Textilkonsumtion, kilo per person i Sverige

Dagens svenska textilkonsumtion har en stor miljöpåverkan genom påverkan på klimatet och utsläpp av farliga ämnen. Nettoinflödet (import minus export) av nya textilier per person till Sverige har ökat med nästan 30 procent mellan åren 2000 och 2019, det motsvarar en ökning på ungefär 3 kg per person.

    Diagrammet ovan visar nettoinflödet (import minus export) av nya textilier, både kläder och hemtextil, mellan åren 2000 och 2020. Dock ingår inte komplett data över hushållens egen import (exempelvis saknas uppgifter om e-handel inom Europa), som bedöms ha ökat de senaste åren. I statistiken ingår inte heller Sveriges inhemska produktion av textilier, som bedöms vara mycket liten. Med textil menas i detta sammanhang nyproducerade kläder och hemtextil.

    Minskat nettoinflöde av nya textilier till Sverige 2020

    Det totala nettoinflödet av nya textiler uppgick till 12 kg per person under 2020. Detta innebär att nettoinflödet 2020 minskade med 1,7 kg (motsvarande 12,5 procent) per person jämfört med 2019. Trots minskningen under 2020, har nettoinflödet av nya textilier sett en ökning med 1,3 kg (motsvarande 12 procent) per person sedan 2000.

    Hemtextilier står för den största ökningen av nettoinflödet per person mellan åren 2000 och 2020, en ökning med 78 procent från 1,9 till 3,4 kg per person. Hemtextilernas andel av det totala textilnettoinflödet ökade också under perioden från 18 procent till 28 procent.

    Nettoinflödet av kläder för män/pojkar har 2000–2019 legat runt 2,6 kg per person, ca ett kilo lägre än för de andra kategorierna. Nettoimporten för klädgruppen minskade från 2,5 till 2,0 kg per person mellan 2019 och 2020, vilket står för den största procentuella minskningen av samtliga klädgrupper (ca 19 procent). Klädgruppens andel av det totala textilnettoinflödet har minskat från 24 procent till 17 procent sen 2000.

    Även för kläder avsedda för kvinnor/flickor minskade nettoinflödet mellan 2019 och 2020, från 3,6 till 3,1 kg per person. Klädkategorin har sett en ökning från 2,7 till 3,1 kg per person mellan 2000 och 2020. Kategorin kläder avsedda för kvinnor/flickor andel av det totala textilnettoinflödet låg 2020 på 26 procent. För kläder som klassas som unisex har det skett en minskning av nettoinflödet från 3,8 till 3,4 kg per person mellan 2019 och 2020. Unisexklädernas andel av det totala textilnettoinflödet minskade från 33 procent 2000 till 28 procent 2020.

    I den ovan presenterade statistiken har inte import och export av begagnade kläder och lump räknats med. Sverige hade 2020 en nettoexport av begagnade kläder och lump på 21 899 ton, vilket motsvarar 2,2 kg per person. Med andra ord exporterade Sverige mer av dessa textilslag än vad som importerades.

    Förändrat konsumtionsbeteende under året med coronapandemi

    Året med coronapandemin har påverkat konsumenternas köpbeteende. Orsakerna till konsumenternas förändrade konsumtionsbeteende är många. Dels minskade behovet av nya kläder i takt med att sammankomster och fester ställdes in och hemarbete ökade. Dels valde många konsumenter att handla online istället för att besöka butiker. Men trots att onlinehandeln ökat så minskade försäljningen totalt sett för den svenska textil- och modebranschen under 2020. I slutet av året genomförde Naturvårdsverket en konsumentundersökning om svenskarnas kunskap, beteende och attityd kopplat till textilkonsumtion och resultatet visar att intresset för hållbarhetsfrågor fortsatt är stort och att medvetenheten om textiliers miljö- och hälsopåverkan har ökat mellan 2019 och 2020, vilket eventuellt också skulle kunna vara en bidragande anledning till att konsumtionen av nyproducerade textilier minskat.

    Konsumentundersökning om textilkonsumtion 2020 (pdf 3 MB)

    Om statistiken

    I SCB:s data ingår enbart företagens import, inte privatpersoners. När privatpersoner köper textilier direkt från utländska företag ingår detta endast i statistiken om de handlar från företag utanför EU och om kläderna då tulldeklareras. SCB får i dessa fall data från tullen. För svenska e-handelsföretag som importerar kläder och deklarerar detta på vanligt sätt, ingår kläderna i statistiken. E-handelsföretag i Europa är däremot svårare att fånga i statistiken, då dessa normalt inte ingår i ramen för vilka företag som ingår i undersökningen. SCB kan få dem att ingå på annat sätt, exempelvis genom att företagen själva rapporterar in. Hur stor del av privata textilinköp som görs från aktörer i europeiska e-handelsföretag är därmed okänt.

    SMED (Svenska MiljöEmissionsData) har på uppdrag av Naturvårdsverket gjort uttag för nettoinflödet (import minus export) av nya textilier till Sverige för åren 2000–2017. Naturvårdsverket har uppdaterat statistiken från 2018 och framåt. Statistiken avser totala, bortfallsjusterade mängder baserat på KN6 från SCB:s Statistikdatabas. För mer information, se fliken ”Om data”.

    RELATERADE MILJÖMÅL

    • Begränsad klimatpåverkan

    RELATERADE HÅLLBARHETSMÅL

    • Hållbar konsumtion och produktion

    ANSVARIG MYNDIGHET

    • Naturvårdsverket