Kumulativa effekter på miljön

Naturvårdsverket stödjer sju forskningsprojekt om kumulativa effekter på miljön, med fokus på metodutveckling och analysverktyg. Det sammanlagda stödet är drygt 33 miljoner kronor under tre år.

Samtliga sju projekt handlar om kumulativa effekter kopplade till hav och sjöar. Inom svensk havsplanering tas delvis hänsyn till kumulativa effekter. Miljöbalken ställer krav på att kumulativa effekter ska beskrivas och bedömas i miljöbedömningsprocesser. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ser ett behov av nya metoder för bedömningar för kumulativa effekter. För att kunna göra relevanta bedömningar i tillståndsprövning och planeringsprocesser behöver metoderna även kunna hantera osäkerheter och riskanalyser med olika tidsperspektiv.

Projektens resultat bidrar till att klargöra hur vissa kombinationer av belastningar bör behandlas och ger ytterligare kunskap om hur klimatförändringar i kombination med övriga miljöförändringarkan påverka limniska och marina ekosystem.

Kunskap från projekten bidrar till utveckling av metoder och analysverktyg för att kvalitativt och kvantitativt bedöma belastning av kumulativa effekter på ekosystem i miljöbedömningar. Resultaten kommer att kunna utgöra stöd för till exempel miljökonsekvensbeskrivning, planeringsunderlag och samhällsekonomiska bedömningar.

Kumulativa effekter av klimatförändringar och övergödning på sjöar

Sjöar genomgår stora förändringar på grund av flera påverkansfaktorer. Framför allt klimatförändringar och övergödning orsakar en storskalig och ökande påverkan. De komplexa interaktiva effekterna mellan klimatförändringar och övergödning resulterar ofta i en statusklassning som är sämre än god ekologisk status av sjöar, enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Det finns få studier som har testat de kumulativa effekterna av båda påverkansfaktorerna. Det utvärderingsverktyg som används i dag har begränsningar och kan leda till felaktiga förvaltningsåtgärder. 

Projektet CENTURION syftar till att utveckla en ny, kostnadseffektiv utvärderingsmetod (PALEX) baserad på sjöspecifika ”interna referensvillkor”. Effekter av klimatförändringar och övergödning blir kvantifierbara med tillförlitliga ekologiska statusindikatorer. Metoden kommer att utvärdera sjöarnas ekologiska status, upptäcka förestående regimskiften, förstå kumulativa effekter från olika störningsfaktorer, samt ge möjlighet att sätta lämpliga restaureringsmål.

Projektet kommer att fylla kunskapsluckor om kumulativa effekterna av klimatförändringar och eutrofiering (övergödning) i sjöar genom att använda rekonstruktioner som innefattar grundläggande aspekter av såväl ekosystemets funktion (funktionell mångfald, energiflöden genom livsmedelsbanor) som struktur (primärproducenter och evertebrater).

Projektnamn: CENTURION (Cumulative Effects of climate change and cultural eutrophication on aquatic ecosystems during the Anthropocene)

Projektledare: Simon Belle, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala

Projektbudget: 4 985 424 kronor

CENTURION – Cumulative effects of climate change and eutrophication on Swedish lakes (slu.se)

Kumulativa effekter: inkludering av icke-kemiska stressorer i indikatorn ReproIND

Embryoskador hos märlkräftor (ReproIND) är en indikator för bestämning av miljögiftseffekter i sediment för användning i Östersjön. ReproIND svarar på exponering för komplexa blandningar av substanser med olika löslighet och fysikalisk-kemiska egenskaper. För att kunna koppla observerad embryotoxicitet till miljögiftsbelastning, måste även andra störningar beaktas och kvantifieras.

Genom att använda kemisk aktivitet i kombination med en utvärdering av andra stressorer på ReproIND, kommer möjligheten att bestämma effekter av kemiska blandningar under ekologiskt relevanta förhållanden förbättras.

Projektet kommer att verka för att göra ReproIND till en pålitlig indikator inom det Marina direktivet samt att utveckla ett ramverk för att införliva effekter av blandningar och icke-kemiska stressorer i biologiska effektindikatorer för Sveriges miljömål. 

Projektnamn: Cumulative effects: Incorporating nonchemical stressors into ReproIND indicator

Projektledare: Elena Gorokhova, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms Universitet

Projektbudget: 4 999 998 Kronor

Mer om projektet på egna webbplatsen (Growkudos.com)

Förvaltning av kumulativa miljöeffekter från klimat och föroreningar i kusthav

Trycket på den marina miljön ökar. Föroreningar, exploatering, klimatförändringar är exempel på stressfaktorer som påverkar och förändrar våra hav och kuster, vilket leder till minskad biologisk mångfald, förlust av livsmiljöer och minskad ekologisk motståndskraft.

Projektet kommer, med hjälp av det svenska förvaltningsverktyget Symphony, att bidra med kunskapen om hur kumulativ miljöpåverkan i form av föroreningar, havsförsurning och global uppvärmning påverkar födovävar och trofiska interaktioner i havet. Projektet kommer även att utveckla klimatdelen i Symphony genom att undersöka och kvantifiera såväl direkta som indirekta effekter av klimatförändringar på ekosystemkomponenter.

Projektnamn: Management of cumulative effects of climate change and pollution in coastal seas

Projektledare: Martin Gullström, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Södertörns högskola

Projektbudget: 4 975 378 Kronor

ClimPoll – Förvaltning av sammanlagda miljöeffekter från klimat och föroreningar i svenska hav (smhi.se)

Torskens känslighet för samverkande stressfaktorer från klimatförändring

De svenska torskbestånden har minskat drastiskt och utvecklingen är nu kritisk i Östersjön och i Västerhavet. Fisket, habitatförlust och miljöförsämringar är bidragande orsaker.

Forskning baserad på de senaste klimatmodellerna visar att temperaturen kommer att stiga med lokala värmeböljor som följd, havsförsurningen ökar och salthalten väntas minska i hela Östersjön med utsötning även utmed Västerhavskusten. Var och en av förändringarna kan orsaka fysiologisk stress hos havets organismer. Vi saknar kunskap om hur torsk påverkas av en sådan kumulativ stress.

Projekt kartlägger torskens känslighet mot såväl enskilda klimateffekter (värmechock, försurning, utsötning) och som den samlade förändringen. Experimentella akvariestudier utförs på ung torsk från Östersjön respektive Västerhavet där olika klimatförändringarna skapas, enskilt och kumulativt. Torskens känslighet mäts genom fysiologiska variabler. Resultatet ger kunskap om torskens tolerans och en fingervisning om olika populationers sårbarhet.

Projektnamn: Sensitivity of Swedish cod populations to global climate change stressors

Projektledare: Diana Perry, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Institutionen för akvatiska resurser

Projektbudget: 3 700 001 Kronor

Fish in a changing climate – can cod cope? (slu.se)

Verktyg för att bedöma kumulativa effekter på Östersjöns ekosystem – BalticCAT

Projektet BalticCAT avser att stödja bedömningar av kumulativa effekter på ekosystemet i Östersjön och Kattegatt, för att bidra med kunskap till ekosystembaserad havsförvaltning och marin rumslig planering. Projektet kommer att utnyttja och bygga vidare på en rumslig födovävsmodell för att bedöma den kumulativa effekten av naturliga och mänskliga miljöförändringar på havens ekosystem och för att förutsäga effekterna av olika förvaltningsåtgärder, som exempelvis fiskeregleringar, åtgärder mot utsläpp av näring och miljögifter från land och marina skyddade områden.

Genom att koppla modellen till regionala klimatscenarier kommer projektet även att kunna utvärdera hur effekter av klimatförändring interagerar med annan mänsklig störning och kan påverka utfallet av förvaltningsåtgärder. Projektets modellresultaten kommer att stödjas med statistiska tidsserieanalyser som ger en ökad förståelse för hur fiskpopulationer påverkas av samverkande påverkansfaktorer.

Resultaten kommer att användas för att utvärdera hur numerisk modellering kan komplettera de metoder som idag används för att bedöma kumulativa effekter på marina ekosystem, exempelvis Symphony och HELCOMs BSII.

Detta sker genom att väga in interaktioner mellan olika ekosystemkomponenter och tillåta dynamiska simuleringar av användandet av havet idag och i framtiden, utifrån tillgängliga klimatförändringsscenarier.

Projektnamn: Cumulative effect Assessment Tools for the Baltic Sea - BalticCAT

Projektledare: Sofia Wikström, Östersjöcentrum, Stockholms Universitet

Projektbudget: 4 992 809 kronor

BalticCAT – Verktyg för att bedöma kumulativa effekter på Östersjöns ekosystem (su.se)

Förbättrad bedömning av klimatpåverkan och övergödning i fjällsjöar

Projektets fokus är de snabba förändringarna som sker i de näringsfattiga klarvattenssjöarna i Sveriges arktisk/alpina region. Regionen påverkas av landskapsförändringar som orsakas av klimatförändringar, tillsammans med lokala påverkanskällor som vattenkraft, vattenbruk (fiskodling) och turism (utveckling, bostäder).

Projektet REFINE studerar de kumulativa effekterna i näringsfattiga vatten som orsakas av klimatförändringar, samt punktföroreningar som påverkar näringsbelastningen på lokal och regional skala.

Projektet mål är att:

  • Bedöma i vilken utsträckning minskning av total fosfor i näringsfattiga klarvattenssjöar och vattendrag sedan 1980-talet kan tillskrivas vegetationsförändringar i landskapet som beror på ett ändrat klimat.
  • Ge bättre kunskap om näringsdynamiken i näringsfattiga sjöar,
  • Baserad på ny kunskap utveckla källfördelningsmodeller för näringsfattiga vatten som kan användas i beslutsfattande,
  • Undersöka eventuella tröskelpunkter för vilka sjöar som övergår till alternativa tillstånd,
  • Sammanställa kunskap för att förbättra bedömningskriterierna för övergödning/näringsutarmning av arktisk/alpina sjöar.

Riktade studier kommer att utföras längs en näringsgradient av arktiska/alpina sjöar för att bättre förstå sjöarnas interna fosfor- och kväve-omsättning, samt förekomsten av kväve-begränsning i bottenlevande och pelagiska algssamhällen.

Projektnamn: Improved assessment of climate impact and eutrophication in arctic/alpine lakes (REFINE)

Projektledare: Willem Goedkoop Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för vatten och miljö

Projektbudget: 4 995 278 kronor

REFINE – Förbättrad bedömning av effekter av klimatförändringar och övergödning på arktiska sjöar (slu.se)

Bedömning av kumulativa effekter på marina bottenmiljöer

Våra havsområden är starkt påverkade av mänskliga aktiviteter, och kumulativa effekter av olika påverkansfaktorer på kustnära och marina ekosystem är ett angeläget problem.

Havsbotten är utsatt för fysisk påverkan från en mängd olika verksamheter, såsom konstruktioner, muddring, marin trafik och trålning, vilka kan samverka både med varandra och med exempelvis klimatförändringar och övergödning.

Havsbottens status är en av de 11 deskriptorer som används i havsmiljödirektivet för att bestämma miljöstatus.

För närvarande saknas sammanställd information och data för den svenska bedömningen av havsbottens status.

Projektet kommer att undersöka olika kriterier för att göra en bedömning av havsbottnens status och integrera kumulativ konsekvensanalys med rumsliga indikatorer för havsbottens ekosystemfunktioner. Projektet kommer att sammanställa och utvärdera befintliga biologiska, miljö- och påverkansdata, kvantifiera aktiviteter och påverkan som leder till förlust av livsmiljöer, samt uppskatta andelen förlorade livsmiljöer i svenska kust- och utsjöområden.

Bottenprovtagning tas av flora och fauna och effekten av mänsklig påverkan på tillståndet för livsmiljöer och ekosystemfunktioner analyseras.

Projektet kommer att bedöma livsmiljötypernas status genom att analysera principer för aggregering och hantering av olika skalor, samt föreslå tröskelvärden för god miljöstatus.

Projektnamn: CARAMBHA – Cumulative impact assessment of marine benthic habitats

Projektledare: Antonia Nyström Sandman, AquaBiota Water Research AB

Projektbudget: 5 000 000 kronor

CARAMBHA – Cumulative impact assessment of marine benthic habitats (aquabiota.se)

Pågår

2019–2024

Mer information

Kontakt

Kari Stange, forskningssekreterare, Naturvårdsverket
010-698 12 86
kari.stange@naturvardsverket.se

Bengt Fjällborg, utredare, Havs- och vattenmyndigheten
010-698 60 60
bengt.fjallborg@havochvatten.se