Växthusgasutsläpp från den svenska befolkningens flygresor

Den totala klimatpåverkan från svenska befolkningens flygresor är cirka 1 ton per person och år. Det är fem gånger så högt som det globala genomsnittet.

      Flygets klimatpåverkan är stor och ökande för den svenska befolkningen

      Svenska befolkningens totala klimatpåverkan från flygresor är cirka 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar lika mycket som hela Sveriges personbilsutsläpp av växthusgaser. Per person motsvarar de 1 ton per person och vilket är lika mycket som en tur-och-retur resa till södra Spanien (inklusive höghöjdseffekten).

      I Sverige har antalet utrikes flygresor per invånare mer än fördubblats sedan början av 90-talet. Den ökade trenden har hållit sig sedan 1990-talet. Undantagen från ökningen är på 90-talet när Sverige hade en finanskris, efter 11 september-attacken år 2001 och senast vid den globala finanskrisen år 2008. För att vi ska kunna leva upp till generationsmålet i det svenska miljömålssystemet är det viktigt att klimatpåverkan från flygresor inte fortsätter öka.

      De uppskattade utsläppen från svenska befolkningens flygresor år 2017 var cirka 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter. De uppskattade utsläppen inkluderar klimatpåverkan på hög höjd (även kallad höghöjdseffekten). Ökningen av antalet internationella flygresor sedan 1990 medför att klimatpåverkan har ökat med 47 procent mellan åren 1990 och 2017, från 7 miljoner ton till 10 miljoner ton.

      Antalet resor som Sveriges befolkning gör har ökat med 120 procent sedan 1990. Antalet inrikes flygningar har däremot i princip legat stilla sedan 1990. Att ökningen av utsläppen är långsammare än ökningen av antalet flygresor beror framförallt på att det är färre tomma flygstolar numera och att flygplanen blivit mer energieffektiva. En stor del av effektiviseringen ligger i en ökning av kabinfaktorn, det vill säga att flygresorna görs med färre tomma stolar.

      Det finns olika sätt att mäta klimatpåverkan

      Flygets klimatpåverkan kan mätas på flera sätt. Internationell rapportering till FN och EU baseras istället på tankat bränsle i Sverige. Siffran för internationellt flyg är då baserad på den mängd bränsle som flygoperatörerna tankar inom Sveriges gränser och används till flyg som lämnar Sverige. Detta oavsett i vilket land som flygbolaget är registrerat.

      Chalmers har på uppdrag av Naturvårdsverket tagit fram nya siffror för Sveriges befolknings klimatpåverkan av flygresor. Detta mått används för att spegla den totala klimatpåverkan som Sveriges befolkning ger från flygresor i Sverige och utomlands.

      Höghöjdseffekten dubblerar klimatpåverkan

      En viktig faktor är höghöjdseffekten vilket innebär att förbränning på hög höjd uppskattas i runda tal ge en dubblerad klimateffekt jämfört med om förbränningen skett på marknivå. Detta beror på att det på hög höjd även bildas kväveoxider och vattenånga vilka har en uppvärmande effekt på atmosfären. Även förbränning av förnybart bränsle ger en höghöjdseffekt men det är fortfarande oklart om denna effekt är större eller mindre än med förbränning av fossilt bränsle.

      Statistiken är baserad på resvaneundersökningar och antalet flygresor under perioden 1990–2017. Läs mer om metodiken och resultaten i forskningssammanställningen:  

      Rapport: Klimatpåverkan från svenska befolkningens flygresor 1990–2017, på Chalmers webbplats

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket