Utlysning av forskningsmedel om minskat matsvinn

Naturvårdsverket vill med denna utlysning stödja forskning som ökar kunskapen om effektiva åtgärder för att minska matsvinnet och bidrar till en resurseffektiv livsmedelskedja. Sista ansökningsdag är 7 september 2022.

Naturvårdsverket bjuder in enskilda forskare eller forskargrupper att söka medel för forskningsprojekt på max tre (3) miljoner kronor fördelat på tre år (2023–2026). Målsättningen är att bevilja flera projekt inom utlysningen. Total budget för utlysningen är cirka 12 miljoner kronor. Sista ansökningsdag är 7 september 2022.

Syfte och målgrupper

Syftet med utlysningen är att få ökad kunskap om matsvinn och hur det kan minskas, och särskilt identifiera beteenden och problem hos aktörer i en del av livsmedelskedjan, men som blir synliga och orsakar matsvinn först i andra delar. Därutöver syftar utlysningen till fördjupad kunskap om genomförda åtgärders effekt inklusive utvärderingsmetoder, samt vilka typer av åtgärder, och var i livsmedelssystemet de behövs. På längre sikt förväntas resultaten bidra till att berörda miljömål nås. Utlysningen fokuserar på två temaområden där sökanden kan välja ett av dessa eller kombinera dem. 

Den primära målgruppen är medarbetare på Naturvårdsverket som jobbar med frågor om resurseffektivitet. Även andra myndigheter som jobbar med området kan ha nytta av resultaten. 

Bakgrund

Matsvinn är livsmedel som producerats i syfte att bli mat, men som av olika anledningar inte äts eller dricks upp. Att minska matsvinnet är ett sätt att bidra till en minskad miljöpåverkan (1). Matsvinnet är omfattande, såväl i Sverige (2) som globalt, vilket medför en onödig miljöbelastning, ekonomiska förluster och på sikt försvårade möjligheter att försörja en ökande världsbefolkning med mat. EU:s avfallshierarki (3) innebär att matsvinn i första hand ska förebyggas. Från ett resursperspektiv är det att föredra att det som producerats i syfte att bli livsmedel går till humankonsumtion. Det återstår mycket att göra för att halvera matsvinnet och minska förlusterna i livsmedelskedjan i enlighet med etappmålen och Agenda 12.3 målet (4).  

Livsmedelskedjan 

Resurseffektivitet i livsmedelskedjan är en viktig del av arbetet för en cirkulär ekonomi och bidrar till en hållbar konsumtion och produktion. En resurseffektiv livsmedelskedja med åtgärder för att minska matsvinnet prioriteras både i EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi (5) och i den nationella cirkulära ekonomi strategin (6). Livsmedelskedjans olika delar, från primärproduktion inom jordbruk och fiske till slutkonsumtion i hushåll, restauranger och storkök illustreras i rapporten Livsmedelsförluster i Sverige, se figur 1 (7). Som en del av den europeiska gröna given, antog Europeiska kommissionen strategin "Från jord till bord för ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem" (8), i maj 2020, för att minska miljö- och klimatavtrycket från EU:s livsmedelssystem. I strategin identifieras bland annat minskat matsvinn som ett viktigt område. Som en del i det arbetet har Europeiska kommissionen lanserat ett initiativ för att ta fram ett bindande EU-mål för minskat livsmedelsavfall (9). Syftet med målet är att se till att medlemsstaterna vidtar ambitiösa åtgärder för att minska matsvinn i sina respektive länder. 

Produktion och konsumtion av livsmedel har en stor miljö- och klimatpåverkan. Cirka 14 procent av världens klimatpåverkande utsläpp härrör från jordbruket och dess markanvändning (10). Produktion av livsmedel innebär användning av olika insatsvaror så som vatten, mark, fossil energi, foder, stallgödsel, mineralgödsel, växtskyddsmedel, veterinärläkemedel och bekämpningsmedel. Vid produktion av livsmedel uppkommer sedan olika typer av effekter på miljön, till exempel utsläpp av växthusgaser som leder till klimatpåverkan, läckage av växtnäringsämnen som bidrar till övergödning, användning av mark som bidrar till ökad eller minskad biologisk mångfald, spridning av växtskyddsmedel som kan påverka biologisk mångfald eller leda till försämrad vattenstatus.  

matsvinn-figur-svenska.gif

Figur 1. Bilden illustrerar schematiskt livsmedelskedjans olika delar, från primärproduktion inom jordbruk och fiske, vidare till livsmedelsindustri, grossist och livsmedelsbutik till slutkomsumtion i hushåll, restauranger och storkök. Källa: Livsmedelsförluster i Sverige, Jordbruksverket

Förebygga och minska matsvinn 

Livsmedelsproduktionens negativa miljöeffekter behöver minimeras. Matsvinn kan bland annat uppstå om produkterna inte kan lagras för senare användning, eller om matutbudet är dåligt efterfrågeanpassat.  

Orsaker till att matsvinn uppstår delas ofta in i tre kategorier:  

  1. Beteenden inom det egna ledet och som aktören själv har rådighet över  
  2. Beteenden som sker i tidigare eller senare led och som orsakar svinn i det egna ledet.  
  3. Externa orsaker som till exempel väderpåverkan.  

Det finns en stor samhällsnytta med att minska matsvinnet, dock kan det finnas målkonflikter mellan samhällsnytta och ekonomisk vinning. Branschgemensamma åtgärder mellan aktörer i livsmedelskedjan har identifierats som viktiga, för att åtgärderna inte ska bidra till att matsvinnet uppstår i andra delar av livsmedelskedjan. Medvetenhet och motivation att minska matsvinnet hos alla livsmedelskedjans aktörer behöver öka. Men andra insatser behövs också, som att underlätta för olika konsumentgrupper att göra svinnminimerande val i olika situationer kopplade till inköp, hantering och tillvaratagande av överbliven mat. Gemensamma insatser från flera olika aktörer skapar även möjligheter att åstadkomma beteendeförändringar hos bland annat konsumenter där den största delen av matsvinnet uppstår. Det är i livsmedelskedjans senare led som matens samlade miljöpåverkan är som högst och det är i denna del av livsmedelskedjan som utlysningens projekt ska fokusera.  

Givet de intrikata sambanden mellan olika led i produktionen av livsmedel, är det nödvändigt att använda ett systemperspektiv för att bedöma vad som är möjligt och vad som är lämpligt, samt identifiera vilka mekanismer som leder till att matsvinn uppstår och hur samt var i kedjan de kan åtgärdas. Projekt inom utlysningen ska inte ta hänsyn till faktorer innan skörd och slakt, exempelvis påverkan av extremväder och djurangrepp. 

EU:s "Joint Research Centre" (JRC) har nyligen utvecklat ett ramverk för utvärdering av åtgärder för att förebygga matsvinn (11). Ramverket ger en möjlighet att jämföra utvärderingar av olika initiativ och på så sätt utvärdera hur lyckosamma befintliga initiativ har varit, som ett led i att prioritera genomförandet av nya åtgärder.  

Behov av kunskapsstöd i verksamheten 

Ökad kunskap behövs för myndighetens arbete med resurseffektivitet som syftar till minskat matsvinn och som också bidrar till andra miljömålsansvariga myndigheters arbete inom området. Utlysningens resultat förväntas bidra med kunskap som ökar förutsättningarna att nå etappmålen för minskat matsvinn (12), Generationsmålets fjärde, femte och sjunde strecksats samt Agenda 2030 mål 12.3 om minskat matsvinn. 

För att identifiera och förstå vilka matsvinnsminskande åtgärder och styrmedel som är mest effektiva i olika sammanhang behövs kunskap om samhällskostnader, aktörer, effekter och andra konsekvenser från befintliga samt från nya föreslagna åtgärder och styrmedel. I dessa perspektiv finns stora behov av nya data och att identifiera var dataluckorna finns, så att förbättrade underlag kan erhållas. Ett annat kunskapsbehov handlar om bedömning och vidareutveckling av ramverk för utvärdering av åtgärders effekter för mer konsekventa utvärderingar med gemensamma tillvägagångssätt. 

Prioriteringar

Utlysningen fokuseras på det matsvinn som uppstår i den senare delen av livsmedelskedjan - från grossistled till konsumenter - men kan innebära att åtgärder kan komma att behövas i andra delar av kedjan. Utlysningen fokuserar inte på forskning kring förluster före skörd eller slakt. Vi efterfrågar studier på matsvinnets miljökonsekvenser i termer av samhällskostnader, aktörskostnader, effekter och andra konsekvenser från befintliga och kommande åtgärder och styrmedel. Aspekter som behöver belysas är identifiering och överbryggning av bakomliggande orsaker till matsvinn i livsmedelskedjan. Exempelvis genom identifiering och analys av aktörers inbördes beroende och agerande samt hur olika affärsmodeller påverkar uppkomst av matsvinn.  

Beviljade projekt förväntas resultera i förslag som identifierar bästa praxis, prioriterar störst potential, och därigenom möjliggör en konsekvent bedömning av de miljömässiga och ekonomiska fördelarna för framtiden. 

Fördjupad kunskap söks inom två teman (underinriktningar):  

  1. ur ett systemperspektiv identifiera och analysera effektiva åtgärder och i vilket led i livsmedelskedjan som åtgärderna ska sättas in samt  
  2. utvärdering baserad på jämförande fallstudier av genomförda matsvinnsförebyggande åtgärder och dess utkomster.  

Målsättningen är att bevilja medel till minst ett projekt inom respektive temaområde. Det är möjligt att kombinera temaområdena i projektansökan. 

Temaområde 1: Åtgärder - både skalbara och generaliserbara - för att minska matsvinn. Med en systemansats identifiera olika produktgruppers svinn i olika delar av livsmedelskedjan och belysa var införandet av åtgärder för olika produktgrupper skulle vara viktiga och mest effektiva. Identifierade åtgärder ska gärna kunna användas brett inom aktuella områden och/eller branscher. 

Ett eller två av följande perspektiv kan användas för att visa hur åtgärder i en del av kedjan kan påverka matsvinnet i en annan del och hur åtgärderna kan utvärderas och analyseras. Dessa perspektiv kan kompletteras med andra perspektiv enligt eget val: 

  • Åtgärder i grossist och dagligvaruhandeln som påverkar slutkonsumentens matsvinn
  • Ökad automation och digitalisering
  • Ändrade konsumentbeteenden
  • Hantering av livsmedel i kedjan, livsmedelsbeställningar och -prognoser, optimerad lagerhållning, temperaturer och förpackningsegenskaper
  • Livsmedelsindustrins roll
  • Styrmedel och utveckling av styrmedel
  • Potentiella affärsmodeller, som exempelvis påverkar i flera led
  • Samverkan mellan offentlig sektor och bransch.  

Temaområde 2: I detta tema efterfrågas utvärderingsstudier kring matsvinnsförebyggande åtgärders effekt och effektivitet baserade på generaliserbara fallstudier och/eller jämförande fallstudier i en svensk kontext. Även testning av olika relevanta ramverk för utvärdering, samt identifiering av vilka dataglapp som föreligger för utvärdering av åtgärders effekt, ska belysas. Flera aspekter behöver analyseras: 

  1. Åtgärdens/åtgärdernas effekt (Eng. effectiveness) – hur minskning av matsvinnet bidrar till uppsatt mål
  2. Åtgärdens/åtgärdernas effektivitet (Eng. efficiency) – hur mycket resurser som krävs för den genomförda minskningen
  3. Analys av åtgärdens/åtgärdernas varaktighet över tid
  4. Hur utvärderingsstudier bättre kan visa på möjligheten att generera strukturerade data som potentiellt kan användas för sammanställning av nationell statistik.

Frågor som kan ställas är  

  • Kan metoder utformas, baserade på livscykeltänkande, för att förbättra utvärdering av åtgärdernas effekt och effektivitet, öka jämförbarheten, samt förbättra prioriteringen mellan olika åtgärder?  
  • Hur kan resultatet av utvärdering översättas till miljöpåverkan från produkter som blivit matsvinn? 

Praktiska anvisningar 

Det är viktigt att relevansen för Naturvårdsverket tydligt framgår av ansökan. Vi välkomnar såväl ämnesspecifika som tvärvetenskapliga projekt. Samverkan med företag, myndigheter och branscher ser vi som en fördel.  

Behörig att söka är disputerad forskare vid universitet, högskola, forskningsinstitut eller myndigheter som bedriver forskning som en del av sitt uppdrag. Huvudsökande måste vara knuten till en organisation med svenskt organisationsnummer. Slutrapporteringen från sökande och medsökandes tidigare projekt hos Naturvårdsverket, där projekttiden gått ut, ska ha inkommit och godkänts innan ny ansökan kan beviljas. Ansökan kommer inte att beaktas om det maximala sökbeloppet angivet i utlysningstexten överskrids. 

Forskare som beviljas medel förväntas medverka i årliga forskningskonferenser av relevans för finansiärerna, årsmöten med forskningssatsningen samt avsätta resurser för kommunikation med myndigheter och andra aktörer.

Så söker du

Ansökan bör skrivas på engelska, då ansökningarna granskas av internationella experter. Ansökan görs elektroniskt via ansökningsportalen Prisma. Se Naturvårdsverkets instruktioner till både sökande och granskare. Se också Naturvårdsverkets policy för vidareutnyttjande av data och information.

Tidplan

  • Sista ansökningsdag: 7 september 2022 klockan 14.00.  
  • Beslut om finansiering: januari 2023 
  • Beviljade projekt startar: mars 2023

Kontakt

Forskningssekreterare Marie Denward  

E-post: marie.denward@naturvardsverket.se 

Telefon: 010-698 1289 

Forskningssekreterare Kerstin Jansbo  

E-post: kerstin.jansbo@naturvardsverket.se 

Telefon: 010-698 1456 

Forskningssekreterare Hannah Östergård Roswall 

E-post: hannah.ostergard.roswall@naturvardsverket.se 

Telefon: 010-698 1681