Projekten har pågått sedan 2020 och avslutas i år. Ett nytt forskningsprojekt påbörjas i år och kommer att pågå under fem års tid. Det leds av SLU och kommer att undersöka var och hur våtmarker bör restaureras för att maximera de miljö- och samhälleliga ekosystemtjänster som våtmarker kan bidra med.

Tillsammans delar de åtta projekten på drygt 38 miljoner kronor under åren 2020–2023. Forskningen finansieras av Naturvårdsverket. Formas delfinansierar två av projekten med 6 miljoner kronor genom det nationella programmet om klimat.

Projekten ska ge myndigheterna kunskap om våtmarkers ekosystemtjänster baserade på vattenhushållning, balans av vattenflöden och/eller grundvattenbildning i ett landskapsperspektiv. Kunskapen behövs för att planera och lokalisera eventuella framtida våtmarker med en god balans mellan att klimatanpassa landskapet så att skadliga översvämningar blir få, och att översvämningar som behövs för den biologisk mångfalden kan äga rum och sker på rätt platser.

Projekten ska även ge bättre kunskap om våtmarkers förmåga att lagra in och binda upp metaller, och var restaureringsåtgärder med sådant syfte ger bäst effekt, samt lyfta behovet av mer kunskap om våtmarker och sura sulfatjordar.

Ett av projekten handlar om våtmarker och sura sulfatjordar medan ett annat projekt har fokus på dikesrensning och kvicksilver. Restaurerade våtmarker som punktkällor för metanavgång och kvicksilvermetylering, studeras i ett av projekten. De övriga fem projekten behandlar forskningsfrågor om våtmarker ur ett hydrologiskt perspektiv.

Film: årsmöte

Beviljade projekt

Nya rekommendationer för att bemästra sur sulfatjord

Projektet ska ge nya rekommendationer för att hantera sur sulfatjord så att syra- och metalläckagen minskar. Fokus är på följande frågor:

Finns geografiska skillnader i mängden metall som läcker från sura sulfatjordar?
Vilka dikade eller invallade områden där sura sulfatjordar bildats vore bäst att återställa till våtmark, i syfte att åstadkomma maximal minskning av läckage?
Vilken åtgärd på jordbruksmark med sura sulfatjordar skulle mest effektivt minska syra- och metalläckaget, samtidigt som brukandet av marken fortsätter?

Projektledare: Mats Åström, Högskolan i Kalmar.
Beviljade medel: 4 992 028 kronor.

Nya rekommendationer för att bemästra sur sulfatjord (lnu.se)

Dikesrensning kontra våtmarksrestaurering – Effekter på kvicksilver i vatten

Projektet ska studera hur dikesrensning, jämfört med våtmarksrestaurering, påverkar total-kvicksilver (THg) och biotillgängligt metyl-kvicksilver (MeHg) i avrinnande vatten. I ett fältförsök med sex avrinningsområden och referenser jämförs effekter av dikesrensning i anslutning till slutavverkning med våtmarksrestaurering. Dessutom provtas 50 dikesrensade områden i mellersta och norra Sverige för att utvärdera i vilka typer av områden exporten av THg och MeHg är hög efter dikesrensning, och var våtmarksrestaurering hade varit bättre. Effekter av dikesrensning på sura sulfatjordar kommer dessutom att undersökas.

Projektet syntetiserar resultaten tillsammans med övrig litteratur för att identifiera riskområden för ökad avrinning av THg och MeHg vid dikesrensning samt avväga för- och nackdelar med dikesrensning kontra våtmarksrestaurering. I syntesen vägs även dikesrensningens effekt på skogsproduktion in.

Projektledare: Karin Eklöf, SLU.
Beviljade medel: 4 989 609 kronor.

Dikesrensning kontra våtmarksrestaurering – Effekter på kvicksilver i vatten (slu.se)

Restaurerade våtmarker – Punktkällor för metanavgång och kvicksilvermetylering?

Projektet ska jämföra förutsättningarna för metanproduktion, metanoxidationsamt metylering och reduktion av kvicksilver i återskapade våtmarker, med naturliga våtmarker som aldrig dikats. Projektet kommer att utnyttja befintliga restaureringsprojekt.

Kunskapen behövs för att utforma effektiva restaureringsstrategier och undvika potentiella negativa effekter, som exempelvis skapandet av syrefria miljöer och därav bildning och avgivning av metan samt ökad metylering av kvicksilver. Projektet genomförs bland annat i samarbete med länsstyrelser.

Projektledare: Mats Öquist, SLU.
Beviljade medel: 4 994 126 kronor.

Restaurerade våtmarker – Punktkällor för metanavgång och kvicksilvermetylering? (slu.se)

Optimering av våtmarker för vattenretention och multipla ekosystemtjänster

Genom jämförande studier ska projektet i ett flertal våtmarker undersöka hur våtmarkers näringsavskiljning påverkas av hydrologiska variationer och optimerad vattenretention. I experimentvåtmarker undersöks möjligheterna att kombinera hög vattenretention och näringsavskiljning.

Projektet ska ge rekommendationer om optimal våtmarksdesign och restaureringsåtgärder vid prioritering av var och hur våtmarker ska implementeras för retention av vatten och multipla ekosystemtjänster i ett framtida klimat och i olika geografiska regioner.

Projektledare: Antonia Liess, Högskolan i Halmstad.
Beviljade medel: 3 673 560 kronor.

Optimering av våtmarker för vattenretention och multipla ekosystemtjänster (hh.se)

Projektets blogg

Verktygslåda för våtmarkers hydrologiska ekosystemtjänster (WetKit Hydro-ES)

Projektet belyser vikten av ekosystemtjänster från konstruerade våtmarker i jordbrukslandskapet och kommer att utveckla en särskild verktygslåda som kommer vara tillgänglig för rådgivare, jordbrukare, markägare, vattenförvaltare och berörda myndigheter. Denna verktygslåda kommer att baseras på de senaste modelleringsteknikerna, detaljerade nya mättningar av vattenbalanser i våtmarker, en komplett utvärdering av våtmarkernas kapacitet för kollagring och närsalts-retention.

Projektledare: Martyn Futter, SLU.
Beviljade medel: 4 999 629 kronor.

Verktygslåda för våtmarkers hydrologiska ekosystemtjänster (vatmark.org)

Film: Våtmarker - en mångfald för alla

Evidensbaserat beslutsstöd för våtmarkens hydrologiska ekosystemtjänster (EviWet)

Projektet tar fram nya direkta mätningar av avdunstning och transpiration från olika typer av våtmarker (naturliga och opåverkade, dikade och restaurerade, anlagda) för att karaktärisera våtmarkers vattenbalans och bestämma hur våtmarker mellanlagrar vatten som flödar genom landskapet.

Mätningarna gör det möjligt att kvantifiera den hydrologiska funktionen hos olika våtmarker vid användning av modeller för att undersöka hur olika våtmarkstyper fungerar i ett framtida klimat och i varierande miljöer. Resultaten kommer att användas för att förbättra beskrivningen av våtmarker i SMHI:s nationella hydrologiska modell S-Hype.

Projektet ska utveckla ett verktyg för beslutsstöd i nära dialog med våtmarkshandläggare i kommuner, länsstyrelser och på myndigheter.

Projektledare: Kevin Bishop, SLU.
Beviljade medel: 4 984 757 kronor.

Evidensbaserat beslutsstöd för våtmarkens hydrologiska ekosystemtjänster (smhi.se)

Ökad hydrodiversitet för att främja avrinningsområdens klimatresiliens

Ett känsligare hydrologiskt system med ökade risker för översvämning vid kraftiga regn och för vattenbrist vid torka är verklighet. Klimatförändringarna riskerar att ytterligare öka de hydrologiska riskerna.

Projektet ska kvantifiera den hydrologiska nyttan av olika våtmarker, både med avseende på vattenvolymer och i ekonomiska värden. Ett verktyg utvecklas och testas i några utvalda avrinningsområden. Verktyget ska underlätta för avnämare att ta beslut om den bästa utformningen och lokaliseringen av våtmarker samt hur olika typer av våtmarker kan kombineras för att erhålla den största kombinerade effekten.

Projektledare: Magnus Persson, Lunds tekniska högskola.
Beviljade medel: 4 984 980 kronor

Ökad hydrodiversitet för att främja avrinningsområdens klimatresiliens (ecodiver.info)

Anlagda våtmarker som flödesbuffrare

Projektet ska ta fram mätdata på anlagda våtmarkers buffringskapacitet för ca 100 våtmarker. Analysen av data ska svara på hur kapaciteten beror på våtmarkens utformning, placering och skötsel, samt hur den relaterar till biologisk mångfald (leddjur i den akvatisk-terrestriska gränszonen samt pollinerare).

Projektledare: John Strand, Hushållningssällskapet.
Beviljade medel: 4 999 740 kronor.

Anlagda våtmarker som flödesbuffrare (biowetland.se)

Kontakt

Forskningssekreterare Karin Hansen. Telefon: 010-698 13 28.

karin.hansen@naturvardsverket.se

Forskningssekreterare Neda Farahbakhshazad. Telefon: 010-698 12 50.

neda.farahbakhshazad@naturvardsverket.se