvecklas. Digitaliseringen kan dessutom bidra till en ökad insyn och deltagande i myndighetsprocesser samt ett effektivare informationsutbyte mellan olika aktörer. För att lyckas med digitaliseringsarbetet behöver alla steg i kedjan från databeredning → analys → kunskap → kommunikation fungera och hänga ihop med varandra.

Sveriges regering har tagit fram en digitaliseringsstrategi där visionen är ett hållbart digitaliserat Sverige, med målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Visionen kan ses som ett digitalt samverkandesystem mellan myndigheter, organisationer, allmänhet och företag där syftet är att underlätta samverkan i och mellan olika miljönätverk när det gäller information, tjänster och infrastruktur. Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket ska, som en del av offentlig sektor, använda digitaliseringens möjligheter och integrera data och kunskapsunderlag i sin verksamhet för att uppnå ökad tillgänglighet och transparens samt för att möjliggöra nya arbetssätt. Naturvårdsverket ska dessutom enligt regeringsinstruktionen utveckla, följa upp och samordna arbetet med miljöinformationsförsörjning och tillgängliggöra kunskaper om miljön och miljöarbetet för myndigheter, allmänhet och andra berörda.

Resultaten från synteser och kommande forskningsprogram är viktiga och behöver vara relevanta eftersom de kan komma att påverka Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens framtida miljö- och förvaltningsarbete.

Prioriteringar

Utlysningen syftar till att förse Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten med en kunskapssammanställning av digitaliseringens möjligheter i myndigheternas förvaltningsarbete för tre områden. De spänner över flera forskningsdiscipliner och målsättningen är att det inom varje syntes görs en systematisk granskning och kunskapssammanställning av befintlig nationell och internationell kunskap (vit och grå litteratur). Det ska tydligt framgå vilka kriterier som tillämpats för den litteratur som inkluderats och vilken metod som valts för studien. En analys ska dessutom göras där slutsatserna på ett tydligt och transparent sätt diskuteras i termer av giltighet, validitet och pålitlighet. Dessutom bör det pekas på utvecklingspotential och ges rekommendationer för framtida forskning och framtida policyarbete inom området.

Stöd till synteser påverkar inte möjligheten att skicka in ansökningar till den kommande programutlysningen.

1. Innovativ insamling av data med hjälp av digitala metoder och teknik

Digitalisering har öppnat helt nya möjligheter för insamling av större och nya typer av datamängder i den terrestra och akvatiska miljön. Det gäller data som beskriver påverkansfaktorer, risker för miljöförsämring samt åtgärder för att förbättra miljön. Ny teknik och nya metoder kan effektivisera datainsamlingen och förbättra kunskapsunderlag.

Några exempel:

  • Automatiserad provtagning och analys av prov inom akvatisk och terrester miljöövervakning.
  • System för artbestämning med hjälp av bild- och ljudanalys, på insamlade prov eller direkt i fält.
  • System som kan användas för tidig upptäckt av invasiva organismer.
  • Hård- och mjukvara som underlättar för allmänheten att bidra med observationer av miljötillståndet.
  • Användning av positioneringsdata till exempel mobiltelefoner, fordon, fartyg för att kartera friluftsliv och naturturism.
  • Bullerdata för modellering i akvatisk och terrester miljö.
  • Användning av positioneringsdata för geofencing inom områdesskydd och tillsyn, prognostisera rörelsemönster.
  • Användning av luft- och vattendrönare vid insamling av data.
  • Sensordata inom övervakning av miljö och fiske, till exempel fjärrövervakning av badvattenkvalitet och Remote electronic monitoring inom fiske.
  • Användning av satellitdata för fjärranalys av översvämningar, vattenbrist, algblomning (till exempel från EU:s Copernicusprogram).
  • Kundbeteendedata hos företag för exempel ekologiskt fotavtryck.

Vi ser gärna att man inom syntesen fokuserar på ett eller ett par teknikområden och att man i ansökan motiverar varför detta är ett viktigt område för att effektivisera eller förbättra miljöarbetet. Syntesen ska ge en översikt av teknikområdena ifråga och analysera möjligheter för miljöarbetet och hinder för förverkligandet av dessa möjligheter. Problem kring personlig integritet ska där de förekommer behandlas i synteserna.

2. Användning av stora datamängder med hjälp av digitala metoder och teknik

Digitala metoder och digital teknik möjliggör att datamängder från olika källor och av varierande kvalitet kan samlas in, analyseras och kombineras på helt nya sätt. Datamängder som lagras digitalt och är så stora att de är svåra att bearbeta med traditionella metoder (ofta kallat Big data) bildar värdefullt underlag i bland annat forskning och beslutsfattande. Sådana datamängder kan ge kunskap om företeelser som är svåra att fånga på andra sätt, och därmed bidra till att lösa dagens stora samhällsutmaningar. Inom miljöområdet finns potential att använda stora datamängder till exempel inom övervakning av terrestra och akvatiska miljöer, flödes- och klimatmodellering, prediktiv habitatmodellering och genetiska studier. Stora datamängder har också potential att på olika sätt kunna användas i fysisk planering, prövning och tillsyn.

Syntesen ska sammanställa kunskapsfronten avseende hur stora datamängder som samlats in kan harmoniseras, bearbetas, analyseras och används för att skapa nytta i olika sammanhang. Vi efterfrågar exempel på hur nyttor/effekter i olika aktörers arbete i hela samhället kan bidra till lösningar inom miljö-och hållbarhetsområdet. Det skulle till exempel kunna handla om hur maskinella analyser, simuleringar, Artificiell Intelligens (AI), Virtual Reality (VR), robotisering, språkteknologi samt metoder som till exempel "open innovation" i form av hackatons och hubbar används. Kunskapen hämtas från hela samhällssfären - offentlig sektor, företag, näringar och andra aktörer, exempelvis ideella organisationer. Både svenska förhållanden och andra länder omfattas. Störst vikt läggs vid kunskap från länder och/eller aktörer som ligger i framkant. Både möjligheter och risker bör framgå. I syntesen ingår också att belysa kunskapens relevans för svenska förhållanden.

3. Metoder och verktyg för dialog i en digital värld

Enligt FN:s Århuskonvention har medborgarna rätt att ta del av myndigheters miljöinformation, till exempel för att kunna påverka olika beslut. Genom att möjliggöra för aktivt deltagande i myndigheters arbete kan allmänheten också bidra till att lösa dagens stora samhällsutmaningar, exempelvis inom miljöområdet. I en allt mer digital värld öppnas nya möjligheter för dialog och interaktion mellan myndigheter och allmänhet. Det digitala samhället behöver byggas så att dess invånare kan generera och ta del av resultat och slutsatser på ett sätt som gör att de kan använda och förstå dem, sätta in dem i ett sammanhang och bidra till lösningar.

Syntesen ska sammanställa kunskapsfronten avseende tillgängliga metoder och verktyg för dialog mellan olika aktörer som möjliggörs av digitaliseringen, och hur de används. Alla samhällsområden är relevanta, inte bara miljöområdet. Det kan till exempel handla om att beskriva hur de olika metoderna/verktygen passar för olika målgrupper eller olika typer av behov, vilken grad av interaktivitet de har, vilken kvalitet levererade data/resultat håller och hur tillförlitliga dessa upplevs, hur frågor om personlig integritet hanteras, hur metoderna/verktygen bidrar till att stärka demokratiska processer, hur transparenta de är, vilka möjligheter och risker de innebär och i vilken grad de bidrar till ökat inflytande och engagemang. Kunskapen hämtas från hela samhällssfären - offentlig sektor, näringar och andra aktörer, till exempel ideella organisationer. Några exempel på områden där relevant kunskap skulle kunna finnas är inom kommunikationsbranschen, sociala media, kundmötet hos stora globala företag (till exempel Amazon och Google), universitetsvärlden och ideella organisationer. Både svenska förhållanden och andra länder omfattas, där störst vikt läggs vid kunskap från länder och/eller aktörer som ligger i framkant. I syntesen ingår också att belysa kunskapens relevans för svenska förhållanden utifrån dess möjliga tillämpning för att utveckla dialogen mellan myndigheter och allmänhet kring miljö- och hållbarhetsfrågor, gärna med hjälp av exempel. Några exempel på områden som skulle kunna belysas är crowd sourcing, citizen science, nudging, framing och olika slags visualisering.

Praktiska anvisningar

Det är viktigt att relevansen på sikt för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten tydligt framgår av ansökan. Vi välkomnar en eller flera ansökningar från samma sökande.

Ansökningar som inte uppfyller krav ställda i utlysningstexten eller de krav och riktlinjer som finns i "Instruktioner för sökande av forskningsmedel ur Miljöforskningsanslaget" kommer inte att beaktas.

En jämn fördelning av beviljade ansökningar eftersträvas mellan syntesområdena när bedömningen av kvalitet och relevans är inbördes likvärdig.

Behörig att söka är disputerad forskare vid universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndigheter som bedriver forskning som en del av sitt uppdrag. Huvudsökande måste vara knuten till en organisation med svenskt organisationsnummer. Slutrapporteringen från sökande och medsökandes tidigare projekt hos Naturvårdsverket, där projekttiden gått ut, ska ha inkommit och godkänts innan ny ansökan kan beviljas.

Forskare som beviljas medel ska skriva en slutrapport samt delta i Naturvårdsverkets årliga konferens, årsmöten med forskningssatsningen samt avsätta resurser för kommunikation med myndigheter och andra aktörer.

Totalt maxbelopp som kan sökas

Ansökan kommer inte att beaktas om det maximala sökbeloppet angivet i utlysningstexten överskrids. I den här utlysningen kan max 800 000 SEK sökas per ansökan.

Så söker du

Ansökan görs elektroniskt via ansökningsportalen Prisma.

Ansökningsportalen Prisma

Ansökan ska skrivas på engelska, då ansökningarna granskas av internationella experter.

Instruktioner för sökande

Uppmärksamma gärna Naturvårdsverkets policy för vidareutnyttjande av data och information.

Policy för vidareutnyttjande av Naturvårdsverkets data/information (pdf 133 kB) 

Tidplan

  • Utlysningen öppnar: 11 maj 2021 .
  • Sista ansökningsdag: 7 september 2021.
  • Beslut om finansiering: december 2021.
  • Beviljade projekt startar: 1 januari 2022.

Kontakt

Forskningssekreterare Marie Denward, Naturvårdsverket
Telefon: 010-698 12 89
marie.denward@naturvardsverket.se

Utredare Bengt Fjällborg, Havs- och vattenmyndigheten
Telefon: 010-698 60 60
bengt.fjallborg@havochvatten.se

Forskningssekreterare Kerstin Jansbo, Naturvårdsverket
Telefon: 010-698 14 56
kerstin.jansbo@naturvardsverket.se