Mikroplast

Naturvårdsverket finansierar fem forskningsprojekt som ska ge kunskap om mikroplaster och deras källor, spridningsvägar och konsekvenser.

Naturvårdsverket finansierar fem forskningsprojekt som ska ge kunskap om mikroplaster och deras källor, spridningsvägar och konsekvenser.

Projekt som beviljas medel

Miljöpåverkan av nanoplaster från nedbrutna vanliga plastartiklar

Projektet syftar till att jämföra effekten av nedbruten plast i nanostorlek med större plastbitar och med standard nanoplast. Projektet ska utvärdera potentiella faror hos olika plaster och kartlägga lämpligheten hos olika plastprodukter.

Resultatet ska vara ett stöd till allmänheten att fatta välgrundade beslut i vardagen

Aktuellt i projektet (april 2020) är att forskarna har brutit ner vardagsplast av polystyrene och polyetylen till nanostorlek och börjat studera effekten av dessa på vattenlevande djur.

Mer information på projektets webbplats 

Projektledare: Tommy Cedervall, Lund Universitet.
Beviljad summa: 4 990 389 kronor.

Mikroplaster i människa och miljö - påverkan och effekter

Projektet ska öka kunskapen om riskerna med mikroplaster samt föreslå gränsvärden för miljö och människors hälsa. Projektet kommer att:

  1. Utveckla ett ramverk för kvantifiering av farliga nivåer av mikroplaster
  2. Ta reda på vilka egenskaper hos partiklar och material som bör tas hänsyn till
  3. Tillhandhålla en utvärdering av ekologiskt relevanta mikroplaster med hjälp av lämpliga tester för djur och människor
  4. Ge rekommendationer om experimentell design för att erhålla tröskelvärden för effekter och standard för miljökvalitet. 

Projektledare: Elena Gorokhova, Stockholm Universitet.
Beviljad summa: 4 999 449 kronor.

Källor, sänkor och flöden av mikroplaster i den urbana miljön

I detta projekt undersöks mikroplasters flöden i den urbana miljön genom till exempel provtagning och analyser av mikroplast i dagvatten från trafikerade vägar och stadskärna.

Projektet studerar vad som händer vid nedbrytningen av olika sorters plastskräp från nedskräpning till mikro- och nanoplast, samt undersöker förekomsten av mikroplast i reningsanläggningar för dagvatten. Data kommer sedan att användas för att skapa en modell som beskriver hur mikroplaster transporteras och fångas upp eller släpps ut till städers omkringliggande miljö. Resultatet bidrar till att kunna göra bedömningar var åtgärder behöver sättas in och vilka behandlingstekniker som kan vara effektiva.

Projektledare: Heléne Österlund, Luleå Universitet.
Beviljad summa: 4 998 723 kronor.

Mikroplast i vattendrag: egenskaper och påverkan från organism till ekosystem

Forskning om inverkan av mikroplaster i sötvattenekosystem är bristfällig trots sårbarheten hos dessa ekosystem och deras förmåga att fungera som transportvägar för mikroplast genom landskapet.

Genom en serie experiment kommer forskningen att täcka viktiga luckor i förståelsen av beteendet hos olika typer av mikroplaster i vattendrag. Detta kommer att inkludera mikroplasternas inverkan på resursförbrukning, tillväxt och överlevnad av organismer och på biologisk mångfald, potential för bindning av andra kemikalier i förhållande till naturligt förekommande partiklar, interaktioner med kemiska stressorer och resultat för biota och ekosystemfunktion.

Projektledare: Brendan McKie, SLU.
Beviljade medel: 5 000 800 kronor.

Utveckling av analysmetoder för mikroplast för forskning och miljöövervakning

Tillgång till pålitliga mätmetoder för mikroplaster är av yttersta vikt, och detta projekt satsar på att vidareutveckla ett multimetodiskt tillvägagångsätt för användning av mikroskop som kallas korrelativ mikroskopi. Metoden är en unik kombination av ljus-svepelektron-och Ramanmikroskopi för att partiklarna kan avbildas visuellt, med elektronstråle, elementar-, och organisk kemisk sammansättning.

Kunskap från mätningar med det korrelativa mikroskopisystemet kommer att ge en bättre förståelse för relativa betydelsen av olika källor till mikroplast och hur de sprider sig, framför allt i marina system men även i andra miljöer. Samtidigt kommer de förenklade metodikerna som tas fram att efter validering kunna tillämpas i miljöövervakning.

Projektledare: Martin Hassellöv, Göteborg Universitet.
Beviljade medel: 4 973 650 kronor.

Finansiering

Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag, till stöd för arbetet med Sveriges miljömål (2018).

Kontaktperson på Naturvårdsverket

Neda Farahbakhshazad
010-698 12 50
neda.farahba@naturvardsverket.se