Indikatorer för biologisk mångfald på landskapsnivå

Naturvårdsverket finansierar fyra forskningsprojekt som ska bidra till myndigheters arbete med att ta fram indikatorer för biologisk mångfald på landskapsnivå.

De fyra projekten har förlängts till juni 2022, slutkonferens blir hösten 2022 – datum meddelas senare.

Tillsammans delar de fyra projekten på drygt 20 miljoner kronor mellan åren 2019–2021.

Resultaten ska användas i uppföljningen av myndigheters arbete med skydd och bevarande av biologisk mångfald. Studierna kommer att bidra till hållbart nyttjande av biologisk mångfald och ge underlag om utveckling av indikatorer.

Fragmenteringen av landskap orsakar förlust av biologisk mångfald över hela världen. Därför är det viktigt att utveckla metoder för att kunna övervaka och minska effekterna av fragmentering. Projekten har fokus på gräsmarker och skogslandskap men kunskaper från studierna kan överföras även till landskapsnivå.

Ett av projekten handlar om att samla kunskap om biologisk mångfald i skyddade områden för att optimera skötseln av naturreservat, nationalparker och biotopskydd.

Övriga projekt handlar om biologisk mångfald i fragmenterade områden. 

Beviljade projekt

Kvalitetsindikatorer för skyddade områden – vägen till framgångsrikt naturskydd

Projektet fokuserar på avsättning av mark till områdesskydd. Hur skyddade områdena är placerade i förhållande till varandra såväl som till landskapet i övrigt är en viktig faktor som påverkar hur väl de fungerar för att bevara biologisk mångfald.

I projektet syntetiseras kunskap som krävs för att kunna planera, placera och sköta skyddade områden på ett så bra och kostnadseffektivt sätt som möjligt. 

Projektledare: Martin Stjernman, Lunds universitet.
Beviljade medel: 5 985 132 kronor.

Integrerad statistik och geodata för biodiversitets indikatorer i landskap

Projektet kommer att använda metoder och biogeografisk teori för att utveckla indikatorer på negativa fragmenteringseffekter på biologisk mångfald. Fokus är på gräsmarker, som är viktiga för den biologiska mångfalden, inom jordbrukslandskap över alla biogeografiska regioner i Sverige. För att fastställa indikatorerna för biologisk mångfald ska även dagens artrikedom av växter (gen, art, samhälle, funktion) mätas i 48 landskap över hela landet och länkas till statistik och geodata.

Genom detta analyseras hur grön infrastruktur i jordbrukslandskap kan gynna den biologiska mångfalden idag. Projektet ska även ge förslag på hur fragmentering ska övervakas. 

Projektledare: Sara Cousins, Stockholms universitet.
Beviljade medel: 4 997 850 kronor.

Om projektet på Stockholms universitets projektwebbplats

Bättre sent än aldrig: indikatorer för skogslandskapets gröna infrastruktur

Projektet kommer att utveckla rumsliga indikatorer som ett "trafikljussystem" som matas av toppmoderna marktäckedata och kan användas av praktiker för att bedöma skoglig grön infrastrukturs (GI) funktionalitet för planering.

Projektet har fem arbetspaket:

  1. Granskning av tillvägagångssätt för länens gröna infrastrukturplanering och kartläggning av planerares behov.
  2. Utveckling av indikatorer för biologisk mångfald på landskapsnivå på tre nivåer.
  3. Kartläggning av marktäckedata och populationsindikatorer med rumsliga data för arter som representerar olika spridningsförmåga, arealbehov och livsmiljökvalitet.
  4. Kartläggning av hinder för användning av indikatorer.
  5. Verktygslåda för kommunikation och utbildning med fallstudier för slutanvändare. Projektet stödjer Sveriges arbete för att möta nationella såväl som internationella mål. 

Projektledare: Bengt Gunnar Jonsson, Mittuniversitetet.
Beviljade medel: 4 908 785 kronor

Biologiskt mångfaldsindex för mätning, övervakning och skötsel på landskapsnivå

Projektet syftar till att ge planerare en vetenskaplig underbyggd och praktisk indikator för biodiversitet på landskapsnivå – kallad Landscape Biodiversity Capacity Index (LBCI).

Indexet är en indikator på ett landskaps förmåga att hålla biologisk mångfald. Frågor som kan analyseras med hjälp av det föreslagna indexet och som hjälper planerare i sitt bevarandearbete inkluderar: Vilken biotop på landskapsnivå bidrar mest till biologisk mångfald? Vilka är de viktigaste lokalerna för att upprätthålla arternas spridning? Vilka är de lämpligaste lokalerna för kompensations- eller restaurationsåtgärder? Hur förändras landskapets totala förmåga att stödja den biologiska mångfalden om förändringar av markanvändningen sker? 

Projektledare: Annie Jonsson, Högskolan i Skövde.
Beviljade medel: 4 783 353 kronor.

Om projektet på Högskolan Skövdes webbplats

Mer information

Kontakt

Forskningssekreterare Hannah Östergård
hannah.ostergard@naturvardsverket.se
Telefon: 010-698 16 81

Forskningssekreterare Cecilia Lindblad
cecilia.lindblad@naturvardsverket.se
Telefon: 010-698 12 95