Ekologisk kompensation

Naturvårdsverket finansierade sju forskningsprojekt om ekologisk kompensation under åren 2018–2021. Resultat från satsningen sammanfattas i en syntesrapport, publicerad i mars 2023.

Även då stor miljöhänsyn tas vid exploateringar uppstår ofta negativa konsekvenser för naturmiljön. Ibland kan denna påverkan uppvägas genom kompensationsåtgärderför att uppväga den negativa effekten av en exploatering. Målet med forskningssatsningen var att hitta sätt för ekologisk kompensation att bli ett mer effektivt styrmedel för att nå miljömålen.

Ekologisk kompensation har hittills använts i begränsad omfattning i Sverige. Styrmedlet  har potential att minska de förluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster som uppstår i  vid exploatering av naturmiljöer eller förändrad markanvändning.

För att ekologisk kompensation ska kunna utvecklas till ett mer effektivt styrmedel i Sverige behövdes mer kunskap om vilka kompensationsmetoder som kan fungera i olika naturmiljöer, samt hur kompensation kan integreras i olika typer av markanvändningsbeslut.

Resultaten från forskningssatsningen ska kunna användas som underlag i tillämpningen av ekologisk kompensation i Sverige, och bidra i arbetet med policyutveckling och vägledning på området. 

Den sammanlagda budgeten för satsningen var 27 miljoner kronor.

Beviljade projekt

Påbyggnadsprojekt - Syntes om ekologisk kompensation 

De sju projekten inom forskningssatsningen Ekologisk kompensation (2018–2021) har sammanfattats i en syntesrapport. Den omfattar följande teman; etiska argument, lagstyrd och frivillig kompensation, modeller för att beräkna miljöskador och kompensationseffekter samt utvärdering av kompensationsåtgärder.

Forskningsresultaten visar att det skulle krävas en större tydlighet i lagstiftning,  och nationella riktlinjer för uppföljning, för att  ekologisk kompensation skulle kunna utvecklas till ett mer använt styrmedel. För att kommuner ska kunna arbeta med kompensation som verktyg behövs riktlinjer för vad som bör ingå i exempelvis översiktsplaner, detaljplaner och naturvårdsplaner. Eftersom ekologisk kompensation ofta sker på frivillig basis är utökad vägledning en förutsättning för att verktyget ska tillämpas. 

Författare: K. Ingemar Jönsson, Lina A. Widenfalk, Lena Bergström, Katarina Elofsson, Johanna Alkan Olsson, Erik Öckinger, Mikael Karlsson, Helena Hanson, Scott Cole, Jonas Josefsson och Henrik Josefsson. 

Slutrapport: Ekologisk kompensation som verktyg i miljömålsarbetet – syntes från en forskningssatsning

Ekologisk kompensation som styrmedel – ett kommunperspektiv

Projektet har undersökt erfarenheter av och förutsättningar för att tillämpa ekologisk kompensation inom ramen för den kommunala planeringen. Inom olikadelstudier har projektet undersökt ekologisk kompensation som styrmedel, tillämpningen av skadelindringshierarkin, utformningen av kompensationsmodeller och rutiner, användningen av olika modeller för beräkning av förluster och vinster inom kompensationsprojekt, samt allmänhetens preferenser för olika kompensationsalternativ. Projektet har genomförts i nära samarbete med Helsingborgs och Lomma kommun. Kommunförbundet Skåne har arrangerat flera större möten och workshoppar med tjänstemän från kommuner i Skåne.  

Projektledare: Ingemar Jönsson, Högskolan i Kristianstad

Projekttid: 2018–2020

Slutrapport: Ekologisk kompensation som styrmedel i kommunal planering

Effekter av ekologisk kompensation på miljö och ekonomi

Projektet har studerat hur ekologisk kompensation har tagits upp och integrerats i översiktliga planeringsdokument. Resultatet visar att många svenska kommuner använder sig av konceptet, men att användningen varierar stort mellan kommunerna.

Projektet har även studerat hur beräkningsmodeller kan användas för utformning och placering av kompensationsåtgärder. Resultaten ger också en inblick i hur förlust av ekosystemtjänster kan översättas till samhällsekonomiska monetära värden för att underlätta beräkning och finansiering av kompensationsåtgärder. Beräkningsmodellerna som presenteras i rapporten kan ge ett ökat stöd och beslutsunderlag vid ekologisk kompensation.

Projektledare: Jonas Nordström, Lunds universitet

Projekttid: 2018–2020

Slutrapport: Ekologisk kompensation

Systematisera ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation

För att ekologisk kompensation ska vara ett effektivt verktyg för att bevara biologisk mångfald måste den bygga på gedigen ekologisk kunskap. I två projekt syntetiserar vi kunskapen om hur detta verktyg kan minimera de negativa effekterna på biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Ekologisk kompensation framhålls som ett viktigt tillvägagångssätt för att minimera den framtida förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det kan definieras som aktiviteter som utförs för att skapa, förbättra eller återställa livsmiljöer för att bevara fokala arter eller egenskaper hos ekosystem som förstörs eller försämras genom exploateringsprojekt utanför platsen.

Projektledare: Lina Widenfalk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projekttid: 2018–2020

Slutrapport: Systematisera ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation

När kan ekologisk kompensation bevara ekosystemtjänster och biologisk mångfald

Rapporten presenterar resultaten av två litteratursynteser med fokus på hur och när ekologisk kompensation skulle kunna bidra till att minska förlusten av biologisk mångfald. 

Resultaten visar att det finns stora kunskapsluckor kring hur väl ekologisk kompensation hindrar förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

En slutsats är därför att det ännu inte är möjligt att ta fram evidensbaserade riktlinjer för hur ekologisk kompensation bör utformas. För att kunna ta fram sådana riktlinjer i framtiden är det viktigt att kompensationsåtgärder följs upp systematiskt.

Projektledare: Erik Öckinger, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projekttid: 2018–2020

Slutrapport När kan ekologisk kompensation bevara ekosystemtjänster och biologisk mångfald 

Ekologisk kunskap för ekologisk kompensation 

Rapporten sammanfattar resultaten av samverkan mellan projekten Systematisera ekologisk kunskap för att effektivisera ekologisk kompensation och När kan ekologisk kompensation bevara ekosystemtjänster och biologisk mångfald.

Författare: Lina Widenfalk, Jonas Josefsson, Malgorzata Blicharska, Marcus Hedblom, Tomas Pärt, Thomas Ranius, Olof Widenfalk och Erik Öckinger

Slutrapport: Ekologisk kunskap för ekologisk kompensation

 Ekologisk kompensation i kustområden

Sveriges kustmiljöer är utsatta för olika typer av mänsklig påverkan, med negativa effekter på arter, livsmiljöer och ekosystemtjänster. Negativa effekter från mänsklig verksamhet ska i första hand undvikas, minimeras eller avhjälpas. I de kvarstående fall där skada trots dessa åtgärder är oundviklig, kan ekologisk kompensation vara ett sätt att mildra effekterna i syfte att bibehålla eller öka biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

I rapporten undersöks om och hur ekologisk kompensation skulle kunna användas i förvaltningen av kustområden. Forskarna har utvecklat ett ramverk utifrån de steg som behöver beaktas i en bedömning av skada och kompensationsbehov.

Projektledare: Lena Bergström, SLU

Projekttid: 2018–2020

Slutrapport: Ekologisk kompensation i kustmiljön 

Ekologiska kompensationspooler i jordbrukslandskapet 

 I rapporten resoneras kring hur en effektiv politik för ekologisk kompensation i det svenska jordbrukslandskapet kan utformas som är både ekonomiskt och miljömässigt hållbar. Projektet har undersökt hur ekologiska kompensationspooler kan bidra till en sådan politik.

Artrikedomen hos fåglar kopplade till våtmarker i jordbrukslandskapet användes som modell för att analysera den rumsliga variationen av biologisk mångfald. Beräkningarna kan utgöra en grund för vilken omfattning av ekologisk kompensation som krävs för att säkerställa bibehållen biologisk mångfald. Forskarna undersökte även utformning av styrmedel samt markägares incitament att vidta till exempel frivilliga restaureringsinsatser.

En central fråga som tas upp i rapporten är hur politiken kan utformas så att den överordnade nivån av biologisk mångfald bibehålls, samtidigt som samhällets resurser används på ett effektivt sätt.

Projektledare: Katarina Elofsson. Södertörns högskola

Projekttid: 2018–2020

Slutrapport: Ekologiska kompensationspooler i jordbrukslandskapet  

Etiska aspekter på ekologisk kompensation. Rättsligt ansvar och social rättvisa

 Forskningsprojektets syfte har varit att utveckla kunskaper som kan bidra till att göra det svenska systemet för ekologisk kompensation etiskt godtagbart, socialt acceptabelt samt rättsligt verksamt och effektivt i relation till uppställda miljökvalitetsmål.

De delstudier som genomförts belyser bland annat vilka etiska överväganden som kan behöva göras i arbetet med ekologisk kompensation och om dessa överväganden exempelvis bör leda till begränsningar av redskapets användning.

Projektledare: Karin Edvardsson Björnberg, KTH 

Projekttid: 2018–2020

Slutrapport: Utbytbar natur? Etiska och rättsliga aspekter på ekologisk kompensation

Finansiering

Projekten finansieras genom Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag. 

Pågick

2018–2020

Kontakt

Hannah Östergård Roswall, Naturvårdsverket

Tel: 010-698 16 81

hannah.ostergard.roswall@naturvardsverket.se 

 

 

 

Publikationer