Hantering av invasiva främmande arter

Nio nya forskningsprojekt ska stärka kunskap och möjligheter att på bästa sätt hantera invasiva främmande växter och invasiva främmande akvatiska djur.

Tillsammans delar de nio projekten på drygt 33 miljoner kronor under åren 2021–2024. Forskningen finansieras gemensamt av Trafikverket, Formas och Naturvårdsverket.

Projekten ska ge myndigheterna kunskap om hantering av invasiva främmande arter och utveckla och/eller identifiera nya eller förbättrade metoder att permanent utrota eller hindra införsel och vidare spridning av invasiva främmande växter i terrestra livsmiljöer samt invasiva främmande djur i akvatiska livsmiljöer. Projekten ska stödja myndigheternas arbete med arter som är listade på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, men även med andra invasiva främmande arter som myndigheterna arbetar med.

Tre av projekten handlar om invasiva främmande växter i terrestra livsmiljöer (på land) och dessa projekt finansieras av Trafikverket medan sex projekt som kommer jobba med invasiva främmande djur i akvatiska livsmiljöer (i vatten) finansieras av Naturvårdsverket och Formas.

Beviljade projekt om invasiva främmande växter

Evidensbaserad bekämpning och monitorering av den invasiva blomsterlupinen längs artrika vägkanter

Linjära habitat som vägrenar koloniseras ofta av främmande växter, vilket är det största hotet mot artrika vägkanter idag. Syftet med projektet är att förbättra mångfalden hos artrika vägkanter genom evidensbaserad kontroll och övervakning av invasiva växter på landskapsnivå. Målet är att utveckla och utvärdera en fenologi-baserad optimal slåtterregim för kontroll av den invasiva blomsterlupinen längs artrika vägkanter.

Projektet ska även utveckla en kostnadseffektiv övervakning av lupinpopulationer och en åtgärdsplanering på landskapsnivå samt övervaka framgången av lokala utrotningsåtgärder. En handbok för hantering och övervakning av blomsterlupin kommer att skrivas. 

Projektledare: Lutz Eckstein, Karlstads universitet.
E-post: lutz.eckstein@kau.se; tel: +46547002278.

Beviljade medel: 3 998 659 kronor.

Evidensbaserad bekämpning och monitorering av den invasiva blomsterlupinen längs artrika vägkanter (länk till Karlstads Universitets webbplats)

Youtube video
Kostnadseffektiva metoder för att kontrollera den invasiva arten blomsterlupin

Projektet kommer att utveckla ett kostnadseffektivt program för att kontrollera den invasiva arten blomsterlupin i Sverige genom två kompletterande angreppssätt. Först analyseras med hjälp av utbredningsmodeller i vilka geografiska områden och habitat som blomterlupin utgör ett potentiellt problem, och således var åtgärder behövs. Sedan undersöks hur kostnadseffektiva olika åtgärder är för att reducera artens populationstillväxt på lång sikt genom kontrollerade experiment på 36 platser fördelade längs klimatgradienter i vägkanter, på hyggen och betesmarker.

Insamlade data kommer att analyseras med demografiska modeller. Projektet analyserar dessutom hur klimatförändringar kan förväntas modifiera förutsättningarna för att kontrollera arten. Förväntningen är att resultaten ger en solid bas för att föreslå åtgärder som kan tillämpas över stora områden och under längre tidsperioder. 

Projektledare: Johan Ehrlén, Stockholms universitet.
E-post: johan.ehrlen@su.se; tel: +46730660832.

Beviljade medel: 3 915 250 kronor.

Beskrivning av projektet "Kostnadseffektiva metoder för att kontrollera den invasiva arten blomsterlupin" (Stockholms Universitet)

Youtube video
Kan värmebehandling av biomassa och biologisk kontroll under markytan möjliggöra återvinning vid kontroll av främmande invasiva växter?

För närvarande kontrolleras invasiva främmande växter med metoder som producerar biomassa som måste antingen förpackas i plastpåsar för transport till förbränning, placeras i deponi eller grävas ner djupt. Detta system medför icke-hållbara och kostsamma transporter som kan förväntas öka i framtiden. Syftet med projektet är att utveckla miljövänliga och ekonomiskt effektiva metoder för kontroll och hantering av klonala invasiva främmande växter.

Projektet kommer att utvärdera potentialen för att omsätta biomassa av invasiva främmande växter genom kompostering istället för deponering, där bland annat värmebehandling av rhizommaterial testas. Dessutom ska projektet undersöka ovan- och underjordiskt bete i form av grisbete som metod för biologisk bekämpning av invasiva främmande växter som parkslide på plats. 

Läs mer på Högskolan i Halmstads webbplats (hh.se)

Projektledare: Tina D’Hertefeldt, Lunds universitet.
E-post: tina.dhertefeldt@biol.lu.se; tel: +462223775.

Beviljade medel: 2 679 415 kronor.

Youtube video

Beviljade projekt om invasiva främmande akvatiska djur

Youtube video
Dynamisk förvaltning av det invasiva stillahavsostronet i Sverige (Dynamo)

Ambitionen med projektet är att underlätta förvaltning av marina invasiva främmande arter med ett kommersiellt värde för att bidra till uppfyllandet av både ekologiska och socioekonomiska mål i enlighet med principer om cirkulär ekonomi och hållbarhet. Japanskt jätteostron är en marin invasiv främmande art som etablerades i Sverige 2006. Japanskt jätteostron används här i en fallstudie för att utveckla en dynamisk förvaltningsmodell baserad på en zonering av den svenska kusten med specifika förvaltningsmål och åtgärder i varje zon.

För varje zon kommer komponenter som är relevanta för förvaltning att inkluderas, till exempel ostrontäthet och substrat, och komponenterna kommer att struktureras i ett ramverk som leder till förslag på åtgärder som är lämpliga för den specifika situationen. Alla åtgärder kommer att utvärderas ur ett ekonomiskt kostnadsnyttoperspektiv för att säkerställa ekonomiskt sunda förvaltningsstrategier. Principerna i modellen kan användas som underlag för utveckling av förvaltningsstrategier även för andra marina invasiva främmande arter. 

Läs mer på DynamO (Dynamisk förvaltning av stillahavsostrons webbplats)

Projektledare: Åsa Strand, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
E-post: asa.strand@ivl.se; tel: +46107886605.

Beviljade medel: 3 999 834 kronor.

Youtube video
Handlingsplan för invasiva arter i akvatisk miljö

Projektet kommer att använda två invasiva modellarter iett väl definierat geografiskt område för att kunna utveckla en hög grad av detaljerad lokal- och artkännedom. Projektet syftar både till att utveckla beskrivningar och råd för kostnadseffektiva praktiska fältmetoder för utrotning och kontroll av invasiva främmande arter för intressenter och avnämare, samt till att ta fram en ny metodik för att underlätta för ansvariga myndigheter att förbättra arbetet med att hantera marina invasiva främmande arter i svenska kustområden.

Den nya metodiken bygger på fyra steg i en kedja av hanteringsåtgärder för att: 1) förhindra primära introduktioner från kommersiell sjöfart och sekundära introduktioner från till exempel fritidsbåtar, 2) upptäcka tidiga stadier av nya invasiva främmande arter genom ökad medvetenhet hos allmänheten och s.k. medborgarforskning, 3) spåra och förutsäga sekundära introduktioner med högupplösta kustmodeller i kombination med detaljerade kunskaper om livscykler och spridningsbiologi hos invasiva främmande arter och 4) utrota, eller så långt som möjligt kontrollera, invasiva främmande arter genom kostnadseffektiva artspecifika utrotningsmetoder i fält. 

Läs mer om ISAP – Invasive Species Action Plan (isap.gmbl.se)

Projektledare: Lena Granhag, Chalmers tekniska högskola.
E-post: lena.granhag@chalmers.se; tel: +46317721461.

Beviljade medel: 3 905 000 kronor.

Youtube video
Nya metoder för att ta bort den invasiva bäckrödingen och hur dessa metoder påverkar ekosystemet

Projektet syftar till att utveckla, testa och validera nya metoder för att permanent avlägsna den invasiva arten bäckröding som har etablerat livskraftiga bestånd i hela norra Europa. Lättåtkomliga avsnitt i flera mindre vattendrag med populationer med endast öring respektive populationer med bäckröding och öring kommer användas. I dessa system ska selektiviteten för olika metoder både mellan arter men också mellan olika fenotyper testas och utvärderas. Projektet kommer även att studera ekosystemeffekter genom att undersöka hur bäckrödingen påverkar sammansättningen av bottenfauna och dieten hos den inhemska öringen. Indirekta ekosystemeffekter kommer att studeras genom att undersöka vilka effekter bäckrödingen har på interaktioner mellan öringen och flodpärlmusslan, där flodpärlmusslans larver är beroende av öringen som värd för sin överlevnad. Resultaten ska generera rekommendationer kring vilka metoder som bör användas för att framgångsrikt och långsiktigt minska effekterna av bäckrödingens påverkan på ekosystemet.  

NOBROOK, Salmonid Ecology Group (seggothenburg.com)

Projektledare: Johan Höjesjö, Göteborgs universitet.
E-post: johan.hojesjo@bioenv.gu.se; tel: +46317863636.

Beviljade medel: 3 506 105 kronor.

Youtube video
Mot tillförlitlig bedömning av livsduglighet hos motståndskraftiga livsstadier av ryggradslösa djur i barlastvatten

Det finns metoder för att mäta livsduglighet, viabilitet, i bakterier, alger och rörliga evertebrater i barlastvatten men tyvärr inte för olika ägg, larver samt vilande bentiska och pelagiska evertebrater. De sistnämnda är oftast de mest resistenta stadierna och många evertebrater är invasiva och tenderar att följa med ballastvatten. Därför är det nödvändigt att inkludera dessa i tester av barlastvatten för att motverka spridning i olika akvatiska system. Projektet ska skapa en metodik för att bedöma viabilitetsstatus av ägg och larvstadier i barlastvatten av kräftdjur, blötdjur och hjuldjur. Metoden samt provpreparationen ska vara kompatibel med nuvarande testmetoder och analyser på däck. Dessutom ska projektet bedöma den nya metodiken med hjälp av dagens teknologier för att behandla ballastvatten samt verifiera dessa resultat. Till slut ska även protokoll för analys med hög genomströmning implementeras med hjälp av kommersiellt tillgängliga spårsystem. 

VIABLEGG: Toward reliable viability assessment for resilient life stages of invertebrates in ballast water (growkudos.com)

Projektledare: Elena Gorokhova, Stockholms universitet.
E-post: elena.gorokhova@aces.su.se; tel: +4686747341.

Beviljade medel: 3 389 528 kronor.

Youtube video
Svartmunnad smörbult – förvandla risk till resurs

I takt med att arten svartmunnad smörbult sprider sig i svenska vatten och även blir allt talrikare blir behovet av att ta fram effektiva förvaltningsåtgärder allt större. Syftet med projektet är att förena intressenters behov och vetenskapligt arbetssätt för att hantera hotet mot ekosystemtjänsterna som den invasiva svartmunnade smörbulten utgör. Projektet strävar efter att kvantifiera effekten av arten och att utveckla och testa nya metoder för att minska negativa effekter av arten. Projektet fokuserar dels på metoder att förhindra spridning till sötvatten, vilken riskerar att öka som följd av miljöanpassningen av svensk vattenkraft och anläggandet av fiskpassager, dels på att minska tätheten av arten genom fiske eller genom naturliga predatorer. Möjligheten att dra nytta av arten i kommersiellt fiske undersöks. Målet är att utveckla kostnadseffektiva, realistiska förvaltningsverktyg, färdiga att använda. 

Projektledare: Ann-Britt Florin, Sveriges lantbruksuniversitet SLU.
E-post: ann-britt.florin@slu.se; tel: +46104784122.

Beviljade medel: 4 000 000 kronor

Mer om projektet Svartmunnad smörbult – förvandla risk till resurs (slu.se)

Youtube video
Predatorer och biodiversitet som biologisk bekämpning av den invasiva svartmunnade smörbulten på svenska västkusten

Projektet ska bidra till att skydda de marina kustmiljöerna från att bli koloniserade av den invasiva svartmunnade smörbulten. Projektet undersöker om rovdjur så som torsk och ål genom predation kan begränsa utbredningen av svartmunnade smörbulten på västkusten. Projektet ser dessutom på om svartmunnad smörbult har brist på nischutrymme i områden med hög biodiversitet. Om dessa två ekologiska processer visar sig begränsa invasionstakten, kan bevarande av både rovdjur och biologisk mångfald användas som ekologisk ”biokontroll” för att begränsa artens spridning. Resultaten från studien kan i sin tur användas till att belysa värdet av att skydda såväl rovdjur som biologisk mångfald. 

Predatorer och biodiversitet som biologisk bekämpning av invasiv svartmunnad smörbult (gu.se)

Projektledare: Leon Green Ekelin, Göteborgs universitet.
E-post: leon.green@bioenv.gu.se; tel: +46704761480

Beviljade medel: 3 649 214 kronor.

Youtube video

Mer information

Kontakt

Forskningssekreterare Karin Hansen. Telefon: 010-698 13 28.

karin.hansen@naturvardsverket.se

Forskningssekreterare Hannah Östergård Roswall. Telefon: 010-698 16 81.

hannah.ostergard.roswall@naturvardsverket.se